måndag, januari 15, 2007
Ur elden i askan
Det är visserligen sant att det måste anses vara en närmast övermänsklig prestation att lyckas välja en ur opinionsmässig synvinkel sämre partiledare än den avgående Göran Persson. Jag tror inte att det är möjligt och därav följer att oavsett vem man väljer kommer detta att stärka socialdemokraternas opinionsmässiga ställning. Detta gäller till och med om man väljer Mona Sahlin till partiledare.
Samtidigt kan väl knappast någon tvekan råda om att Mona Sahlin torde vara det kanske sämsta val man kan göra. Mona förbrukades opinionsmässigt under den tid hon torgförde regeringens minst sagt dubiösa budskap om Estonia-katastrofen och det framstår som att Mona visserligen förfogar över en mycket stor social kompetens, men att hon samtidigt är slarvig, falsk och medelmåttigt intellektuellt kapabel.
Eftersom många dessutom redan har känslan av att hennes skenbart trevliga framtoning endast är en falsk och dessutom skickligt driven fasad kan hennes så kallade trevlighet rent av bli en belastning.
Varför väljer socialdemokraterna en ledare som innebär en uppenbar risk för att det blir mer än fyra år i opposition? Den enda förklaring jag kan se är att ingen annan, av ena eller andra påstådda, verkliga eller tvingande skälet, vill bli partiledare. Här ligger nog en hund begraven.
Om Måna blir statsminister, då blir det gratis Toblerone åt alla svenskar! Alliansen kan tyvärr inte erbjuda något liknande.
Det vore roligare med Margot som Landsmorsa, men vad kan man göra?
oakley sunglasses
armani exchange
kd 9
under armour outlet
kobe 9
air max 97
montblanc pens
ubiq shoes
fred perry polo shirts
nba jerseys
<< Home