tisdag, januari 16, 2007

 

"Avreglerad" telefoni?



Säkerligen har någon av de människor som läser denna blogg vid något tillfälle blivit uppringd av någon påstridig person som "erbjuder marknadens lägsta priser på samtal inom landet" eller något liknande.

Detta kallas den avreglerade marknaden för telefoni. Ingenting kunde vara mer felaktigt än att kalla denna marknad avreglerad och att påstå att den lagstiftning som Bildt-regeringen 1991-1994 genomförde på området är "nyliberal". Dessutom är det knappast konstigt att folk i allmänhet uppfattar ordet nyliberalism som negativt laddat då en mängd olika stolligheter etiketteras som "nyliberalism" eller "avregelering".

Det var faktiskt så att Sverige fram till dess regeringen Bildt införde en massiv reglering av marknaden för telefoni hade en i allt väsentligt oreglerad marknad för telefoni. Att detta kallas monopol beror på det helt naturliga fenomenet att den som äger ett telefonnät givetvis har monopol inom sitt eget nät så länge man inte tänker sig att denne ägare skulle vara så dum att han bjöd in konkurrenter att erbjuda telefonitjänster i sitt eget nät. Att göra så kan jämföras med att en ägare till en pizzeria skulle bjuda in konkurrenterna att gå omkring på den egna restaurangen och ta upp beställningar på pizzor och att han dessutom skulle ge dem tillgång till den egna ugnen. Tanken är absurd.

Från allra först början fanns det ett flertal telefonnät i Sverige, men staten köpte medvetet upp nästan alla i avsikt att skapa ett faktiskt monopol. Däremot infördes aldrig något egentligt eller lagskyddat monopol för staten att bygga och äga telefonnät. Av detta skäl fanns det så sent som på 20-talet faktiskt ett flertal mindre lokala telefonnät i privat ägo och på grund av frånvaron av lagligt skyddat monopol har banverket alltid haft ett separat telefonnät.

Givetvis kan man på goda grunder fråga sig varför staten genom att köpa upp de olika näten försökte och dessutom lyckades skapa ett faktiskt monopol, men det faktum att det aldrig funnits något lagligt skyddat monopol hade i kombination med ny teknik redan börjat pressa ned priserna på utlandssamtal innan den så kallade avregleringen. Vissa företag som hade stora telefonräkningar på grund av samtal till USA började helt enkelt att gå direkt in i de amerikanska näten genom parabolantenner som såväl kunde ta emot som sända signaler. Detta tvingade dåvarande televerket att sänka priserna på USA-samtal och hade därför också tvingat dem att höja priserna på lokalsamtal. Konkurrensen var alltså ett faktum redan innan den så kallade avregleringen.

Samtidigt menar jag att det hade varit mycket bättre om man aldrig med artificiella medel hade försökt bryta upp detta faktiska monopol av det skälet att Telia numera saknar anledning att snabbt se till att brister i nätet åtgärdas. Formellt sett äger Telia nätet, men då man av lagstiftaren tvingas släppa in konkurrenter i nätet är det endast på grund av att lagstiftaren kräver det som man ser till att åtgärda brister. Detta lär också vara anledningen till att det lär ta betydligt längre tid innan Telia åtgärdar vissa brister som gamla stelbenta televerket med så kallat monopol åtgärdade omedelbart. Man kan tänka sig hur en pizzeria skulle fungera om ägaren vore skyldig att underlätta för konkurrenterna att sälja pizzor åt dem som satt vid borden och dessutom statliga pizzastyrelsen tvingade ägaren av pizzerian att upplåta den egna ugnen åt konkurrenterna. Med största säkerhet skulle ägaren till slut inte ens svabba av golvet i pizzerian.

Därför är alltså situationen med konkurrenter inom nätet en ren anomali, som med största säkerhet aldrig skulle uppstå på en fri marknad. Samma sak gäller elnätet. Givetvis är det den/de som äger elnätet som avgör varifrån strömmen köps och givetvis har de ett slags monopol inom sitt eget nät, precis på samma sätt som Tony har monopol på att sälja pizzor på Tonys pizzeria.

Dessutom tycker jag att det är störande att ständigt bli uppringd av olika nasare som framför olika svårbegripliga erbjudanden. På en fri marknad bestämmer ägaren av ett nät vad nätet används till och därmed punkt.

Av detta kan man också lära sig att det visserligen vore en god idé att privatisera banverket, men att det vore en katastrofalt dum idé att ställa banverket under en myndighet och som hade att avgöra vem/vilka "konkurrerande aktörer" banverket hade att mot administrativt fastslagen betalning upplåta "spårkapacitet" till.

Vid ett senare tillfälle skall jag utveckla varför det inte på en verkligt fri marknad inte finns någon konkurrenslagstiftning.


Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?