flavianopolis

Priset på en Big Mac i några olika länder:

Storbritannien: £1,99
Tyskland: €3,10
USA: $3,41 (Observera att denna uppgift inte uppdaterats sedan juli månad.)
Finland: €3,75
Danmark: 29,75 dkr.
Sverige: 33,- kr./35,- kr.
Norge: 40,- nkr.

Valutakurser:
£1= 12,83 kr.
€1= 9,42 kr.
$1= 6,46kr.
1 dkr.= 1,26 kr.
1 nkr.= 1,19 kr.

Utländska priser i svenska kronor:

Storbritannien: 25,53 kr.
Tyskland: 29,20 kr.
USA: 22,03 kr.
Finland: 35,32 kr.
Danmark: 37,48 kr.
Norge: 47,60 kr.

Utländska priser i procent av de svenska:

Storbritannien: 75,1%
Tyskland: 85,9%
USA: 64,8%
Finland: 103,9%
Danmark: 110,2%
Norge: 140,0%

Priset på ett uns guld:

5392,30 kr.

Sedan föregående månad har inga priser förändrats i något enda land och alla nominella växelkursrörelser är alltså verkliga växelkursrörelser. Euro, danska kronan, US-dollar, men framför allt norska kronan har stärkts gentemot svenska kronan.

Övriga har försvagats. Detta kan tala emot min tes att räntesänkningar ibland får valutor att stiga och vice versa. Norges Bank har ju höjt styrräntorna, medan Bank of England har sänkt sina. Norska kronan är också den valuta som stärkts mest och pundet den enda valuta som försvagats gentemot kronan.

Å andra sidan har Federal Reserve Bank sänkt styrräntorna och trots detta har dollarn förstärkts gentemot kronan. Jag menar att det fenomen jag velat peka på, nämligen att räntehöjningar kan försvaga en valuta och vice versa, är en aspekt som skall vägas in. Det finns dock ett otal andra aspekter som måste vägas in.

Under 2007 försvagades kronan ganska påtagligt mot euron och även sedan inhemska prisförändringar vägts in kvarstår att kronan i förhållande till euron försvagades under 2007. Samtidigt höjde Riksbanken styrräntorna betydligt mer än ECB och nu är som bekant de svenska styrräntorna lika höga som eurolands. Jag tror att en faktor, som inte skall glömmas bort, är det förhållandet att räntehöjningar får räntesänkningar att framstå som mera sannolika med den tänkbara påföljden att valutan försvagas därför att räntehöjningarna får framtida sänkningar att framstå som mera sannolika.

För Sveriges del kan alltså Riksbanken dämpa kreditexpansionens genom att höja styrräntorna, utan att strypa konjunkturen. Ju mer styrräntorna höjs, desto mera sannolika kommer sänkningar att framstå som med den påföljden att kronan försvagas och konjunkturen fortsätter att vara god eller rent av bättre.