fredag, november 04, 2005
Värdetransportproblematiken
Nyligen har ytterligare ett värdetransportrån genomförts i Sverige. Jag skulle vilja presentera en metod syftande till att minska detta problem.
Riksbanken skall upphöra med att emittera någonting annat än 1-kronor och 50-öringar och dra in alla sedlar och mynt med större valörer än så.
Samtidigt skall de enskilda bankerna ges rätt att emittera konvertibla sedlar och mynt, vilka i rättsligt hänseende skall likställas med skuldebrev ställda på bäraren. Riksbankens grundlagsskyddade monopol på att emittera sedlar skall enligt Riksbankens egna jurister endast förstås som ett monopol på att emittera lagligt betalningsmedel, men några hinder för att emittera sedlar eller mynt inlösliga i lagligt betalningsmedel finns, enligt samma jurister, inte.
Vad skulle man vinna på detta?
Jo, man kan anta att de privata bankerna mycket hellre skulle se till att folk använde sig av kort istället för av privatemitterade sedlar och mynt - också om sådana skulle finnas som kompliment - av det skälet att det är ojämförligt billigare att använda sig av kort istället för sedlar.
Ett exempel på att liknande system är praktiskt möjliga är det faktum att sedlar inte är lagligt betalningsmedel i Skottland, liksom att skotska banker har en viss - om än mycket strikt reglerad - sedelutgivningsrätt.
Men innebär inte förslaget att de privata bankerna skulle börja trycka enorma mängder sedlar med en våldsam inflation som följd?
Det finns en viss risk för detta, men om man uttryckligen undantar de privatemitterade sedlarna från alla statliga garantier i samband med bankfallisemang skulle denna risk inte uppstå.
Tvärsom skulle en bank som emitterade oförsvarliga mängder sedlar riskera sitt anseende och kapital, eftersom privatemitterade sedlar inte vore någonting annat än anspråk på 1-kronor, vilka endast får emitteras av Riksbanken. ( Visserligen kan man tänka sig privatemitterade 1-kronor, men dess vore ju också underställda kravet på inlösen i "riksbankskronor.)
Summan skulle bli att sedlar och mynt knappast skulle användas. Och vore det inte för att vi levde i en värld med centralbanker skulle sedlar och mynt förmodligen redan ha fallit ur bruk.
Riksbanken skall upphöra med att emittera någonting annat än 1-kronor och 50-öringar och dra in alla sedlar och mynt med större valörer än så.
Samtidigt skall de enskilda bankerna ges rätt att emittera konvertibla sedlar och mynt, vilka i rättsligt hänseende skall likställas med skuldebrev ställda på bäraren. Riksbankens grundlagsskyddade monopol på att emittera sedlar skall enligt Riksbankens egna jurister endast förstås som ett monopol på att emittera lagligt betalningsmedel, men några hinder för att emittera sedlar eller mynt inlösliga i lagligt betalningsmedel finns, enligt samma jurister, inte.
Vad skulle man vinna på detta?
Jo, man kan anta att de privata bankerna mycket hellre skulle se till att folk använde sig av kort istället för av privatemitterade sedlar och mynt - också om sådana skulle finnas som kompliment - av det skälet att det är ojämförligt billigare att använda sig av kort istället för sedlar.
Ett exempel på att liknande system är praktiskt möjliga är det faktum att sedlar inte är lagligt betalningsmedel i Skottland, liksom att skotska banker har en viss - om än mycket strikt reglerad - sedelutgivningsrätt.
Men innebär inte förslaget att de privata bankerna skulle börja trycka enorma mängder sedlar med en våldsam inflation som följd?
Det finns en viss risk för detta, men om man uttryckligen undantar de privatemitterade sedlarna från alla statliga garantier i samband med bankfallisemang skulle denna risk inte uppstå.
Tvärsom skulle en bank som emitterade oförsvarliga mängder sedlar riskera sitt anseende och kapital, eftersom privatemitterade sedlar inte vore någonting annat än anspråk på 1-kronor, vilka endast får emitteras av Riksbanken. ( Visserligen kan man tänka sig privatemitterade 1-kronor, men dess vore ju också underställda kravet på inlösen i "riksbankskronor.)
Summan skulle bli att sedlar och mynt knappast skulle användas. Och vore det inte för att vi levde i en värld med centralbanker skulle sedlar och mynt förmodligen redan ha fallit ur bruk.
Comments:
<< Home
Vore det inte bättre om bankerna gick in och började subventionera användandet av de stora betaltkorten, VISA, MC, AmEx (även andra utgivare för att öka konkurrensen)? i dagsläget tar mindre butiker ut en kortavgift vid köp för lägre belopp, detta för att inte hela deras vinst skall försvinna i avgift till kortutgivaren. Även bankkunden betalar en kortavgift varje år för att de har ett betalkort.
Om alla butiker/affärer/näringsidkare sulle ta bankkort utan avgift finns det ingen anledning till att gå runt med kontanter.
Jag tror att lösningen är att ge kunderna större frihet vid betalning med kort, inte att tvinga folk till det.
Om alla butiker/affärer/näringsidkare sulle ta bankkort utan avgift finns det ingen anledning till att gå runt med kontanter.
Jag tror att lösningen är att ge kunderna större frihet vid betalning med kort, inte att tvinga folk till det.
# posted by 
: 6/11/05 12:45
: 6/11/05 12:45
Måste också berömma dig för ditt "out of the box" tänkande.
Det är faktiskt anmärkningsvärt att bankerna inte inser fördelarna med ett kontantlöst samhälle och försöker bidra till det. De förföljs förmodligen av havererade CASH projektet.
Det är faktiskt anmärkningsvärt att bankerna inte inser fördelarna med ett kontantlöst samhälle och försöker bidra till det. De förföljs förmodligen av havererade CASH projektet.
# posted by : 7/11/05 20:35
: 7/11/05 20:35
Problemet är att bankerna är skyldiga att tillhandahålla lagligt betalningsmedel.
Om den enda formen av lagligt betalningsmedel vore enkronor och möjligen femtioöringar skulle bankerna strikt lagligen vara tvungna att tillhandahålla enorma mängder enkronor/femtiöringar, men eftersom detta är så uppenbart otympligt skulle allmänheten föredra privatemitterade sedlar och bankerna skulle då - i praktiken - tvungna att tillhandahålla avgiftsfria betalkort.
Man får faktiskt emittera privata sedlar och mynt så länge man inte kallar dem lagligt betalningsmedel och vid anfordran i enlighet med kontraktet återlöser dem med lagligt btalningsmedel.
Och därför är det faktiskt fullt möjligt för Riksbanken att endast emittera enkronor och femtioöringar.
Skicka en kommentar
Om den enda formen av lagligt betalningsmedel vore enkronor och möjligen femtioöringar skulle bankerna strikt lagligen vara tvungna att tillhandahålla enorma mängder enkronor/femtiöringar, men eftersom detta är så uppenbart otympligt skulle allmänheten föredra privatemitterade sedlar och bankerna skulle då - i praktiken - tvungna att tillhandahålla avgiftsfria betalkort.
Man får faktiskt emittera privata sedlar och mynt så länge man inte kallar dem lagligt betalningsmedel och vid anfordran i enlighet med kontraktet återlöser dem med lagligt btalningsmedel.
Och därför är det faktiskt fullt möjligt för Riksbanken att endast emittera enkronor och femtioöringar.
<< Home
