onsdag, april 29, 2009

 

Planekonomi i marknadsekonomiens namn

I Dagens Nyheters nätupplaga kan man läsa om att det så kallade konkurrensverket genomfört en "razzia" mot Arla.

http://www.dn.se/ekonomi/razzia-pa-arla-och-coop-1.854650

Enligt min bestämda uppfattning är så kallade konkurrenslagar och konkurrensövervakande myndigheter inte bara fullständigt obehövliga utan rent ut sagt destruktiva. Ett företags enda egentliga syfte är att tjäna pengar åt sina ägare, i det här fallet mjölkbönderna, men för att kunna göra det måste företagen leverera något som finner köpare.

Givetvis är det lockande för ett företag att försöka uppnå en marknadsandel på 100%, eftersom ett företag med en marknadsandel på 100% sannolikt kan ta ut något högre priser än ett företag som verkar i en situation kännetecknad av att ett stort antal företag slåss med varandra om marknaden.

Vad som emellertid helt glöms i sammanhanget är att konkurrensen förlamas av att företag hindras från att försöka uppnå en marknadsandel på 100%, liksom att det på en verkligt fri marknad måste stå företagen fritt att söka maximala stordriftsfördelar. Konkurrenslagarna är alltså ingenting annat än ett skydd för mindre effektiva företag, eftersom dessa tros behövas för att det största företaget inte skall kunna missbruka sin marknadsledande ställning.

Vad skulle hända om ett företag verkligen lyckades uppnå en marknadsandel på 100%? Tja, det kan givetvis inte uteslutas att företaget skulle höja priserna aningen, men detta är faktiskt inget avgörande problem eftersom ett företag alltid har ett intresse av att maximera försäljningen och alltför höga priser tenderar att minska försäljningen till och med om marknadsandelen är 100%. Människor har ju inte obegränsad tillgång på pengar och om en liter mjölk skulle kosta 100,- kronor skulle förmodligen de flesta hellre dricka vatten med den påföljden att dominanten Arla skulle stå med en massa sur mjölk.

Dessutom kan en situation med svag prispress skapa en lönsamhet som förleder det dominanta företaget att företa överdrivet stora investeringar med den påföljden att överkapacitet uppstår och så snart det finns överkapacitet blir företaget givetvis intresserat av att utnyttja överkapaciteten genom att öka avsättningen och detta uppnås enklast genom sänkta priser.

En annan möjlighet är att det dominanta företaget så till den grad missbrukar sin dominanta ställning att andra kapitalstarka intressenter lockas in i branschen för att dra nytta av de höga priserna. Då uppstår också en överkapacitet med prispress som följd. Generellt sett kan man säga att fallande priser i en viss bransch är ett symptom på överkapacitet och att överkapacitet pressar priserna oavsett antalet aktörer på marknaden.

Svenska liksom EU:s myndigheter förbiser dessutom de överlägset bästa medlen för att skapa verklig prispress och konkurrens på olika marknader.

Den första förutsättningen för en verkligt effektiv konkurrens är en stenhård inflationsbekämpning, eftersom konsumenterna vänder och vrider på varenda liten slant innan de spenderar den förutsatt att det handlar om verkligt stenhårda pengar utan tillstymmelse till inflationstendens. Snåla konsumenter är givetvis hypereffektiva "konkurrensmyndigheter", medan de med spenderbyxorna på är dåliga "konkurrensmyndigheter".

Den andra förutsättningen är en fullständigt fri utrikeshandel utan tullar och kvoter. Här lär det finns pärmvis med lagar och förordningar som är till just för att företagen inom EU inte skall behöva konkurrera med företag utanför EU.

Den tredje förutsättningen är faktiskt att det inte finns några konkurrenslagar som hindrar det effektivaste och bästa företaget från att uppnå en marknadsandel på 100%. Det är ju just möjligheten att uppnå en dominerande ställning på marknaden som sporrar företagen att göra sitt bästa och skulle ett företag verkligen lyckas uppnå en marknadsandel på 100% och behålla den under en längre tidsrymd är detta endast därför att detta företag helt enkelt är överlägset bäst på att leverera det som marknaden vill ha till rätt priser.

Varför finns då överhuvudtaget konkurrenslagar och konkurrensmyndigheter? Jo, de finns därför att politiker i allmänhet inte begriper hur kapitalismen fungerar och därför att en armé av överbetalda och inkompetenta byråkrater dels vill ha ha höga löner och dels har ett behov av att skapa ett intryck av de gör en verklig insats till fromma för konsumenterna för att på så sätt inför allmänheten och inför sig själva legitimera sin priviligierade ställning. Ur alla perspektiv vore det billigare att ge dessa byråkrater förtidspension, eftersom de i så fall inte skulle göra någon skada och dessutom en förtidspensionär kostar skattebetalarna betydligt mindre än den sämst betalde pappersvändaren på konkurrensverket. Därmed vill jag dock inte säga att det inte kan vara så att konkurrensverkets byråkrater är så dumma att de själva tror att de gör nytta.

Ett i det här fallet närmast parodiskt inslag är dessutom att Arla anklagas för att dumpa priserna i syfte att svälta ut mindre företag i branschen. Jaha, men om de mindre företagen inte kan överleva givet en lägre prisnivå saknar de ju ekonomiskt existensberättigande av det enkla skälet att det uppenbarligen finns ett företag som kan kan överleva trots lägre priser. Och som jag tidigare visade finns heller ingen anledning att befara att ett företag som lyckats uppnå en marknadsandel på 100% annat än marginellt och under en begränsad tidsrymd kan missbruka sin dominerande ställning.

Ett ur detta perspektiv intressant land är den lilla ön Saint Helena där nästan alla företag har en dominerande ställning på marknaden just därför att marknaden är så liten att den i allmänhet endast bär upp en aktör. Det finns exempelvis endast en enda bank och trots detta betalar denna enda bank sparränta. Om de tankar som vägleder konkurrensmyndigheternas verksamhet vore med verkligheten överensstämmande borde inte Bank of Saint Helena betala någon sparränta, men så är inte fallet.

onsdag, april 08, 2009

 

Bloggpaus

Eftersom jag inte befinner mig i Sverige utan i Lettland och inte har naagon baerbar dator med mig laer det vara staengt haer ett tag framoever. Tyvaerr saknas vissa svenska bokstaever paa den dator jag nu anvaender.

Jag avser fira Herrens Paask haer i Lettland och vaenta er inga texter haer innan tidigast i maj maanad.

This page is powered by Blogger. Isn't yours?