måndag, januari 28, 2008
Bör Riksbanken följa Federal Reserve Bank?
I dagens nätupplaga av E24 står att läsa om att inte så få tror att sannolikheten för att Riksbanken skall sänka eller lämna styrräntorna oförändrade har ökat i förhållande till sannolikheten för att styrräntorna skall höjas. Anledningen uppges vara att den amerikanska centralbanken påtagligt sänkt sina styrräntor. Läs mer på följande länk.
http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/bankforsakring/artikel_208017.e24
Enligt min bestämda uppfattning är det ur Riksbankens perspektiv på gränsen till irrelevant vad den amerikanska centralbanken gör eller inte gör av det enkla skälet att Sveriges Riksbank inte emitterar dollar utan kronor. Den enda påverkan den amerikanska centralbankens agerande bör ha på Sveriges Riksbanks agerande är att man kan tänka sig att Federal Reserve Banks beslut påverkar dollarkursen på så sätt att en real försvagning av dollarn leder till lägre inflation i Sverige och vice versa.
Samtidigt bör man vara helt på det klara med att denna påverkan är ytterst marginell och temporär, men att en alltför låg styrränta från Riksbankens sida eldar på kreditexpansionen i Sverige och att det är denna som är den allt överskuggande faktorn vad gäller inflationen i Sverige.
Ser man till den konventionellt uppmätta inflationen, ser man att denna för tillfället uppgår till 3,5% i årstakt och ser man till de enligt min mening mera rättvisande priserna på en Big Mac, pekar dessa i samma riktning. För tillfället kostar en Big Mac mer än den gjorde vid alla McDonaldsrestauranger för ett år sedan. De restauranger som bedrivs i McDonalds egen regi har höjt priset från 32,- kr. till idag 33,- kr. och den franchisetagare jag följer har höjt från 32,- kr. till idag 35,- kr.
Jämför man detta med situationen 1993, då den officiellt uppmätta inflationen också var tydligt över 3%, ser man också en intressant skillnad såtillvida att priset på en Big Mac 1993 var detsamma som det varit ett år tidigare. De höga inflationstalen berodde alltså huvudsakligen på att kronkursen föll dramatiskt vid slutet av 1992, vilket fick priserna på importerade varor att stiga. Enligt min uppfattning är alltså situationen nu mycket värre än den var 1993, eftersom inflationen nu är av mera inhemsk karaktär.
Ser man alltså endast nyktert och förståndigt på situationen, är det fullständigt glasklart att Riksbanken borde höja styrräntorna och enligt min mening talar faktiskt konjunkturella hänsyn i samma riktning. Högre styrräntror medför att nära förestående sänkningar framstår som mera sannolika, vilket kan bidra till en lägre real kronkurs.
http://www.e24.se/pengar24/dinekonomi/bankforsakring/artikel_208017.e24
Enligt min bestämda uppfattning är det ur Riksbankens perspektiv på gränsen till irrelevant vad den amerikanska centralbanken gör eller inte gör av det enkla skälet att Sveriges Riksbank inte emitterar dollar utan kronor. Den enda påverkan den amerikanska centralbankens agerande bör ha på Sveriges Riksbanks agerande är att man kan tänka sig att Federal Reserve Banks beslut påverkar dollarkursen på så sätt att en real försvagning av dollarn leder till lägre inflation i Sverige och vice versa.
Samtidigt bör man vara helt på det klara med att denna påverkan är ytterst marginell och temporär, men att en alltför låg styrränta från Riksbankens sida eldar på kreditexpansionen i Sverige och att det är denna som är den allt överskuggande faktorn vad gäller inflationen i Sverige.
Ser man till den konventionellt uppmätta inflationen, ser man att denna för tillfället uppgår till 3,5% i årstakt och ser man till de enligt min mening mera rättvisande priserna på en Big Mac, pekar dessa i samma riktning. För tillfället kostar en Big Mac mer än den gjorde vid alla McDonaldsrestauranger för ett år sedan. De restauranger som bedrivs i McDonalds egen regi har höjt priset från 32,- kr. till idag 33,- kr. och den franchisetagare jag följer har höjt från 32,- kr. till idag 35,- kr.
Jämför man detta med situationen 1993, då den officiellt uppmätta inflationen också var tydligt över 3%, ser man också en intressant skillnad såtillvida att priset på en Big Mac 1993 var detsamma som det varit ett år tidigare. De höga inflationstalen berodde alltså huvudsakligen på att kronkursen föll dramatiskt vid slutet av 1992, vilket fick priserna på importerade varor att stiga. Enligt min uppfattning är alltså situationen nu mycket värre än den var 1993, eftersom inflationen nu är av mera inhemsk karaktär.
Ser man alltså endast nyktert och förståndigt på situationen, är det fullständigt glasklart att Riksbanken borde höja styrräntorna och enligt min mening talar faktiskt konjunkturella hänsyn i samma riktning. Högre styrräntror medför att nära förestående sänkningar framstår som mera sannolika, vilket kan bidra till en lägre real kronkurs.
