flavianopolis

Lundensis har bett mig att skriva något om kultur. Jag uppfattar hans önskemål som ett önskemål om att jag skall skriva något om att ett samhälle behöver något mer än negativ frihet för att vara beboeligt och att detta något kan kallas kultur.

Jag anser till och med att det kan finnas skäl att inskränka människors negativa frihet, givet att utövandet av deras negativa frihet skulle vara oförenligt med något värde som är oförenligt med det kristna kulturarvet. Det hör måhända till saken att jag hyser ett mycket djupt förakt för liberal, modern protestantism och ett något mindre djupt förakt för äldre mera konservativ protestantism. Den moderna protestantismen är ingenting annat än sekularisering och den äldre mera stränga protestantismen framstår som livsfientlig. Katolicismen avvisar jag på teologiska grunder, men jag anser att det inte kan råda något tvivel om att det var en oerhörd förlust för vårt land att vi drabbades av den så kallade reformationen.

Dessvärre vet vi väldigt litet om hur exempelvis ett land som Ryssland skulle se ut givet att landet aldrig drabbats av kommunismen, men jag misstänker att Ryssland minus kommunism hade varit ett ganska trevligt land. Man kan iaktta att Ryssland hämtar sig från det dråpslag kommunismen medförde, men landet har tagit bestående skada av kommunismen.

Den mest intressanta delen av världen om man vill studera en europeisk kultur som varken drabbats av protestantism eller kommunism är nog Bayern. Jag gillar Bayern även om jag inser att den bayerska kulturen inte utan vidare låter sig exporteras till Sverige. Grundförklaringen till att Bayern är trevligt och lyckats förena modernitet med någon typ av värdekompass är troligen att Bayern inte är protestantiskt. Protestantismen är nämligen så trist och tråkig att man lika gärna kan bli sekulariserad och i takt med att samhället sekulariseras breder dekadensen ut sig.

I Sverige har vi dessutom odlat fram en speciell form av särskilt vidrig dekadens som hyllas som moral. Abort är tillåtet, men barnaga är förbjudet. Det betyder kortfattat att vi lever i ett land där man inte får tukta ett olydigt barn, men där man under vissa omständigheter får döda barn och sedan har man dessutom mage att upphöja detta till moral! Nu vet jag inte exakt hur rättsläget i Bayern ser ut idag, men det råder inget tvivel om att ett självständigt Bayern haft abortförbud och att barnaga hade varit tillåten.

Samtidigt står det helt klart att Bayern är lyckligt befriat från många av de frihetsinskränkningar svenska kristdemokrater omhuldar. Bayrarna är ju exempelvis kända för att dricka kopiösa mängder öl och det finns ingen tysk delstat där större andel av autobahn saknar hastighetsbegränsning än Bayern. I Bayern har endast 15% av autobahn hastighetsbegränsning, medan i det i vissa andra avseenden synnerligen liberala Hamburg inte finns en enda meter motorväg med fri fart längre.

Bayern framstår inte heller som tråkigt överordentligt livsfientligt på det sätt som det av äldre mera sträng protestantism präglade Württemberg gör. Bayrarna är inte lata, men de är inga överambitiösa asketer av den typ man förknippar med äldre mera strikt protestantism. Denna människotyp tycks dock vara tämligen överrepresenterad i Württemberg och det råder inget tvivel om att Württemberg överglänser Bayern inom det ekonomiska området.

Jag inser att jag genom att acceptera vissa inskränkningar i den negativa friheten gjort mig omöjlig bland strikta nyliberaler och jag beklagar att jag tidigare - delvis av feghet - varit aningen otydlig på den punkten. De inskränkningar i den negativa friheten jag omhuldar är sådana inskränkningar som dikteras av att en viss frihet står i allvarlig strid med något värde som har en hög ställning i det kristna kulturarvet, eller att det finns andra synnerligen uppenbara skäl.

Jag vet att exempelvis många tyskar uppfattar söndagsöppna butiker som en oerhörd kulturförlust och oavsett vilken lagstiftning man förordar håller jag med dem. Samtidigt medger jag att jag finner det oerhört bekvämt att kunna springa till snabbköpet på söndagar.* Jag anser också att det är ett exempel på en underlig blandning av protestantisk moral och sekulariserad omoral att man inte får köpa vin i matbutiker, när samtidigt pornografi säljs helt öppet.

Jag kan samtidigt känna stor sympati för nyliberaler som häcklar sexköpslagen. Visserligen anser jag att prostitution skall vara strängeligen förbjuden, men det är helt absurt att abort är tillåten och prostitution förbjuden. Utifrån de tankar som är vägledande för den svenska abortlagstiftningen är det en fullständigt självklar följd att prostitution skall vara tillåten. Därför säger jag i och för sig inte nej till förbud mot prostitution, men så länge abort är tillåten skall givetvis också prostitution vara tillåten.

*Tyskland har fortfarande förbud mot söndagsöppna butiker och jag har bott några år i Tyskland.