torsdag, mars 28, 2013

 

Skuldebrev betalbara i guld

Om man tittar noga på London Bullion Markets Associations hemsida skall man se att där inte endast förekommer guld- och silverprisnoteringar utan också noteringar för vad som kallas Gold Offered Forward Rates.

http://www.lbma.org.uk/pages/?page_id=55&title=gold_forwards



Detta låter måhända högst egendomligt, men om man granskar fenomenet närmre skall man finna att guld lånas in och ut mot ränta precis på samma sätt som dollar eller vilken annan pappersvaluta som helst. Vad det från början handlar om är att guldgruvor, så att säga, intecknar guld som ännu inte brutits.

Ett bolag som äger en större guldfyndighet har kanske inte de finansiella muskler som krävs för kunna utvinna de fyndigheter som finns i bolagets ägo. Inte sällan löses en sådan knipa med hjälp av ett banklån, men på grund av att guld är pengar öppnas en speciell möjlighet för bolag som bryter guld.

De kan helt enkelt emittera ett slags obligationer som strängt taget inte är något annat än än löften att ett visst framtida datum leverera guld. Givetvis finns ingen absolut garanti för att guldet verkligen kommer att levereras, men om inte ger obligationens rättsliga konstruktion ägaren av obligationen möjligheten att stämma ett bolag som inte hållit vad det lovat. Detta kan liknas vid en privatperson som lånar pengar av en bank och skriver på ett skuldebrev. Skuldebrevet är ett löfte från låntagarens sida att i framtiden "leverera" pengar och om låntagaren inte "levererar pengar", det vill säga, inte betalar så kommer givetvis banken att stämma låntagaren. Låntagaren kan då bli föremål för utmätning.

På samma sätt är guldgruvan, som ger ut en guldobligation, skyldig att leverera/betala guld och om inte kan exempelvis gruvan komma att bli långivarnas egendom.

Läser man LBMA.s hemsida noga skall man även finna att det före 1989 inte tycks ha förekommit någon reguljär marknad för guldobligationer. Som jag förstår LBMA:s hemsida besvaras frågan varför någon sådan marknad inte förekom före 1989 med att den lagstiftning som reglerade finansmarknaden fram till 1980-talets slut inte medgav handel med guldobligationer.

Den moderna marknaden för guldobligationer tycks alltså ha uppstått under det sena 1980-talet.

Ju fler sådana obligationer som ges ut, desto mer trycks guldets marknadsvärde eller köpkraft mätt i andra varor ned. Guldpriset faller alltså räknat i alla något så när stabila pappersvalutor.valutor. Guldobligationerna har exakt samma inverkan på guldpriset som om helt plötsligt en enorm mängd guld strömmade ut på marknaden. Ett större utbud trycker som bekant ned marknadsvärdet.

Eftersom de som gett ut guldobligationerna inte sällan är guldbrytande företag så är det alltså fullt möjligt att aktieägarna i guldbrytande företag kommer att jubla över att guldets värde uttryckt i dollar minskar. Värdet på bolagets skulder kommer visserligen att förbli detsamma uttryckt i guld, men räknat i dollar minskar skuldernas värde i takt med att guldets värde, uttryckt i dollar, minskar.

Dessutom kommer olika finansjonglörer att se en intressant möjlighet. Här kan man skuldsätta sig i guld sig och därefter se hur ett fallande guldpris, uttryckt i dollar, minskar skulden. I de fallen finns det inte ens någon avsikt att lösa skulderna i guld utan istället är avsikten att lösa skulden i dollar efter att guldpriset fallit ytterligare räknat i dollar. Under tiden som "guldskulden" löper placeras dessutom de upplånade medlen i dollarmarknaden för att dra nytta av den högre dollarräntan.

Ett ständigt fallande guldpris är givetvis inte i längden hållbart. Det första problemet är att ett lågt pris stimulerar efterfrågan på guldsmycken. I takt med att priset faller blir det billigare att, exempelvis, ge flickvännen ett tjockt och vackert guldhalsband. Det andra problemet är att ett fallande guldpris visserligen gynnar de guldbrytande företag som gett ut guldobligationer, men samtidigt måste guldets pris vara på en viss nivå för att till slut någon skall göra sig besväret att bryta guld. Guldets marknadsnotering kan inte i längden understiga de löpande brytningskostnaderna med mindre än att guldbrytningen förr eller senare upphör.

Det finns alltså en nedre smärtgräns för guldets marknadsvärde och har guldets marknadsvärde under en längre tid varit alltför lågt så kommer kombinationen av uppblåst efterfrågan och otillräckliga nyinvesteringar skapa en "omöjlig" ekvation. Det uppstår helt enkelt en brist på guld.

Och denna brist kan inte avhjälpas med något annat än fysiskt guld. Det går ju inte att tillverka guldsmycken av något annat än guld.

Guldets låga marknadsvärde under 1990-talet är alltså troligen ett direkt resultat inte minst av att det hade tillkommit en marknad för guldobligationer. Andra faktorer spelande troligen en viss roll, men jag är övertygad om att den avgörande faktorn var tillkomsten av en större marknad för guldobligationer.

Som tidigare påpekats är det dock inte i längden hållbart med marknadsvärde för guld som är så lågt att det till slut inte bär sig att bryta guld. Dessutom, och detta har också tidigare påpekats, stimulerar ett lågt marknadsvärde efterfrågan.

Jag är övertygad om att den starka guldprisuppgång, räknat i dollar, vilken påbörjades 2001 är ett direkt resultat av att guldets marknadsvärde under en så lång tid hade varit så lågt att ett fortsatt lågt marknadsvärde var uppenbart ohållbart. Det hade alltså uppstått en brist i den fysiska marknaden.

Observera i detta sammanhang att guldbrytningens omfattning är av underordnad betydelse. Faller guldets marknadsvärde dramatiskt ökar efterfrågan och efterfrågan på guld är praktiskt taget obegränsad. Jämför man med ost är situationen annorlunda, eftersom ett aldrig så lågt pris inte lika självklart skapar större efterfrågan. Människor kan ju inte äta hur mycket ost som helst, men om guld vore lika billigt som koppar skulle troligen många elektriska kablar tillverkas i guld. Ett tillräckligt lågt guldpris kan alltså praktiskt taget skapa efterfrågan på vilken mängd guld som helst.

Vidare uppträder ytterligare ett intressant fenomen. Om guldpriset stiger kommer de guldbrytande företag som gett ut guldobligationer inte dra någon nytta av ett stigande guldpris. Tvärsom, räknat i dollar, ökar värdet på deras skulder i takt med att guldpriset stiger. Skulderna är ju betalbara i guld och inte i dollar.

Inte är det heller säkert att ett stigande guldpris lockar fram en särskilt mycket större guldbrytning. Eftersom guld är pengar prissätts guldgruvor i guld. Oavsett hur högt guldpriset är uttryckt i dollar värderas en guldgruva huvudsakligen efter hur mycket guld den avkastar och hur svår/lättbrutet detta guld är.

Det är dock ovedersägligt att fungerande guldgruvor, som redan är betalda, blir mera lönsamma av ett stigande marknadsvärde för guld. Likaså är det ovedersägligen sant att guldprospektering stimuleras av ett stigande marknadsvärde för guld. År 2010, efter ungefär 9 års i det närmaste oavbruten stegring av guldets marknadsvärde började därför en viss ökning av den globala guldbrytningen.

Man kan faktiskt säga att år 2010 var en viktig milstolpe i en ekonomisk process. Tillkomsten av en större marknad guldobligationer under 1980-talet medförde först ett fallande marknadsvärde för guldet, vilket blåste upp efterfrågan med brist som följd. Denna brist blev början till ett stigande marknadsvärde och denna prisstegring början till en ny produktionsökning.

Att ge ut guldobligationer medför vissa rättsliga förpliktelser. De kan därför inte ges ut ad libitum.

Givetvis bör den som befattar sig med sådana skuldebrev vara väl medveten om vad han ger sig in på. Det är inte frågan om papper som är "uppbackade" av guld. Det är ingenting annat än löften om leveranser och i en del fall är utgivaren till och med berättigad att betala med papperspengar till rådande kurs på spotmarknaden. Som säkert de flesta läsare av dessa rader redan vet är priset på fysiskt guld ett och spotmarknadens pris ett annat.

Spotmarkanden är alltså ingenting annat än marknad för skulder betalbara i guld.

Det är inte rakt igenom korrekt att hävda att marknaden för skulder betalabara i guld missgynnar dem som äger fysiskt guld därför att denna marknad håller ned guldpriset. Man kan visserligen inte förneka att förekomsten av guldobligationer trycker ned guldpriset, men eftersom denna prisnedgång redan ligger bakom oss och således endast drabbade dem som köpte guld innan den stora prisnedgången är det faktiskt så att förekomsten av skuldförbindelser betalbara i guld talar för att priset kommer att balansera på lägsta tänkbara nivå, vilket medför att risken för ytterligare prisnedgång av större omfattning är minimal.

Så dessa skuldförbindelser bidrar faktiskt till att göra fysiskt guld betydligt mindre riskfyllt att äga än annars skulle vara fallet.

Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?