lördag, mars 12, 2005
Vad gör vi sedan?
Det verkar sannolikt att antingen en dansk och/eller en brittisk folkomröstning kommer att sänka den nya EU-grundlagen. Och det är bra.
Varken Europa eller världen behöver mer stat eller politik. Och minst av allt behöver vi ett EU som ständigt måste hitta på nya tokigheter för att övertyga sig själv om sin egen förträfflighet.
Men dessvärre är EU ingenting bra redan utan den nya konstitutionen och en tänkbar tragisk konsekvens av ett nej till konstitutionen är att de EU-kritiska rösterna tystnar så snart det står klart att den monstruösa skrivbordsprodukt, som kallas EU-konstitutionen, får förbli just en skrivbordsprodukt.
Likväl kvarstår ju mjölk- och socker- och banankvoter och en mängd annan smörja politiker gjorde bäst att skita i.
Inte minst EU:s vansinniga jordbrukspolitik kvarstår och den har dessutom en mäktig lobby i ryggen. Det finns dessutom skäl att tro att denna lobby har fått ytterligare supportrar genom att utpräglade jordbruksländer som Polen och Ungern nu blivit medlemmar av EU.
Jag har en förhoppning om att den EU-kritiska junilistan skall ompröva sin kategoriskt avvisande hållning till tanken på ett utträde ur EU. Norge och Schweiz bevisar att man lever väl utan EU, ja man lever bättre. EES-avtalet, som vi alls inte måste säga upp om vi lämnar EU, berövar dessutom EU-anhängarna alla sakliga skäl för att kvarstå som medlemmar dårarnas paradis.
Dessutom tror jag att det blir nödvändigt, eftersom junilistan riskerar bli en exklusiv klubb för grånande euro-kverulanter så snart konstitutionen hamnat i papperskorgen.
Och det gör den säkert.
Om junilistan då tar ett steg framåt kommer politiken återigen bli intressant.
Varken Europa eller världen behöver mer stat eller politik. Och minst av allt behöver vi ett EU som ständigt måste hitta på nya tokigheter för att övertyga sig själv om sin egen förträfflighet.
Men dessvärre är EU ingenting bra redan utan den nya konstitutionen och en tänkbar tragisk konsekvens av ett nej till konstitutionen är att de EU-kritiska rösterna tystnar så snart det står klart att den monstruösa skrivbordsprodukt, som kallas EU-konstitutionen, får förbli just en skrivbordsprodukt.
Likväl kvarstår ju mjölk- och socker- och banankvoter och en mängd annan smörja politiker gjorde bäst att skita i.
Inte minst EU:s vansinniga jordbrukspolitik kvarstår och den har dessutom en mäktig lobby i ryggen. Det finns dessutom skäl att tro att denna lobby har fått ytterligare supportrar genom att utpräglade jordbruksländer som Polen och Ungern nu blivit medlemmar av EU.
Jag har en förhoppning om att den EU-kritiska junilistan skall ompröva sin kategoriskt avvisande hållning till tanken på ett utträde ur EU. Norge och Schweiz bevisar att man lever väl utan EU, ja man lever bättre. EES-avtalet, som vi alls inte måste säga upp om vi lämnar EU, berövar dessutom EU-anhängarna alla sakliga skäl för att kvarstå som medlemmar dårarnas paradis.
Dessutom tror jag att det blir nödvändigt, eftersom junilistan riskerar bli en exklusiv klubb för grånande euro-kverulanter så snart konstitutionen hamnat i papperskorgen.
Och det gör den säkert.
Om junilistan då tar ett steg framåt kommer politiken återigen bli intressant.