lördag, december 09, 2006

 

Den ryska björnen



För några dagar sedan läste jag en debattartikel i Svenska Dagbladet författad av Mats Johansson. Artikelförfattaren uttrycker skepsis kring vart Putins Ryssland tycks vara på väg. Läs gärna artikeln på följande länk.

http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_14226991.asp

Jag delar uppfattningen att Putin är en man som man bör bemöta med sund skepsis. Däremot menar jag att artikelförfattaren gör sig skyldig till ett allvarligt misstag då han ej förmår skilja mellan det ryska folket och dess politiska ledning. Man kan rent av mena att Mats Johanssons grundförutsättning är rysskräck och en paranoid uppfattning om det ryska folkets inneboende opålitlighet. Den enda åtgärd Johansson föreslår har nämligen negativ karaktär. Han föreslår att Sverige skall upphöra med att betala bistånd och man kan verkligen fråga sig varför vi skall ge pengar till ett land med enorma naturrikedomar och vars huvudstads lyxbilsflotta får Stockholms att framstå som futtig.

Däremot menar jag att det rätta sättet att försvaga de auktoritära tendenserna i dagens Ryssland har positiv karaktär. I stället för att tala om att slopa biståndet - vilket i och för sig är rimligt - borde vi tala om hur vi skall bygga ut utbytet med Ryssland. Jag tänker då på visumfria resor, handelsavtal och studentutbyte. Jag anser också - och detta till skillnad från Mats Johansson - att det är en utmärkt sak om det byggs gasledningar mellan Ryssland och Västeuropa. Dessa gasledningar skapar ömsesidigt beroende och gagnar därför freden.

Oavsett om det är sant eller osant att Putin eftersträvar en osund maktställning och i denna strävan knappast strider med blanka vapen vore det ett allvarligt misstag att låta Ryssland i betydelsen det ryska folket bli lidande på grund av statsledningens oförrätter. Straffar man ett land på grund av dess lednings försyndelser finns nämligen en stor risk för att befolkningen sluter upp kring just de politiska krafter man vill försvaga.

Mitt förslag till att ge ett ordentligt bidrag till en positiv utveckling av Ryssland är att omedelbart eller så snart som möjligt slopa visumtvånget vid resor mellan EU och Ryssland. Nästa steg är att börja förberedelser som syftar till att göra Ryssland till fullvärdig medlem av EES, men inte av EU. Som ett första steg mot det målet skulle man kunna underteckna ett frihandelsavtal av samma art som Schweiz har med EU. Ytterligare skulle man kunna tänka sig att påbörja bygget av en gigantisk motorväg som skulle förena Berlin och Moskva och ta vägen via Warszawa och Kiev. För att öka den redan långtgående militära avspänningen skulle man kunna bjuda in Ryssland att bli medlem av NATO.

Det är just genom att behandla Ryssland som en partner som västeuropa är angelägen om att ha goda relationer till som vi försvagar de tendenser vi vill försvaga. Jag tror också att det är så att vi svenskar på grund av den geografiska närheten till Ryssland och vissa historiska händelser har svårt att se nyktert på den stora grannen i öster. Samma fenomen odlat till rent vansinne kan studeras hos exil-kubaner i USA. Visst är det naturligt att de hatar Castro, men det är just tack vare den politik de förordar som Castro regerar vidare år efter år. Bojkott och isolering göder nämligen stödet för vilket styrelseskick som helst.

Ett betydligt bättre och mera genomtänkt synsätt än Mats Johanssons presenteras av förre moskvaambassadören Sven Hirdman på följande länk.

http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_14233893.asp

Att Sven Hirdman är styrelseordförande i ett bolag med ekonomiska intressen i Ryssland bevisar än en gång vikten av att alla länder flätas samman genom handel. På så sätt främjas också en demokratisk utveckling av Ryssland. Vem krävde senast att vi skulle sluta bedriva handel med Kina på grund av den kinesiska regimens bristande respekt för mänskliga rättigheter? Precis på samma sätt som i fallet Kina bidrar den ekonomiska öppningen av Ryssland till att landet blir en del av det internationella samfundet, vilket långsiktigt också torde bidra till mera demokrati. Ryssland är dessutom en del av Europa.


Comments:
таwarezтшчи, если вы магли бутть таг лубъездны и атknullитcцца ат нашаво фустерланду?

кроме шуток, блин, какой хрен вам сделали 100 000 000 человек?
не хотите покупать газ, - не берите, нам по барабану, всё равно не участвуем в прибыли.
не нравится Путин - убейте.
не нравится сам факт нашего существования - разбомбите,скиньтесь, блин, по 100 крон, сэкономьте на банке пива, да и приобретите у пиндосов пару списанных боеголовок.

лицемерие ваше противнее всего
 
Förlåt mig, men mina kunskaper i ryska är trots nio besök i Ryssland mycket begränsade. Oaktat detta är det kul att erhålla indicier på att någon läser vad jag skriver.
 
ok, om vi är så dåliga arvfiender, var snäll atombomba oss helt enkelt, så finns vi ej längre till. det går väl så lätt om varenda svensk ger bort endast 100 skr så köper ni ett par atombomber hos USA, sem bombar ihjäl vårt jävla mindrevärdiga land.

om ett par hundra år kan territoriet vara tagit över, om kinesrena inte kommer före

Således blir världens ondskan utrotad, därefter börjas det paradiset på jorden där alla utvaldaste folk (läs:det gulda billion) blir heliga friska rika å evigunga

lycka till, mina herrar
 
Jag begriper uppriktigt sagt inte vad föregående talare är ute efter. Det enda jag säger är att vi skall eftersträva nära relationer med Ryssland, eftersom motsatsen inte gagnar några andra än dem som vi inte vill gynna.
 
Vad anonymous menar om vad han skriver borde klarna vid vetskapen om hans utgångspunkt.
På många sätt kan väl Ryssland sägas vara välstående på ett mångtal områden som inte nämns vid beskrivningen. Nato kanske inte är
det främsta att föreslå en trogen Ryssk nation.
 
Jag menar inte att Ryssland nödvändigtvis måste bli medlem av NATO, men jag menar att NATO borde bjuda in Ryssland att bli medlem om Ryssland så önskar. Organisationen bör ju rimligen förstås som en organisation som syftar till att skapa ett nätverk för fred och inte som Uncle Sams förlängda arm mot den lede ryssen.

Tyvärr är USA:s utrikespolitik under George W. Bush inriktad på konfrontation istället för att på ett intelligent sätt skapa förutsättningar för global nedrustning.

Om NATO välkomnade Ryssland och USA drev en politik med fri handel och öppna gränser i stället för diverse "terroristbekämpning" på agendan kunde förutsättningarna för bestående fred och i förlängningen nedrustning skapas.
 
не стыдно хетсать против фолкгруппов?
взрослый дяденька, айса-байса!
вот я в сэппу-то вашу пожалуюсь, что вы мутлагу брютите.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?