tisdag, maj 30, 2006

 

Klassiskt självmål

Det finns ett klassiskt och väl beprövat grepp för främmande stater att stärka en regim dessa främmande stater tycker illa om. Man stryper helt enkelt handeln med denna stat så att ekonomin går i stå och vips försvinner all inre opposition mot en aldrig så galen regim. Det är nämligen uppenbart att en nation som hotas av en yttre fiende har en oerhörd förmåga att sluta upp kring den egna ledningen. USA:s bojkott av Kuba tycks fungera just på det sättet; det vill säga: USA ogillar Castro-regimen, inför handelsblockad och vips hatar alla kubaner och USA och älskar Castro, trots att Castros styre - under normala omständigheter - förmodligen skulle stupa till följd av inre opposition.

Nu gör man på exakt samma sätt med Hamas-regimen i Palestina. Läs mer på följande länk.
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,833158,00.html

Comments:
Eljest skulle man kunna vända på det ovan anförda resonemanget. Jag vågar tillstå att om man istället väljer att ha som utgångspunkt att en allsmäktig diktator styrde ett land vars finanser blomstrade och tillväxten var på en historisk toppnivå. Skulle inte folket i ett sådant samhälle se den egna ledaren som gudfader själv? Förvisso är Fidel Castro en ren klåpare, karln har enligt mitt förmenande inte hållit ett enda godtagbart tal. I själva verket handlar det om floskler och tomt prat. Innehållet är ren skit! Men om den kubanska ekonomin gick på högvarv skulle oppositionens tillvaro vara än mer tynande än den är idag. Detta är något som varken du eller aftonbladets reportrar visat tillbörlig åtanke inför. /Anders Persson fd Jur stud
 
Nej, jag tror du har fel. Jag tänker mig en situation där Kuba hade en katastrofekonomi, trots att USA bombade landet med dollarsedlar.

Då skulle folket inse att Castor är en riktig katastrof man måste göra sig av med.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?