torsdag, februari 28, 2008

 

Den mest sannolika lösningen

Enligt min uppfattning finns det ett vittnesmål angående mordet på Olof Palme som är mer intressant än något annat och som dessutom bekräftas av andra vittnesmål. Hör Gene Tatum tala på följande länk.

http://www.leopoldreport.com/PALME%20(5)%20(1).mp3

Gör sedan en sökning på Eugene de Kock och observera att de Kocks uppgifter är väl förenliga med Gene Tatums uppgifter. Tänk också på att det finns andra dödsfall som går att passa samman med uppgifterna från Gene Tatum och Eugene de Kock. Jag tänker på Carl Fredrik Algernon, Bernt Carlsson och Claes-Ulrik Winberg och utesluter inte att alla tre mördades.

Man kan verkligen fråga sig varför polisen inte lagt ned någon större energi på detta intressanta spår när man inte sparat någon möda i världen på att bevisa att Christer Pettersson skulle ha mördat Olof Palme.

Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_920571.svd

Comments:
PRESSRELEASE

Chilensk fascistledare pekas ut
i ny bok som Olof Palmes mördare



22 år efter mordet på Olof Palme pekar journalisten och författaren Anders Leopold, Malmö, i sin nyutkomna bok "Det svenska trädet skall fällas" ut den man som han anser sköt Olof Palme i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan den 28 februari 1986. Anders Leopold är en av de få journalister som grävt i Palmemordets internationella spår ända sedan attentatet genomfördes.

Den man han pekar ut heter Roberto Thieme, 65 år. Han lever i Chile och gjorde så sent som i december 2004 i Radio Cooperativa avbön och bad om ursäkt för de grymheter han och hans kumpaner i Chilejuntans tjänst begått.

Fyra dagar efter mordet på Palme (se spaningsprotokoll 860304 här under) lämnade exilchilenaren José Jara Rioseco uppgifter till polisen i Malmö och senare vid två förhör med den svenska säkerhetspolisen Säpo att Roberto Thieme och Julio Izquierdo, kända yrkesmördare i den chilenska säkerhetstjänsten, befann sig i Stockholm när Olof Palme mördades.

Thieme var chef för den militanta delen av den fascistiska nationalistfronten "Patria y Libertad" (PYL) (Fatherland and Liberty). Organisationens verksamhet finansierades av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och låg tillsammans med militären bakom kuppen mot den folkvalda socialistiska presidenten Salvador Allende 1973.

Roberto Thieme sköt som ung militär på öppen gata ihjäl general René Schneider i Santiago de Chile 1970, den nyvalde presidentens blivande försvarsminister. Mordet väckte enorm uppståndelse och raserade med en gång chilenarnas dröm om en framväxande demokrati i landet.

Thieme fick asyl i Argentina varifrån han smugglade vapen till medlemmarna i PYL. Han återvände till Chile 1973 och var en av ledarna i den första kuppen mot Allende den 29 juni samma år. Den misslyckades och kuppdeltagarna hölls en kort tid i fängelse medan Thieme själv tog sig tillbaka till Argentina. Arméledningen med Pinochet i spetsen såg till att fångarna snabbt släpptes och Thieme kallades hem. Innan han återvände sa han i en intervju för tidningen La Prensa i Buenos Aires:

Tiden har kommit för oss att gripa till vapen för att försvara vårt faderland. Om priset för friheten betyder ett inbördeskrig är vi beredda att betala det.

Tidningen uppgav även att Patria y Libertad och utländsk militär (CIA) förberedde en invasion av Chile. Natten till den 26 juli 1973 mördade Thieme och en grupp ur PYL Allendes närmaste man inom flottan, kapten Arturo Araya. Detta medgav han inte utan stolhet i sin intervju med Radio Cooperativa. De var ju revolutionärer,
Den 11 september genomförde PYL, armén och flottan under Pinochets ledning och CIA kuppen mot den folkvalde presidenten Salvador Allende som sköts till döds i presidentpalatset. Dagen efter kuppen upplöstes PYL. Dess medlemmar, med Thieme som en av ledarna, blev kärntruppen i den fruktade och blodbesudlade säkerhetstjänsten DINA.

Roberto Thieme stod Pinochet mycket nära och han förälskade sig i dennes äldsta dotter Lucia. Men hans inställning till juntaledaren förändrades markant när denne arresterades i London 1998 och han började nu på olika sätt göra avbön. Samtidigt klandrade han Pinochet för att denne inte visade någon ånger över alla de grymheter han varit ansvarigt för.

Den 2 december 2004 skrev Thieme och flera av hans närmaste män i f d PYL under ett dokument, Valech Report, där de bad om ursäkt för den terror de bedrivit mot civilbefolkningen under militärjuntans ledning.

Exilchilenarna i Europa höll med sin livlina uppsikt på de mordpatruller från den blodbesudlade chilenska säkerhetstjänsten DINA som var ute för att tysta högljudda opponenter mot chilejuntan. Thieme och hans kumpan Julio Izquierdo var en av de mest fruktade - och därför också mest välkända. På de flesta ambassader tjänstgjorde folk som i hemlighet och med risk för sitt liv var lojala mot den chilenska fackföreningsrörelsen och motståndsgrupperna. De hade kontroll på de här gruppernas förflyttning i Europa.

Vid tre tillfällen hördes exilchilenaren José Jara Rioseco av Malmöpolisen och säkerhetspolisen om uppgifterna att de båda proffsmördarna kom till Stockholm drygt en vecka före attentatet mot Sveriges statsminister.

I en intervju med Anders Leopold, då som reporter på Expressen, förklarade Rioseco att hans rädsla för poliser gjorde att han tvekade. Men han såg det som sin skyldighet att berätta om sina informationer och misstankar och gick till Malmöpolisen fyra dagar efter mordet. Varken han eller hans kamrater förstod varför polisen inte fortsatte med utredningen kring Thieme och Izquierdo. Rioseco har i dag återvänt till Chile.
Han namngav aldrig sin källa men det sannolika är att personal på ambassaden i Bonn slog larm och även hade uppgifter om att Thieme och Izquierdo avrest till Stockholm via Köpenhamn.

Förklaringen till att detta heta internationella spår lades ner fann författaren i Granskningskommissionens betänkande 1999 där det står:

Vid tre tillfällen i mars 1986 och i juli 1990 berättade José R för säkerhetspolisen i Malmö och Malmöpolisen att han från en "källa" hade hört att Michael Townley - alias Roberto Thieme - och Julio I hade mördat Olof Palme på uppdrag av Pinochetregeringen i Chile.

Spaningsledaren Hans Holmér och Säpo-chefen Sune Sandström hade gjort två fruktade yrkesmördare till en och samma person. Townley hade gripits och dömts för tre mord på f d politiker i Allendes tjänst. För FBI avslöjade han att ett annat namn på Pinochets dödslista, det enda utländska, var Sveriges premiärminister Olof Palme.

Michael Townley var i Madrid 1976 (samma år som han sprängde Allendes f d USA-ambassadör Bernardo Leighton i luften i Washington) för att slutföra uppdraget att eliminera Palme vid Socialistinternationalens möte men tvingades avbryta operationen (eller, vilket är oklart, på grund av att Palme uteblev). Ett nytt försök gjordes, enligt Riosecos vittnesmål, av Thieme och Izquierdo vid Socialistinternationalens möte 1984. Då stoppades de på Madrids flygplats, greps för olaga vapeninnehav och utvisades.

Den 31 januari 1979 lämnade UD till pressen ut den hemligstämplade rapport som ambassadsekreterare Peder Hammarskjöld sammanställt den 9 september 1977. I denna avslöjade fackföreningsledaren Victor Toro Ramirez, som under två år varit fängslad och utsatt för tortyr, inför United Nations Working Group of Human Rights in Chile, att en dödslista skriftligen godkänd av Pinochet sammanställts i tortyrcentralen Villa Grimaldi i Santiago den 21 juni 1976. Det enda utländska namnet var Olof Palme.

På denna lista fanns bl a general Carlos Prats, mördad i Buenos Aires, Orlando Letelier, sprängd i luften i Washington, Bernardo Leighton, skjuten i ryggen med två skott tillsammans med hustrun Eva på öppen gata i Rom (en kuslig parallell till Palmemordet, båda överlevde med svåra skador) och Olof Palme, skjuten i ryggen på öppen gata i Stockholm.

I en intervju för Svenska Dagbladet den 1 februari 1979 sa Olof Palme:

-Att jag fanns på Chilejuntans dödslista fick jag veta redan 1975. Det är faktiskt första gången som en regering utsatt mig för ett hot.

Michael Townleys planerade attentat blev känt i Sverige och Palme stod länge under särskild bevakning. Townley levde vid tiden för mordet på Palme under annat namn skyddad och bevakad av FBI i ett s k "Witness Protection Program". Han var den första person Lisbet Palme pekade ut sedan hon sett Townleys ansikte i en tidningsartikel och tyckte att han liknade en av de två män hon sett på Västerlånggatan dagarna före mordet. Det fick spaningsledningen att be FBI kontrollera Townley. Och då det i rapporten står att denne inte lämnat USA så fanns inte heller hans "alias" Thieme i Stockholm. Spåret lades ner.

Här begicks enligt Anders Leopold det allvarligaste misstaget i hela Palmeutredningen.
"... alias Roberto Thieme" finns dessutom inte med i det här spaningsuppslaget och måste alltså ha lagts till någonstans i utredningen och därmed effektivt satt stopp för en fortsatt granskning av Chilespåret, anser han.

Detta är spaningsuppslaget i sin helhet:

SPANINGSUPPSLAG
860304
JOSÉ JARA RIOSECO uppgav följande: Han har hört från en "källa", att två chilenska medborgare vid namn Roberto THIEME och Julio IZQUIERDO, ca 40 år gamla, ankom med flyg från Santiago, Chile till Bonn, Västtyskland. Där vistades de på den chilenska ambassaden. För cirka 15 dagar sedan lämnade männen Bonn med flyg och reste till Kastrup, Danmark. Där såg JARA:s "källa" de två männen, när de tog flyget till Stockholm. I Stockholm gick männen under jorden.
JARA och en av hans kamrater är övertygade om att de två männen är skyldiga till mordet på statsminister Olof PALME. Detta har de utfört på uppdrag av den chilenska regeringen. Olof PALME fanns på general Pinochets svarta lista sedan lång tid tillbaka.
För två år sedan var Olof Palme hotad till livet under sitt officiella besök i Madrid, Spanien. Vid detta besök blev de två omnämnda männen gripna för olagligt vapeninnehav av den spanska polisen. Därefter blev de utvisade till Chile.
Det vapen av en revolvertyp, som nämnts i samband med mordet på Olof PALME är ett vanligt tjänstevapen vid den chilenska polisen.
JARA känner de två männen som yrkesmördare, vilka arbetat för f d general Roberto VIAUX och president FREI. Männen tillhör den fascistiska organisationen Patria y Libertad - Fosterland och frihet. År 1970 gjorde de sig skyldiga till mord på general SCHNEIDER i Santiago.

Om tidpunkten för de båda chilenarnas avfärd från Bonn stämmer befann sig Thieme och Izquierdo i Stockholm när Olof Palme vid ett möte i Folkets hus i Stockholm fördömde apartheidregimen. En vecka före mordet. Enligt Säpo kryllade det av sydafrikanska agenter vid det här mötet där också ANC-ledaren Oliver Tambo deltog.

Vittnen har uppgett att den beryktade sydafrikanske yrkesmördaren Craig Williamson befann sig i Stockholm vid den här tidpunkten. Han har tidigare utpekats som den som planerade attentatet vilket han dock har förnekat. Williamson rekryterades i början av 1970-talet till Sydafrikas säkerhetspolis och kom att delta i flera attentat, både i Sydafrika och utomlands mot ledande personer inom ANC vilket han också erkänt. 1985 övergick han till den militära underrättelsetjänsten och verkade i ett antal privata företag, däribland "Longreach Ltd" som täckmantel för olika typer av ljusskygga aktiviteter.

Den förre ANC-ledaren och sedermera sydafrikanske presidenten Nelson Mandela antydde för Lisbet Palme att Palme sköts av sydafrikanska agenter. Även här fanns en dödslista med Palmes namn högst upp, enlig Mandela. Palme låg bakom stenhårda sanktioner mot Sydafrika och var välvilligt inställd till att flyktingar från Sydafrika fick asyl i Sverige.

Var fanns då kopplingen mellan CIA, Chile och Sydafrika? Författaren fann den i en artikel i Washington Post och i en radiointervju i Los Angeles med en avhoppad CIA-agent.

Den 18 december 1987 skrev Washington Post att brigadgeneral Pedro Espinoza, som ledde DINA:s utlandsaktiviteter, befann sig i Pretoria, Sydafrika, från 1985 till 1987 där han organiserade den sydafrikanska säkerhetstjänstens verksamhet i jakten på apartheidmotståndare. Pedro Espinoza, som i dag sitter i fängelse i Santiago de Chile, var chef för bl a Michael Townley, Roberto Thieme och Julio Izquierdo.

I det nätverk över västvärlden som förenade den antikommunistiska kampen går, när det gäller Palmemordet CIA, Chilespåret och Sydafrikaspåret i varandra. I en intervju i radiostationen KIEV i Los Angeles den 14 juli 1997 berättar den avhoppade CIA-agenten Gene "Chip" Tatum om CIA:s drog- och vapenhandel som ledde fram till den s k Iran/Contrasaffären. I en 75 sekunder lång passus i intervjun, som författaren fått från reportern Peter Ford, uppger Tatum att den grupp han anförde, Operation Subgroup 3, som organsierats av vicepresident George Bush, lade ut uppdraget att eliminera Olof Palme till yrkesmördare i Sydafrika. Skälet var att Palme vägrat USA att använda sig av den svenska legala Bofors-routen för sin illegala vapenhandel. Olof Palme, som var FN:s fredsmäklare i kriget Iran-Irak, avsåg, enligt Tatum, att rapportera detta för sin uppdragsgivare.

Granskningskommissionen säger i sitt betänkande 1990:

"Vi anser att vissa motivbilder inte är tillräckligt bearbetade. Dessa brister har medfört att några enligt vårt synsätt jämförelsevis intressanta motivbilder, inklusive de brottshypoteser som kan rymmas inom dem förblivit obearbetade. Det gäller följande motivbilder:
* Bofors vapenaffärer
* Olof Palmes roll i förhållandet till Iran-Irak som krigförande parter.
* Det s k palmehatet, inte generellt, men i förening med svenska politiska motiv."

Ordföranden, landshövding Lars-Eric Eriksson, var mycket kritisk mot Palmegruppens arbete och sa:

Det är förvånande att arbete inom rättsväsendet kan bedrivas på det här sättet, särskilt när det gäller mordet på Sveriges statsminister.

Boken Det svenska trädet skall fällas är en dokumentär i thrillerns form. Vem som avlossar skotten är inte centralt i handlingen varför ett avslöjande i förväg inte decimerar dramatiken. I huvudsak handlar scenariot om bakgrunden till varför Olof Palme måste tystas, planeringen och genomförandet av mordet.

Anders Leopold anser att det är uppenbart att attentatet mot Olof Palme var en konspiration med rötterna i illegala vapenaffärer, droghandel, girighet och hänsynslöst maktbegär. Men han menar att det givetvis är upp till den som tar del av det här materialet att lägga det sannolika och osannolika i vågskålarna och pröva om det står utom allt rimligt tvivel att det i grunden kan ha gått till så här.

Författaren kan kontaktas på leopoldreport@telia.com ,mob 0739073332.
Boken kan köpas/beställas i bokhandeln (ISBN: 9789185879823) eller beställas på Recito förlags internetbokhandel.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?