flavianopolis

Om ni inte visste det var det faktiskt så att den "österrikiske" tänkaren Ludwig von Mises föddes i nuvarande Ukraina. Delar av nuvarande Ukraina tillhörde nämligen det habsburgska väldet vid den tid då Ludwig von Mises föddes. Som de mera trogna läsarna av mina texter måhända lagt på minnet är jag en stor beundrare av Ludwig von Mises. Observera att jag inte kallar Mises ekonom, eftersom jag tycker att tänkare passar bättre då hans författarskap spänner över såväl historia som juridik och ekonomi. Det kanske mest intressanta med Mises är hur han fogade samman juridik och ekonomi och i detta avseende är Ludwig von Mises världshistoriens störste tänkare.

Även ur religiös synvinkel är Ukraina ett mycket intressant land. Det finns nämligen väldigt många gammaltroende rysk-ortodoxa kristna i Ukraina, och den gammaltroende biskopshierarikien kallas ibland den österrikiska på grund av kopplingen till det habsburgska väldet. Den österrikiske kejsaren stödde nämligen de gammaltroendes strävanden att upprätta en biskopshierarki inte därför att han var gammaltroende ortodox, utan därför att att allt som ogillades av den ryska staten rimligen måste vara bra. Som kanske någon lagt på minnet är jag gammaltroende rysk-ortodox prästanhängare.

Alltså har jag dubbla skäl att älska detta land som jag dessvärre aldrig besökt. Senast nästa år hoppas jag dock kunna lägga till min meritlista att även ha besökt Ukraina. Vad är då de goda nyheterna från Ukraina?

Jo, Ukraina försöker nu sluta ett "avtal med EFTA". Avtalet ses som första steget mot en anslutning till EES och EES som ett förstadium till EU-medlemskap. Varför gör detta mig - en inbiten EU-motståndare och utträdesförespråkare - så glad?

Svaret är att inget av de tolv länder som anslutit sig till EU de senaste åren dessförinnan varit medlem av EES. I stället har de valt "raka spåret" in i EU. Därför är kännedomen om att det finns ett underbart mellantillstånd mellan full anslutning och utanförskap mycket dålig i dessa länder och om alternativet är ett fullödigt utanförskap är måhända det fullständiga medlemskapet att föredra.

Om Ukraina däremot först går med i EFTA för att sedan gå med i EES och först därefter ta ställning till om man vill löpa linan ut och ansluta sig till EU är det fullt tänkbart att Ukraina väljer att nöja sig med medlemskap i EES. Det verkligt intressanta för Ukrainas del är tillgången till den gemensamma arbetsmarknaden och det verkligt avskräckande är att tvingas kvotera produktionen av jordbruksvaror i ett land som en gång kallades Europas kornbod. Med en vettig valuta och privatägt jordbruk har Ukraina definitivt potential att utvecklas till en gigantisk livsmedelsfabrik.

Går Ukraina med i EES kommer Ukrainas befolkning att få tillgång till den gemensamma arbetsmarknaden, även om det möjligen är så att medlemskap i EES, utan EU-medlemskap, troligen inrymmer möjligheter till permanenta undantag från den gemensamma arbetsmarknaden. Man kan tänka sig att Tyskland vill begränsa den ukrainska arbetskraftens fria rörlighet, men om bara ett enda EU-land öppnar sina portar kommer restriktionerna att läcka som ett såll. Samtidigt är möjligheten till permanenta undantag från arbetskraftens fria rörlighet något som gör det mycket enklare att övertyga skeptiska västeuropeiska länder om att "våga" släppa in det befolkningsrika Ukraina i EES, än att övertyga samma skeptiker om att släppa in landet i EU. Vid fullt EU-medlemskap är nämligen, om jag förstått saken rätt, permanenta undantag från arbetskraftens fria rörlighet inte möjliga. Om Turkiet endast eftersträvade medlemskap i EES, med möjligheter till permanenta undantag från arbetskraftens fria rörlighet, vore frågan helt okontroversiell.

Har Ukrainas befolkning att ta ställning till EU-medlemskap utifrån en situation, där de redan integrerats i den gemensamma arbetsmarknaden, är det långt ifrån osannolikt att de nöjer sig med medlemskap i EES. Dessutom tror jag att ett ukrainskt medlemskap i EES kommer att sätta igång en diskussion om ett ryskt inträde i EFTA och i så fall är EFTA plötsligt en supermakt.

Ett EFTA med flera stora tunga medlemmar är då en bra utväg för svenskar som sedan länge tröttnat på Brysselpolkan. Om Moderata Ungdomsförbundet nu är emot euron finns inget som säger att om tjugo år Moderata Ungdomsförbundet inte kommer att förespråka svenskt återinträde i EFTA och att om fyrtio år Moderata Samlingspartiet kommit att göra samma ställningstagande. Ett starkare EFTA är oavsett detta något som gör det mycket enklare att argumentera för ett svenskt EU-utträde.