fredag, mars 02, 2007
Mac-roekonomi mars 2007
Priset på en Big Mac i några olika länder:
Storbritannien: £1,99
Tyskland: €2,99
USA: $3,22
Finland: €3,75
Danmark: Dkr. 29,75
Sverige: Skr. 32,- / 32,-
Norge: Nkr. 40,-
Valutakurser:
£1=13,68 kr.
€1=9,29 kr.
$1=7,04 kr.
1dkr.=1,25 kr.
1nkr.=1,14 kr.
Utländska priser i kronor:
Storbritannien: 27,22 kr.
Tyskland: 27,28 kr.
Finland: 34,84 kr.
USA: 22,67 kr.
Danmark: 37,19 kr.
Norge: 45,60 kr.
Utländska priser i procent av de svenska:
Storbritannien: 85,0%
Tyskland: 86,8%
Finland: 108,9%
USA: 70,8%
Danmark: 116,2%
Norge: 142,5%
En intressant iakttagelse är att norska kronan fortsätter att stiga trots att McDonald's i Norge nyligen höjt priserna. Den norska kronans reala köpkraftskorrigerade växelkurs är alltså exceptionellt hög.
En nyhet är att jag numera inkluderar även Danmark i min jämförelse. Med tanke på att samtliga våra grannländer, samt Tyskland, Storbritannien och USA finns med i jämförelsen innefattar jämförelsen numera de flesta av Sveriges större handelspartners. En annan nyhet är att jag uppger två priser för Sverige. Ett av priserna avser en restaurang som bedrivs av Svenska Mac Donald's och det andra avser en som bedrivs av en så kallad franchisetagare.
Vi får se när nästa jämförelse publiceras, men jag har eventuellt tänkt ställa upp en jämförelse av vilken det framgår hur många svenska kronor och ören en Big Mac kostar i de olika länderna för att kunna teckna en bild av kostnadsläget i de jämförda länderna.
Det kan verka paradoxalt, men jag menar att det faktum att den svenska kronan försvagats i reala termer mot ett antal valutor är ett tecken på att Riksbanken kommit in på rätt spår genom räntehöjningarna. De höjda styrräntorna minskar sannolikheten för ytterligare skärpning av penningpolitiken med den påföljden att man säljer kronor. Räntehöjningarna är alltså - och detta kan verka ännu mer halsbrytande - anledningen till den nuvarande högkonjunkturen.
Riksbanken bör alltså fortsätta höjningarna samtidigt som Riksbanken genom olika utspel bör försöka väcka intrycket att man inte avser höja räntorna ytterligare, eller att rent av att ett behov av sänkningar kan komma att uppstå. I så fall kan kronan rasa ytterligare och faktum är att kronan i januari månad 1999 handlades till exakt Big Mac-jämvikt i förhållande till D-marken. En D-mark kostade 4,81 kronor, en tysk Big Mac 4,99 D-mark och en svensk Big Mac 24,- kr. (24/4,99=4,81.)
För att erhålla samma förhållande till den tyska prisnivån idag skulle en euro behöva kosta 10,70 kronor. Om så vore fallet är jag säker på att Sverige skulle ha full sysselsättning inom mindre än sex månaders tid. Vill Riksbanken sätta fart på sysselsättningen bör Riksbanken därför fortsätta att höja räntorna i syfte att övertyga marknaden om att det kan uppstå ett behov av sänkta styrräntor.
En annan intressant jämförelse är att det tyska priset idag är € 2,99 och att det tyska priset 1999 uppgick till DM 4,99. € 2,99 motsvarar DM 5,85 och således har det tyska priset stigit 17,2% sedan 1999. Motsvarande tal för Sverige är faktiskt hela 33,3%. Då hör det till saken att en svensk Big Mac kostade 24,-kronor 1990, att priset senare höjdes, men att det sänktes tillbaka till 24,- kronor i januari 1999. Under perioden 1990 till och med 1999 steg det tyska priset däremot från DM 4,30 till DM 4,99. Sverige hade således under perioden 1990 till 1999 0 % macflation, medan Tyskland hade 16% macflation och trots detta störtdök kronan gentemot D-marken under perioden. Givetvis bör då beaktas att kronan i utgångsläget var extremt högt värderad utifrån Big Mac-pariteten, men icke desto mindre är iakttagelsen intressant. En annan intressant iakttagelse är att det svenska priset steg från 16,50 kronor 1986 till 24,- kronor 1990. Sverige hade alltså ytterst hög macflation under denna tid.
Ännu mera chockerande är att priset steg från 4,75 kronor 1973 till 16,50 kronor 1986. Under en period om 13 år steg alltså priset med en faktor på cirka 3,47. Med tanke på att en Big Mac kostade 25,50 kronor 1994 hade alltså en Big Mac idag kostat 88,58 kronor givet att vi lyckats hålla lika hög macflation från 1994 till 2007 som under tiden 1973 till 1986.
Comments:
<< Home
Det var uppmuntrande att höra att någon gillar min blogg. Jag brukar sällan få några kommentarer och i all synnerhet har jag observerat att ingen kommenterar mina utläggningar av hur mycket man kan lära sig om penningpolitik och makroekonomi om man bara på ett systematiskt, noggrant och metodiskt sätt studerar några få variabler.
Min förhoppning är att på ett ganska enkelt och lättfattligt sätt kunna koka ned hela detta komplex till ett lättsmält minimum.
The Economist som publicerade sitt första Big Mac-index 1986 har inte begripit hu användbart det faktiskt är.
Om man använder sig av Big Mac-index ser man också snart hur värdefullt det är att ha en centralbank som bedriver en vettig penningpolitik och hur kostsamt det är att ha en som inte gör det.
Detta skall emellertid inte fördölja att anser att optimum är free-banking på basis av guldkonvertibilitet. Samtidigt är jag medveten om att man kan få ytterst allvarliga problem vid en felaktigt genomförd remonetisering av guldet.
Skicka en kommentar
Min förhoppning är att på ett ganska enkelt och lättfattligt sätt kunna koka ned hela detta komplex till ett lättsmält minimum.
The Economist som publicerade sitt första Big Mac-index 1986 har inte begripit hu användbart det faktiskt är.
Om man använder sig av Big Mac-index ser man också snart hur värdefullt det är att ha en centralbank som bedriver en vettig penningpolitik och hur kostsamt det är att ha en som inte gör det.
Detta skall emellertid inte fördölja att anser att optimum är free-banking på basis av guldkonvertibilitet. Samtidigt är jag medveten om att man kan få ytterst allvarliga problem vid en felaktigt genomförd remonetisering av guldet.
<< Home