söndag, mars 11, 2007
Trevlig blogg
Jag skulle här vilja passa på att göra lite reklam för en i mitt tycke trevlig och intresant blogg. Bloggaren är döv, vilket gör att hans skrivna svenska har vissa brister. Dessa brister är emellertid inte värre än att man begriper vad han menar. Ta en titt på Chistoffer Nymans blogg. Idag skriver Christoffer bland annat om det estniska reformpartiet.
http://christoffern.wordpress.com/
Vad jag inte visste, men nu vet, är att det estniska reformpartiet inte bara fick mer än 27% av rösterna i det nyligen avhållna valet utan också att partiet är för fri fart. Det estniska reformpartiet är ett av de partier vars idéer står mina värderingar närmst.
Vad jag gillar mindre bra med reformpartiet är att partiet tycks föredra indirekta framför direkta skatter. Jag menar att idealet är en direkt och proportionell skatt på arbetsinkomster och bolagsvinster. Dessutom gillar jag inte den estniska principen att inte beskatta kvarhållen vinst i bolag, eftersom denna konstruktion förutsätter realisationsvinstskatt. Sådan skatt är i mitt tycke bland det mest kontraproduktiva och korkade man kan tänka sig. Däremot förordar reformpartiet en stadig och fortlöpande sänkning av inkomstskatten och den dag denna sänkts till noll är problemet borta, även om det sker till priset av bibehållen moms.
En annan sak jag ogillar med reformpartiet är att partiet är EU-vänligt, men man måste förstå att esterna ser EU som en garant för att bli lämnade i fred av Ryssland. Samtidigt anser jag att den estniska rysskräcken numera är otidsenlig. Estland kunde lika gärna ha blivit medlemmar av EES och EFTA och på så sätt dragit alla fördelar av EU, utan att behöva drabbas av EU:s protektionism, byråkrati och centralism. Estland hade inga införseltullar alls före 1999 och jag vill minnas att reformpartiets dåvarande ledare Siim Kallas argumenterade för frihandel. Rysskräcken kunde man ha lindrat genom medlemskap i NATO och Estland blev faktiskt medlem av NATO en månad innan man gick med i EU. Där borde man ha stannat och sedan istället ansökt om medlemskap i EFTA och EES.
En tredje invändning mot reformpartiet är att partiet inte vill införa guldstandard. Å andra sidan är Estlands valutasystem baserat på ett externt ankare och bygger alltså på exakt samma princip som guldmyntfoten. Man har valt euron som referenspunkt istället för guldet, men en fördel med det nuvarande systemet är att det vore enkelt att konvertera det till guldstandard. Dessutom vill reformpartiet byta den estniska kronan mot euro. Istället borde man eftersträva en bibehållen krona, men med ett gyllene ankare istället för ett svajigt inflationsdito.
Som ni kanske märker är jag en petig person som är benägen att finna fel där sådana finns. Icke desto mindre är det estniska reformpartiet i många avseenden Europas bästa parti och eftersom man är inne på rätt spår finns möjligheter till utveckling och finslipning av olika ståndpunkter. Dessutom finns det en ledamot av den estniska riksdagen som heter Igor Gräzin och som delar min syn på EU. Gräzin representerar reformpartiet. Om reformpartiet inser att EU är oreformerbart kanske hela partiet kommer att förstå att Igor Gräzin endast något tidigare än andra begrep vad alla skulle komma att inse.
Oaktat mina detaljinvändningar ber jag att få instämma i Christoffers gratulationer riktade till det estniska folket efter att ha gjort ett så bra val. Ett litet förslag jag ber Christoffer föra vidare till de estniska frihandelsvännerna är att man kanske kunde titta på möjligheterna att kvarstå i EU, men lämna tullunionen. Gibraltar, Helgoland och ytterligare några mindre territorier inom EU står faktiskt utanför tullunionen och omfattas inte av EU:s protektionism och jordbruksreglering. Denna konstruktion är alltså inte omöjlig.
http://christoffern.wordpress.com/
Vad jag inte visste, men nu vet, är att det estniska reformpartiet inte bara fick mer än 27% av rösterna i det nyligen avhållna valet utan också att partiet är för fri fart. Det estniska reformpartiet är ett av de partier vars idéer står mina värderingar närmst.
Vad jag gillar mindre bra med reformpartiet är att partiet tycks föredra indirekta framför direkta skatter. Jag menar att idealet är en direkt och proportionell skatt på arbetsinkomster och bolagsvinster. Dessutom gillar jag inte den estniska principen att inte beskatta kvarhållen vinst i bolag, eftersom denna konstruktion förutsätter realisationsvinstskatt. Sådan skatt är i mitt tycke bland det mest kontraproduktiva och korkade man kan tänka sig. Däremot förordar reformpartiet en stadig och fortlöpande sänkning av inkomstskatten och den dag denna sänkts till noll är problemet borta, även om det sker till priset av bibehållen moms.
En annan sak jag ogillar med reformpartiet är att partiet är EU-vänligt, men man måste förstå att esterna ser EU som en garant för att bli lämnade i fred av Ryssland. Samtidigt anser jag att den estniska rysskräcken numera är otidsenlig. Estland kunde lika gärna ha blivit medlemmar av EES och EFTA och på så sätt dragit alla fördelar av EU, utan att behöva drabbas av EU:s protektionism, byråkrati och centralism. Estland hade inga införseltullar alls före 1999 och jag vill minnas att reformpartiets dåvarande ledare Siim Kallas argumenterade för frihandel. Rysskräcken kunde man ha lindrat genom medlemskap i NATO och Estland blev faktiskt medlem av NATO en månad innan man gick med i EU. Där borde man ha stannat och sedan istället ansökt om medlemskap i EFTA och EES.
En tredje invändning mot reformpartiet är att partiet inte vill införa guldstandard. Å andra sidan är Estlands valutasystem baserat på ett externt ankare och bygger alltså på exakt samma princip som guldmyntfoten. Man har valt euron som referenspunkt istället för guldet, men en fördel med det nuvarande systemet är att det vore enkelt att konvertera det till guldstandard. Dessutom vill reformpartiet byta den estniska kronan mot euro. Istället borde man eftersträva en bibehållen krona, men med ett gyllene ankare istället för ett svajigt inflationsdito.
Som ni kanske märker är jag en petig person som är benägen att finna fel där sådana finns. Icke desto mindre är det estniska reformpartiet i många avseenden Europas bästa parti och eftersom man är inne på rätt spår finns möjligheter till utveckling och finslipning av olika ståndpunkter. Dessutom finns det en ledamot av den estniska riksdagen som heter Igor Gräzin och som delar min syn på EU. Gräzin representerar reformpartiet. Om reformpartiet inser att EU är oreformerbart kanske hela partiet kommer att förstå att Igor Gräzin endast något tidigare än andra begrep vad alla skulle komma att inse.
Oaktat mina detaljinvändningar ber jag att få instämma i Christoffers gratulationer riktade till det estniska folket efter att ha gjort ett så bra val. Ett litet förslag jag ber Christoffer föra vidare till de estniska frihandelsvännerna är att man kanske kunde titta på möjligheterna att kvarstå i EU, men lämna tullunionen. Gibraltar, Helgoland och ytterligare några mindre territorier inom EU står faktiskt utanför tullunionen och omfattas inte av EU:s protektionism och jordbruksreglering. Denna konstruktion är alltså inte omöjlig.
