tisdag, april 11, 2006
Den löpande "macflationstakten"
Jag såg just att jag glömt att uppdatera den löpande "macflationstakten".
Återigen vill jag ge en kort beskrivning av den löpande "macflationstakten".
Idag kostar en Big Mac 33 kr. För ett år sedan kostade den 30 kr. Priset har alltså höjts 10%. Sedan räknar jag ut motsvarande tal för varje enskild av de senaste tolv månaderna. Då måste man gå så långt tillbaka som juni 2004, eftersom man måste räkna fram ett tal för perioden juni 2004 till maj 2005 då man räknar fram talet för perioden juni 2004 till maj 2005.
En Big Mac kostade 32 kronor under 2004. Priset sänktes till 30 kronor januari 2005 och höjdes till 33 kronor juni 2005. På denna nivå har priset förblivit sedan dess.
Detta betyder att talet för perioden juni 2004 till maj 2005 är minus 6,25% och att talet för perioden juli 2004 till juni 2005 är plus 3,125%. För perioden maj 2005 till april 2006 är talet, som tidigare sagts, plus 10%.
Jag summerar dessa 12 inflationstakter och dividerar sedan summan med 12. För april 2006 är den löpande macflationstakten 5,2%.
Med tiden hoppas jag kunna jämföra den löpande macflationen med den verkliga, men min hypotes är att teorin om att penningpolitiken verkar med en större fördröjning är en statistisk synvilla. Det handlar nämligen om att penningpolitiken med omedelbar verkan påverkar olika penningflöden i ekonomin, men att den nu framräknade inflationen påverkas av händelser cirka två år tillbaks i tiden. Detta eftersom när man räknar fram inflationstakten för mars 2006 prishöjningarna under perioden april 2004 till mars 2005 försvinner ur statistiken.
Penningpolitiken verkar alltså inte med någon fördröjning men statistiken fångar upp trender med en fördröjning på cirka två år. Om kronkursen stiger eller sjunker en viss dag påverkar ekonomin med omedelbar verkan och Riksbankens beslut påverkar kronkursen utan fördröjning även om effekterna är minst sagt svårtydda.
Återigen vill jag ge en kort beskrivning av den löpande "macflationstakten".
Idag kostar en Big Mac 33 kr. För ett år sedan kostade den 30 kr. Priset har alltså höjts 10%. Sedan räknar jag ut motsvarande tal för varje enskild av de senaste tolv månaderna. Då måste man gå så långt tillbaka som juni 2004, eftersom man måste räkna fram ett tal för perioden juni 2004 till maj 2005 då man räknar fram talet för perioden juni 2004 till maj 2005.
En Big Mac kostade 32 kronor under 2004. Priset sänktes till 30 kronor januari 2005 och höjdes till 33 kronor juni 2005. På denna nivå har priset förblivit sedan dess.
Detta betyder att talet för perioden juni 2004 till maj 2005 är minus 6,25% och att talet för perioden juli 2004 till juni 2005 är plus 3,125%. För perioden maj 2005 till april 2006 är talet, som tidigare sagts, plus 10%.
Jag summerar dessa 12 inflationstakter och dividerar sedan summan med 12. För april 2006 är den löpande macflationstakten 5,2%.
Med tiden hoppas jag kunna jämföra den löpande macflationen med den verkliga, men min hypotes är att teorin om att penningpolitiken verkar med en större fördröjning är en statistisk synvilla. Det handlar nämligen om att penningpolitiken med omedelbar verkan påverkar olika penningflöden i ekonomin, men att den nu framräknade inflationen påverkas av händelser cirka två år tillbaks i tiden. Detta eftersom när man räknar fram inflationstakten för mars 2006 prishöjningarna under perioden april 2004 till mars 2005 försvinner ur statistiken.
Penningpolitiken verkar alltså inte med någon fördröjning men statistiken fångar upp trender med en fördröjning på cirka två år. Om kronkursen stiger eller sjunker en viss dag påverkar ekonomin med omedelbar verkan och Riksbankens beslut påverkar kronkursen utan fördröjning även om effekterna är minst sagt svårtydda.