flavianopolis

Från och med idag blir det en bloggpaus. Pausen kommer troligen att vara till och med den 15 maj, men den 16 maj hoppas jag vara åter på banan om än att inspirationen att skriva kan komma att sina.

Till dess önskar jag mina läsare allt gott. Jag är på väg till Ryssland för att fira Påsk. Enligt den Ortodoxa tideräkningen infaller i år påskdagen den 27 april enligt gregoriansk tideräkning och den 14 april enligt juliansk tideräkning.

I Svenska Dagbladet står idag att läsa att den numera riksbekante man som avlossade dödande skott mot en ung man tillhörande ett ligistgäng, som trakasserat mannen och hans familj nu av socialstyrelsens rättsliga råd bedöms som allvarligt psykiskt störd. Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1143845.svd

Jag har inte diskuterat frågan med en betydligt mer juridiskt kunnig och icke namngiven person, som jag brukar fråga innan jag publicerar något i ämnet straffrätt, men jag måste säga att jag intuitivt får känslan att detta handlar om en oriktig och otillbörlig bedömning från socialstyrelsens sida.

Jag tror att det hela handlar om att svenska myndigheter och domstolar är ytterst ovilliga att medge att nödvärnsrättens yttersta konsekvens är att privatpersoner, givet att ett antal rekvisit är uppfyllda, faktiskt får döda och inte i första hand gå fria från straff utan att nödvärnsrätt handlar om ansvarsfrihet.

För människor med ett i grunden socialistiskt sätt att tänka är det troligen djupt motbjudande att tänka tanken att någon annan än en myndighetsperson kan få döda och samtidigt ha grund för ansvarsfrihet och detta förklarar rimligen också varför domstolar i allmänhet lägger ut nödvärnsrätten rimligt när en polisman åberopar nödvärnssituation, men lägger ut den ytterst snävt och orimligt bokstavligt när en privatperson åberopar nödvärnssituation. Om det skall vara någon skillnad alls mellan när en polisman och privatperson åberopar nödvärnsssituation, vilket det strängt taget inte skall, skall i så fall tendensen vara att nödvärnsrätten bör utläggas en nyans mera generöst när en privatperson åberopar nödvärnssituation och anledningen till detta är att nödvärnsrätten i första hand tar sikte på brottsliga angrepp i polisens frånvaro och att man har väl så god anledning att förvänta sig sinneslugn från en polisman i jämförelse med en privatperson.

Problemet jag tror man försöker undvika är det förhållandet att man, på goda grunder, tror att allmänheten skulle bli mycket upprörd om man dömde mannen från Rödeby till fängelsestraff. Genom att på ett, enligt mitt intryck, mycket tveksamt sätt göra allvarlig psykisk störning gällande tror jag att socialstyrelsens rättsliga råd försöker ge domstolen en möjlighet att slippa döma mannen till fängelse, utan att domstolen skall behöva frångå den i grunden felaktiga bedömningen att han saknade grund för ansvarsfrihet.

Juridik borde handla om regler och deras nyktra tillämpning, men så är nog dessvärre inte alltid fallet.

I föregående text talades om en bloggpaus. Trots detta kan jag inte låta bli att delge mina läsare ett lysande bevis för att den finansiella marknaden i likhet med alla marknader kännetecknas av ett stort mått av imperfektion. Som säkerligen många av mina läsare finns det en tendens hos den så kallade Chicagoskolan att se allt som händer "på marknaden" som uttryck för någon högre mystisk kunskap, medan den österrikiska skolan anser att marknader fungerar imperfekt inte minst därför att marknadsaktörerna är lika obildade och dumma som folk i allmänhet och på den finansiella marknaderna dessa tendenser förstärks genom olika typer av flockbeteenden.

Jag anser visserligen att den österrikiska skolans kritik av den klassiska ricardianska teoribildningen är förenklad och felaktig, men likväl är jag en stor beundrare inte minst av Ludwig von Mises. Ludwig von Mises var en övertygad marknadsimperfektionist. Vad det anbelangar var varken Adam Smith eller David Ricardo marknadsperfektionister om än att de inte var anhängare av den då ännu icke uppkomna österrikiska skolan och betydelsefulla intellektuella motsättningar mellan den klassiska skolan och den österrikiska skolan verkligen finns.

Ett lysande bevis för hur dåligt de finansiella marknaderna rimligen måste fungera finner man när man tar del av följande uttalande från en av Nordeas mest betydelsefulla analytiker.

"Den underliggande inflationen rensat för livsmedel och energipriser är överraskande låg sedan ett par månader tillbaka och fortsätter i samma stil, påpekar Annika Winsth."

Skall man skratta eller gråta? För att åskådliggöra hur dumt jag anser uttalandet har jag komponerat följande uttalande.

"Bortsett från att jag lider av blödande magsår är magen i topptrim!"

Jag ber att få meddela att denna blogg kommer att vara tyst fram till och med 15 maj. Jag skall resa till Ryssland och fira Påsk. Jag önskar mina läsare och alla andra Glad Påsk.

Alla torde vara ense om att den officiellt uppmätta inflationstakten för tillfället klart och tydligt överstiger 2% i årstakt. Läs mer på följande länk.

http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_396489.e24

Det framstår som sannolikt att ett antal påstådda experter nu kommer att hävda att den för tillfället höga inflationstakten endast beror på vissa tillfälliga faktorer av övergående natur. Jag vill emellertid peka på att det finns starka skäl att anse att den för tillfället höga inflationstakten inte beror på tillfälliga faktorer utan att den för tillfället höga inflationen inte beror på något annat än en excessiv kreditexpansion.

Om man går ett år tillbaka i tiden och jämför de uppgifter över priser på Big Mac jag publicerar varje månad ser man att jag april 2007 inte publicerade någon Big Mac-statistik och att statistiken för maj inte är av den mera kompletta typ jag introducerade i juni 2007. Uppgifterna för mars 2007 har kompletterats i efterhand och jag har för avsikt att snart också komplettera uppgifterna från maj 2007.

Å andra sidan framgår det av statistiken från maj 2007 att det tyska priset på Big Mac inte har höjts alls sedan maj 2007, medan de svenska priserna har höjts från i genomsnitt 33,- kr då till idag 36,-. Då hör det dessutom till saken att någon gång under perioden efter den 2 mars till före den 1 maj 2007 de svenska priserna höjdes från i genomsnitt 32,- kr. till i genomsnitt 33,- kr. Å andra sidan skall detta ses mot bakgrunden att under samma tidsperiod det tyska priset höjdes från €2,99 till €3,10, varför alltså växelkursrörelserna mellan krona och euro skall justeras med hänsyn till detta.

Summan av hela resonemanget är den att kronan, trots de påtagliga svenska prishöjningarna och åtminstone betydligt mindre prishöjningar i Tyskland, inte försvagats. Kronan har alltså "klättrat" uppåt i reala termer och den starka kronan maskerar givetvis en del av inflationen. Man kan inte heller skylla på jordbrukspolitik när man jämför Sverige och Tyskland. Både Sverige och Tyskland omfattas ju av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU.

Om man tolkar inflationsstatistiken på detta sätt ser man alltså snart att den svenska inflationen är autentisk och hemmagjord i den betydelsen att en excessiv kreditexpansion är den absolut mest sannolika förklaringen. Allt eventuellt prat om tillfälliga faktorer och annat sådant är alltså ingenting annat än just prat.

Om Riksbanken inte höjer styrräntorna vid nästa penningpolitiska möte kan man goda grunder hävda att ett sådant beslut strider mot riksbankslagen, enligt vilken ju Riksbanken har att säkra ett fast penningvärde.

Idag står att läsa om att internationella valutafonden oroas av de stigande livsmedelspriserna. Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1125513.svd

Det får anses uppenbart att en starkt bidragande orsak till prisstegringarna på livsmedel är att etanoldrift av bilar blir allt vanligare. Etanol tillverkas av jordbruksvaror och följaktligen drivs efterfrågan på jordbruksvaror upp.

En ohelig allians mellan jordbrukarlobbyn och den så kallade miljörörelsen tycks också ha bildats.

Jag anser att miljörörelsens argument för etanoldrift är så till den grad imbecilla att ingen vettig människa borde ta deras argument för etanoldrift på allvar. För det första släpper en etanoldriven bil ut precis lika mycket avgaser som en bensindriven. Därutöver har den en mycket högre förbrukning och summan av detta är förmodligen att utsläppen ökar i takt med att fler går över till etanoldrift.

För det andra driver etanoldriften upp efterfrågan på jordbruksmark. När efterfrågan på jordbruksmark ökar blir det lönsamt att hugga ned skog. Skog är bra för miljön, vilket alla som promenerat i Londons parker och njutit av den märkbart renare och friskare luften i en park än i övriga London kan intyga.

Summan är alltså att man ur miljösynpunkt inte vinner något alls genom etanoldrift, men det får anses stå klart att etanoldriften bidrar till ökande hungersnöd. Alla vettiga människor borde alltså bojkotta motoretanol. Bensin, som är en precis lika ren naturprodukt som etanol, är alltså till och med bra för miljön om alternativet är etanol och oavsett bensinens miljöpåverkan är det helt uppenbart galet att använda livsmedel som bilbränsle så länge det finns människor som svälter.

Jag kan förstå jordbrukarlobbyns argument för etanoldrift. Här handlar det om att tjäna pengar, men miljörörelsens argument är ingenting annat än fnoskiga och oavsett bevekelsegrunder är etanoldrift djupt omoraliskt, eftersom den bidrar till att människor svälter ihjäl. Inte ens om det vore sant att isbjörnar dör av värmeslag därför att vi kör bensindrivna bilar, vore detta någon anledning att använda etanoldrivna bilar eftersom dessa bidrar till att folk svälter ihjäl och har större utsläpp än bensindrivna. Bensin härstammar från naturen och till sin kemiska struktur är bensin snarlikt etanol och således är bensin i lika hög grad som etanol en ren naturprodukt.

I Svenska Dagbladet uttalar sig en företrädare för villaägarnas riksförbund till förmån för en sänkning av reavinstskatten. Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1125279.svd

Enligt min mening finns ett antal goda skäl att slopa reavinstskatten, som enligt min mening förmodligen är den mest destruktiva av alla skatter. För det första finns rena rättviseskäl. En stor del av reavinsterna är ingenting annat än inflationsvinster och inflationsvinster borde inte beskattas alls, eftersom de egentligen inte är några inkomster.

Ett annat och det kanske mest avgörande argumentet mot reavinstskatten är att reavinstskatten minskar tillgången på riskvilligt kapital dramatiskt och dessutom leder till en kraftigt minskad cirkulation av det riskvilliga kapitalet. Dessutom medför reavinstbeskattningen ryckigare rörelser på börsen än vad som skulle vara fallet om inte reavinstskatten funnes. Stiger en aktie drar sig ägaren för att sälja, därför att han på grund av kursstegringen blir skattskyldig. Istället behåller han aktien, vilket förstärker uppgången. Faller aktien istället blir ägaren mera benägen att sälja, eftersom förlusten är avdragsgill. Detta förstärker fallet.

Hong Kong saknar helt reavinstbeskattning och föga förvånande är Hong Kong-börsen världens näst största handelsplats för aktier. London är nummer ett, Hong Kong nummer två och New York nummer tre. Behöver jag påpeka att USA beskattar reavinster? Vad gäller London är det så att utlänningar skrivna i Storbritannien är befriade från reavinstbeskattning. Det handlar alltså om ett uppenbart samband mellan orsak och verkan.

Jag anser att skattesystemet bör ändras så att på sikt hela beskattningen av hushållens kapitalinkomster slopas, liksom att 3:12-reglerna och den statliga inkomstskatten slopas. Däremot finns inga skäl att sänka den måttligt destruktiva bolagsskatten. Denna kan till och med höjas för att i någon mån finansiera de föreslagna sänkningarna, vilka ju egentligen också är en sänkning av beskattningen av företagande. Under den period som Västtyskland genomgick sitt ekonomiska mirakel var bolagsskatten ganska hög, men reavinstskatten efter sex månaders innehav av försäljningobjektet 0%.

Genom att höja bolagsskatten så att den blir högre än högsta skattesatsen i inkomstbeskattningen gör man dessutom en hel massa skatteplanering helt ointressant. Sverige skulle efter att de av mig föreslagna reformerna vara ett paradis för företagsamhet och skattebortfallets brutto är mindre än statens nuvarande budgetöverskott.

Vad väntar finansminister Anders Borg på?

Jag är medveten om att det som anförs i den text till vilken det finns en länk nedan inte bevisar att paret McCann är delaktiga i dottern Madeleines eventuella bortförande och sannolika död, men det är utan vidare tillräckligt för att man skall ha skälig grund för att säga att det finns stora frågetecken som måste rättas ut för innan man kan avskriva föräldrarna som huvudkandidater till det/de brott som sannolikt begåtts.

Läs den engelska texten på nedanstående länk.

http://prisonersvoice.blogspot.com/2008/04/mccanns-should-stop-running-long-enough.html

Idag klagar somliga över att statsministern och hans fru hade ledig klädsel vid ankomsten till Kina. Det anses strida mot den ganska gammaldags och formella etiketten i Kina. Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_1122201.svd

Jag tror inte på något vis att statsministern varit omedveten om att det innebar ett allvarligt etikettsbrott att anlända till Kina klädd som en turist. Tvärsom tror jag att statsministern medvetet valt ett mycket subtilt och raffinerat sätt att förolämpa den kinesiska diktaturen. Den kinesiska statsledningen kan ju knappast kritisera statsministerns klädsel, eftersom ju detta vore ett än värre etikettsbrott än att medvetet klä sig mera ledigt än vad som får anses påbjudet.

Om statsministern tänkt som jag tror att han tänkt, har statsministern på ett alldeles lysande sätt visat vad han anser om den kinesiska diktaturen utan att använda något medel som kineserna kan använda som förevändning för att avvisa framtida kontakter. Det är nämligen mycket angläget att Kinas kontakter med omvärlden fortsätter därför att dessa befrämjar utvecklingen mot öppenhet och demokrati.

Alla representanter för stater som ogillar den kinesiska diktaturen bör fortsättningsvis se till att alla officiella representanter kommer i jeans och t-shirt för att på detta förfinade sätt markera avståndstagandet från den kinesiska diktaturen på ett sådant sätt att kineserna omöjligen kan finna en godtagbar anledning för att avbryta kontakterna med omvärlden.

Detta är lysande!

Enligt vad jag kan förstå avtecknar sig nu en viss konjunkturavmattning och snart skall Riksbanken besluta om styrräntorna. Detta är en svår uppgift av det skälet att konjunkturavmattningen skenbart talar för sänkta styrräntor, medan inflationsstatistiken talar för höjda styrräntor.

Jag är helt övertygad om att en starkt bidragande orsak till konjunkturnedgången är den förstärkning av den reala kronkursen som låter sig observeras genom att studera min månatliga statistiksamling angående växelkurser och Big Mac-priser. Priserna har höjts i Sverige och trots detta har kronan inte försvagats och följden är att Sverige blivit dyrare i förhållande till omvärlden och följden av detta är att konjunkturen mattas av. Däremot skall inte betydelsen av påstådd smitta från USA överdrivas.

Samtidigt bör man i sammanhanget komma ihåg att konjunkturavmattningar har en viss fördröjning. Om orderingången planar ut eller minskar, har detta inte alltid någon omedelbar effekt av det skälet att produktionen uppvisar en eftersläpning i förhållande till orderingången. Alltså kommer de flesta svenska företag att ha hög produktionsvolym ytterligare en tid, även om orderingången nu planar ut eller minskar.

Vad Sverige nu behöver är en lägre real kronkurs. Antingen måste priserna i Sverige falla, eller kronan falla eller allra helst behöver priserna i Sverige och kronkursen falla. Vägen dit heter höjda styrräntor om än att höjda styrräntor kan ha den effekten att kronans nuvarande styrka accentueras ytterligare med en förstärkt konjunkturnedgång som följd. Detta är dock oundvikligt om syftet är att skapa en deflationär impuls. Så snart den kommer kan man dock utgå från att kronan inte kommer att förstärkas så mycket som motiveras av prissänkningarna med den påföljden att den reala kronkursen kommer att falla och konjunkturerna stabiliseras.

Enligt min övertygelse är det i nuvarande situation med exceptionellt hög real kronkurs enkelt att framkalla en deflationär impuls, eftersom prisnivån tycks reagera känsligare på deflationära åtgärder om den reala kronkursen är hög än om den reala kronkursen är låg.

En centralbank som strikt och närmast mekaniskt följer ett symmetriskt inflationsmål, kommer att stabilisera konjunkturerna utan att avse det medan en centralbank som försöker stabilsera konjunkturerna kommer att lyckas med att såväl destabilisera konjunkturerna som att urholka penningvärdet.