flavianopolis

Jag har tidigare föreslagit att priset på en Big Mac skulle kunna användas som riktmärke för penningpolitiken. Den exakta utformningen av en Big Mac-orienterad penningpolitik kan se ut på något olika sätt, men mitt senaste förslag går ut på att Riksbanken bör agera enligt följande.

Så länge en Big Mac kostar 33:00 kronor eller mer skall styrräntorna höjas en kvarts procentenhet per månad.

Kostar en Big Mac 32:99 kronor eller mindre skall Riksbanken höja styrräntorna en kvarts procentenhet per månad.

För tillfället kostar en Big Mac 33:00 kronor, vilket är 3:00 kronor eller 10% mer än för ett år sedan. Ryktet om den låga inflationen tycks alltså ogrundat och de stigande huspriserna talar i samma riktning, också om jag principiellt sett inte anser att dessa skall tillmätas någon betydelse vid utformningen av penningpolitiken.

Samtidigt är det sant att den "officiella" inflationstakten är mycket låg och att många och däribland jag är förvånade över detta. Vilket mått skall då tillmätas störst betydelse?

Jag menar att priset på en Big Mac är det bästa måttet, eftersom en Big Mac av 2005 års modell är identisk med en av 2006 års modell. Men kan inte ett mekaniskt tittande på detta enda pris leda till att inflationen utfaller långt under vad som i allmänhet anses önskvärt?

Måhända kommer Riksbanken att tvingas höja styrräntorna varje enskild månad fram till slutet av året för att få priset på en Big Mac att röra sig nedåt. Skulle detta inte hota konjunkturuppgången.

Mitt svar är att det förhåller sig precis tvärsom. Om Riksbanken höjer styrräntorna varje enskild månad under hela 2006 kommer styrräntan ha nått 4,5% i december. Vilket resultat kommer detta att ge?

Jo, resultate blir att spekulationerna om höjda styrräntor kommer att upphöra och därmed kommer kronkursen att rasa. På så sätt kommer kronans köpkraftsjusterade växelkurs att falla ihop med en boom i sysselsättningen som följd. Dessutom kommer troligen priset på en Big Mac att sänkas under 2007 givet att Riksbanken redan nu varje enskild månad höjer styrräntorna med en kvarts procentenhet per månad. Och så snart en Big Mac kostar mindre än 33:00 kronor skall ju styrräntorna sänkas en kvarts procentenhet per månad till dess den åter kostar 33:00 kronor eller mer.

Om RIksbanken tar i alltför mycket uppåt under 2006 kommer Riksbanken tvingas korrigera detta med en överdriven rörelse nedåt under 2007. Det är inte av avgörande betydelse hur höga styrräntorna är en enskild månad. Däremot är det av avgörande betydelse hur höga de genomsnittliga styrräntorna är i förhållande till de långa räntorne under en längre tidsperiod.

Big Mac-metoden går ut på att hela tiden ta ut svängarna för mycket för att på så sätt "känna" sig fram till den "optimala" genomsnittliga styrräntan sett över en längre tidsperiod. Om Riksbanken höjer styrräntorna varje enskild månad under 2006 och priset på en Big Mac ligger kvar på 33:00 kronor under 2006 för att sänkas till 30:00 kronor januari 2007 och återigen höjas till 33:00 kronor juli 2008 kommer styrräntan i juni 2008 sänkas till 0%! Ingen kan då rimligen klaga på att Riksbanken bedriver en alltför restriktiv penningpolitik.

Redan idag har kronkursen sjunkit mot Euron och detta bevisar mitt antagande om att kronkursens kortsiktiga rörelser till stor del bestäms av vad marknaden tror blir Riksbankens nästa steg. Marknaden ser helt enkelt att det inte föreligger ett så stort behov av räntehöjningar som man trott och eftersom man tror att Riksbanken kommer att sänka styrräntorna, alternativt lämna dem oförändrade istället för att tvingas höja dem rasar kronkursen.

Riksbankens deflationspolitik bidrar på så sätt faktiskt till en stigande sysselsättning. Det är bara att höja tills Big Mac talar om att Riksbanken gått för hårt fram och sedan sänka till dess Big Mac talar om att man släppt ut för mycket kredit.

Visserligen tar man i lite för mycket åt båda hållen, men metoden kan liknas vid ABS-bromsar. ABS-bromsar fungerar så att bromsarna låses och frikopplas helt hundratals gånger varje sekund med den påföljden att man får känslan av en väl avstämd inbromsning där hjulen aldrig låsts. I själva verket har de varannan mikrosekund varit helt blockerade och varannan helt frikopplade.

Samtidigt är det helt uppenbart att kronkursens långsiktiga ungefärliga jämviktsläge huvudsakligen bestäms av de relativa priserna på en Big Mac i olika länder. Frågan är bara vad som styr kronkursens korta snabba rörelser i den latitud som mera långsiktigt bestäms av den realtiva inflationsutvecklingen. Jag menar att det är uppenbart att den avgörande variabeln härvidlag är förväntningarna om vad Riksbanken kommer att göra med styrräntorna under den närmsta tiden.

Om amn ser till Storbritannien är priset på en Big Mac idag £1,88 jämfört med £1,99 2003. Storbritannien har västeuropas abslolut lägsta macflation och priset är idag lägre än för 3 år sedan. Samtidigt har Storbritannien västeuropas högsta styrräntor.

Vad är resultatet av detta? Jo, Storbritannien har den i förhållande till Big Mac-priset lägsta valutakursen i hela västeuropa. Varför är det så? Jo, eftersom Storbritannien har en hög styrränta och en obefintlig egentlig inflation är alla övertygade om att Bank of England snart kommer att tvingas sänka sina styrräntor och eftersom alla tror detta flyr man pundet, med en svag pundkurs och en blomstrande arbetsmarknad som följd.

Samtidigt bedriver Bank of England en utmärkt vård av pundets inre köpkraft och denna utmärkta vård av pundets inre köpkraft justerar gradvis upp pundets mera långsiktiga jämviktskurs. Jag menar att Bank of England kan och bör fortsätta den inslagna vägen och först sänka sina styrräntor de deflationära krafterna blir så starka att de hotar skapa en deflationär spiral med en därtill hörande finansiell kris.

Men den dagen Bank of England sänker styrräntorna och inflationen vaknar till liv kommer man få se att marknaden snart börjar frukta styrräntehöjningar med den påföljden att den reala köpkraftskorrigerade pundkursen stiger.

Summan av kardemumman är att Riksbanken kan fortsätta höja styrräntorna tills en Big Mac kostar mindre än 33:00 kronor och att Riksbanken därigenom kommer att bidra till en ökande ekonomisk aktivitet.