lördag, juni 18, 2005
Nystart för Tyskland?
Dick Erixon skriver följande om en tänkbar reform av EU:s jordbrukspolitik under de närmsta åren:
"Ja, det hänger på Blair - och att tyska folket röstar för förnyelse i sitt val i september. EU kan snart ta fart igen, denna gång i en fräsch och framåtsyftande riktning. "
Han hoppas att fru Merkel skall åstadkomma storverk och tycks tro att fru Merkel skall bli någonting i stil med en tysk Thatcher.
Säkert har hon sådana ambitioner och det är ingen hemlighet att hon tillhör de mer näringslivsvänliga kretsarna inom det tyska CDU.
Men man får inte glömma att det tyska politiska systemet är extremt trögrörligt. Sedan får man heller inte glömma att CDU är det parti som vanligtvis förordat inskränkningar inom handelspolitiken, medan SPD:s högerfalang är mera frihandelsvänlig. Mest frihandelsvänligt är det lilla FDP.
Och när allt tuggats igenom systemen kommer man att finna att i stort sett ingenting har förändrats. Förmodligen kommer fru Merkel att kunna genomföra en ganska radikal skattereform, men eftersom denna förmodligen kommer att finansieras med en höjd moms kommer den att leda till en allvarlig konjunkturnedgång.
Och de protektionistiska krafterna kommer tvivelsutan att stärkas om CDU återtar maktens taburetter. Och vad det anbelangar har detta parti sina ljusa sidor. Ett parti som är mera obenäget att rapa olika politiskt korrekta floskler får man leta efter. CDU är också nästan helt fritt från hälsofascister. Dessutom försvarar man den fria hastigheten, vilket för mig är en närmast monumental uppvisning i totalt förakt för det politiskt korrekta.
CDU är ett parti för tyskar som vill vara tyskar och det vare dem väl unt så länge de inte bombar London och gasar ihjäl judar. Och dessa "tyska" drag är ännu mer framträdande hos det bayerska systerpartiet CSU.
Däremot är det naivt att tro att CDU är några devota anhängare av fri marknadsekonomi. Det är man inte och också om det finns somliga med sådana tendenser vägs dessa upp av präktigt statstroende konservativa.
"Ja, det hänger på Blair - och att tyska folket röstar för förnyelse i sitt val i september. EU kan snart ta fart igen, denna gång i en fräsch och framåtsyftande riktning. "
Han hoppas att fru Merkel skall åstadkomma storverk och tycks tro att fru Merkel skall bli någonting i stil med en tysk Thatcher.
Säkert har hon sådana ambitioner och det är ingen hemlighet att hon tillhör de mer näringslivsvänliga kretsarna inom det tyska CDU.
Men man får inte glömma att det tyska politiska systemet är extremt trögrörligt. Sedan får man heller inte glömma att CDU är det parti som vanligtvis förordat inskränkningar inom handelspolitiken, medan SPD:s högerfalang är mera frihandelsvänlig. Mest frihandelsvänligt är det lilla FDP.
Och när allt tuggats igenom systemen kommer man att finna att i stort sett ingenting har förändrats. Förmodligen kommer fru Merkel att kunna genomföra en ganska radikal skattereform, men eftersom denna förmodligen kommer att finansieras med en höjd moms kommer den att leda till en allvarlig konjunkturnedgång.
Och de protektionistiska krafterna kommer tvivelsutan att stärkas om CDU återtar maktens taburetter. Och vad det anbelangar har detta parti sina ljusa sidor. Ett parti som är mera obenäget att rapa olika politiskt korrekta floskler får man leta efter. CDU är också nästan helt fritt från hälsofascister. Dessutom försvarar man den fria hastigheten, vilket för mig är en närmast monumental uppvisning i totalt förakt för det politiskt korrekta.
CDU är ett parti för tyskar som vill vara tyskar och det vare dem väl unt så länge de inte bombar London och gasar ihjäl judar. Och dessa "tyska" drag är ännu mer framträdande hos det bayerska systerpartiet CSU.
Däremot är det naivt att tro att CDU är några devota anhängare av fri marknadsekonomi. Det är man inte och också om det finns somliga med sådana tendenser vägs dessa upp av präktigt statstroende konservativa.
