onsdag, juli 12, 2006

 

Flavianokraterna

Jag har märkt att en del av mina läsare tycks finna det långsamt att läsa mina oändliga utläggningar om free-banking och guldmyntfot. Jag lovar att det inte skall bli så värst många fler utläggningar i ämnet den närmsta tiden. Det är bara ytterligare några få saker jag tänker försöka bena ur och dessutom är det frivilligt att läsa texterna.

Ett av mina senare projekt är att skriva en liten serie om det nya partiet jag tänkte grunda. Partiet skall heta FLAVIANOKRATERNA och programmet är mycket enkelt och sammanfattas med följande sats: "I am against all government intervention, except my own."

Skämt åsido menar jag att det finns en poäng i programmet och poängen är helt enkelt att man inte kan finna en enda enkel princip utifrån vilken man kan härleda ett rimligt svar på varje fråga inom politiken. Detta skall emellertid inte förstås som att man skall kasta alla principer över bord. Principer är bra, men de flesta principer har begränsningar.

Erfarenheterna från Somalia visar att ett samhälle i någon mening kan fungera bättre sedan den konventionella staten brutit samman, men detta är inget skäl att anse att svenska staten borde störtas.

Vad gäller de så kallade minimalstatsanhängarna menar jag att deras princip är en hyfsad princip som besvarar många men inte alla frågor. Problemet är att de lyckats identifiera en bra princip som med framgång kan appliceras på ett antal områden, men det uppstår ett problem när man håller fast vid en princip i absurdum.

Kränks exempelvis någons äganderätt av att någon klipper gräsmattan med en motorgräsklippare mitt i natten och hans grannar får nattsömnen avbruten? Har mannen med motorgräsklipparen inskränkt någon annan människas frihet genom att klippa gräsmattan mitt i natten? Om svaret på de bägge frågorna är nej, borde detta betyda att det skall vara tillåtet att klippa gräsmattan med en motorgräsklippare mitt i natten. Grannarna är ju fullt fria att ändra sin dygnsrytm och sova på dagarna istället.

Anarkokapitalister har ett problem i att besvara hur man skall ställa sig till privata organisationer som utövar tvång mot enskilda. Om staten upphör att existera kan detta få till följd att ett otal gangsters öppnar "eget" inom statsbranschen och exempelvis kräver ut skatt av folk. Hur skall folk försvara sig mot sådana typer och hur skall de kunna göra det genom att inte själva grunda någon typ av statsliknande organisation och sedan denna väl har grundats uppkommer problem med frågor som rör på vilket sätt denna organisation skall organiseras och finansieras och hur man skall behandla folk som drar nytta av dess existens utan att vilja bidra till dess finansiering.

Jag är för en skattefinansierad stat och en skattefinansierad välfärd, men jag anser mig likväl vara klassiskt liberal. Som jag tidigare skrivit om ansåg Adam Smith att staten borde förse de svaga med bröd och dessutom ansåg samme Smith att staten borde ägna sig åt sådan verksamhet som är samhällsnyttig utan att ge den enskilde något ekonomiskt utbyte. En intressant sak med Smith är att Smith inte nämner polis som någon naturligt statlig verksamhet.

Jag menar att det ligger i samhället intresse att det föds barn, men den enskilde har knappast någon ekonomisk nytta av att skaffa barn. Bör staten därför subventionera folk som skaffar barn? Jag anser det.

Som jag tidigare sade: "I am against all government intervention, except my own."

Comments:
Jag tror du är lundensistarian ;)
 
Jag kommer att presentera ett mera utförligt program med tiden. Kanske kan jag göra en kortfattad sammanfattning av de viktigaste punkterna redan idag.

Vi får se om jag har tid.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?