flavianopolis

Jag vill sammanfatta mina argument för konstitutionell monarki.

1. Statschefens funktioner är fast fixerade och kan skötas av vilken normalbegåvad person som helst. Därför erfordras inga exceptionella förmågor och posten kan ärvas. Statschefen har heller ingen politisk makt som står över parlamentets. Han eller hon har bara råkat ärva jobbet.

2. Det är bra om statschefen uppfattas som apolitisk. Detta kan aldrig vara fallet om statschefen väljs.

3. Statschefsämbetet bör inte vara något karriärmål utan bör ärvas. Tronpretendenten skolas från födseln in i rollen och karriärlystna och maktgalna politiker hålls borta.

4. En kung uppfattas som en samlande gestalt just därför att han inte är politiker. En kung kan då verka lugnande och enande i en krissituation, vilket inte en politiker kan.

5. Weimarrepubliken övergick i Nazi-Tyskland. Hade inte Hitler bromsats upp av en gammal mossig kejsare?

6. Rösträtten får man också genom födsel.

7. En monark som hellre vill leva ett civilt liv kan abdikera.

8. En monark som är uppenbart olämpad kan under exceptionella omständigheter avsättas, eller ersättas med en normalbegåvad släkting. Prins Knud fick t. ex. aldrig bli Danmarks kronprins.

9. Den tyske statschefen kostar de tyska skattebetalarna mer än det engelska kungahuset kostar britterna.

10. Monarken hinner bli väl känd inom och utom landet under sin livstid. "Alla" vet att Danmarks drottning heter Margarethe, men hur många vet vad Österrikes president heter?

11. Också om monarkin i viss mening är en anakronism gäller detta också mycket annat och anakronismer kan bidra till trevnad. Vi kan leva utan julgranar också, men det är trevligare med julgran.

12. Monarkin är också beroende av demokratin, eftersom monarkerna vet att kravet på republik kan resas om kungligheterna beter sig illa.