flavianopolis

Jag förbereder för tillfället en längre och mera ingående analys av vilka faktorer som styr guldpriset. Dock vill jag redan nu korrigera eller i alla fall nyansera en uppfattning som jag tidigare har torgfört.

Jag har tidigare torgfört uppfattningen att den nuvarande guldbrytningsvolymen inte skall tillmätas någon större betydelse för guldpriset. Anledningen till att jag drivit denna uppfattning är det förhållandet att mängden nybrutet guld är minimal i jämförelse med mängden redan brutet guld.

Det senare är visserligen sant, men likväl menar jag att den nuvarande guldbrytningsvolymen har en icke ringa inverkan på det nu rådande guldpriset. Anledningen till detta är att praktiskt taget allt nybrutet guld så snart som möjligt bjuds ut till försäljning, medan endast en ringa andel av det under historien brutna guldet bjuds ut till försäljning. Således är en icke försumbar andel av det guld som bjuds ut till försäljning nybrutet och som en följd av detta har en förändring i guldbrytningsvolymen en icke försumbar inverkan på guldpriset. Givetvis avser jag guldets dagsnotering när jag använder ordet guldpris. Så kan man faktiskt se det nu rådande guldrallyt som ett symtom på en ringa guldbrytning, vilket i sin tur är ett symtom på att guldpriset under 1990-talet var lågt.

Här vill jag också lägga in en liten brasklapp vad gäller de nu mycket utbredda spekulationerna om en stark stegring av guldpriset. En argument för ett stigande guldpris vilket ofta anförs är den ringa och fallande guldbrytningen. Om det år efter år bryts allt mindre guld, trots att guldpriset varje enskilt av de senaste nio åren har stigit, kan detta tyda på att de globala obrutna guldreserverna är knappa och att guldbrytningen aldrig någonsin kommer att återfå den volym den hade under 1990-talet.

Detta är emellertid ett bedrägligt resonemang. Guldbrytningen svarar nämligen med mycket stor fördröjning på ett stigande guldpris inte minst därför att det tar lång tid från den punkt där man beslutar sig för att stegra brytningen till dess man har fysiska tackor redo för försäljning. En annan anledning till att guldbrytningen endast med mycket stor fördröjning svarar på ett stigande pris är att en för tillfället hög dagsnotering inte är någon garanti för att dagsnoteringen kommer att vara hög den dag man har tackor redo för försäljning. Vidare kan en enorm stegring av guldets dagsnotering vara ett tecken på en allmän inflationsoro och om inflationsrädslan senare visar sig ha varit befogad är ju faktiskt ett högt guldpris inte till någon större hjälp ens för dem som bryter guld då ju i så fall allt annat blir dyrare.

I detta sammanhang är det dock av stort intresse att studera det sätt på vilket de guldbrytande företagen finansierar sin verksamhet och är man intresserad av den klassiska guldmyntfoten är detta ämne ett eldorado av det skälet att en variation av den klassiska guldmyntfoten faktiskt är i funktion år 2009. Jag ber att få återkomma till detta ämne.

Det enda meningsfulla sättet att bilda sig en uppfattning om guldpriset är för tillfället orimligt högt eller lågt är att göra historiska jämförelser där man jämför priset på guld med priset på andra varor och tjänster. Är guldets relativpris för tillfället lågt kan man emellertid med fog anta att det kommer att stiga i termer av pappersvalutor då ju sådana uppvisar en tendens att sett i längre tidsperspektiv ständigt minska i värde i jämförelse med guldet. Observera att jag inte påstår att guldets relativa pris för tillfället är högt.

Så tappade den påstått stabila d-marken 75% av sitt värde gentemot guldet inom loppet av cirka 50 år.