lördag, maj 19, 2007

 

En barbarisk relik? (del 1)



En person har bett mig att skriva en artikel om möjligheterna att införa guldmyntfot i Sverige idag. Jag har tänkt mig att påbörja arbetet genom att skriva en serie av texter där olika aspekter tas upp i en viss ordning syftande till att underlätta förståelsen av guldmyntfoten. Delvis kommer framställningen att vara schematiserad och förenklad. Framställningen gör inte heller anspråk på att vara särskilt originell eller banbrytande. Jag har valt att kalla serien "En barbarisk relik?".


En mycket grundläggande kunskap för förståelsen av guldmyntfotens inre logik är att ursprungligen all handel är byteshandel. Detta kan också uttryckas så att handel är byte, även om det vanligen kallas köp.


I riktigt gamla tider torde inga pengar alls ha förekommit, utan man bytte helt enkelt varor mot varor. Så sent som förra året bevittnade jag i Rumänien hur zigenare i skördetiden för valnötter erbjöd valnötsodlare textilier i utbyte mot valnötter. I riktigt gamla tider torde all handel ha tillgått ungefär så.


Ett avsevärt problem med att bedriva handel på detta vis är problemet med att hitta någon som vill bli av med just det man själv vill ha och att just denne är intresserad av just det man själv har i överflöd. Sannolikheten för att ett så kallat dubbelt sammanträffande skall inträffa är mycket liten.


Av detta skäl torde ganska tidigt i handelns historia bruket av så kallade mellanvaror ha vunnit spridning. Vissa varor har bättre förutsättningar att fungera som mellanvaror och av detta skäl började dessa varor att möta en efterfrågan inte på grund av sitt egentliga bruksvärde utan på grund av sin bytbarhet.


Man kan tänka sig att ett flertal varor använts på detta sätt, men ganska tidigt torde ha visat sig att guld och silver i högre grad än andra varor har de egenskaper som erfordras för att konkurrera ut alla andra mellanvaror. Senare trängdes emellertid även silvret ut av guldet. Ju bättre en vara svarar mot nedanstående krav, desto bättre lämpar den sig som mellanvara.



  1. Den måste ha ett bruksvärde oaktat om den går att använda som betalningsmedel.

  2. Den skall ha obegränsad hållbarhet, vara lätt att förvara och svår att förstöra.

  3. Den bör ha ett högt bytesvärde i förhållande till sin volym.

  4. Den skall vara lätt att särskilja från andra varor.

  5. Den skall medge en synnerligen exakt definition av sitt väsen.

  6. Dess värde per viktenhet skall inte påverkas av att den klyvs i mindre bitar.

Granskar man olika varor och jämför dem med varandra skall man snart se att guld i viss konkurrens med silver faktiskt är det ämne som bäst uppfyller de ovan angivna kraven. Diamanter stupar på att de blir praktiskt taget värdelösa genom klyvning.


Smör stupar på att det måste förvaras kallt och att det trots kall förvaring med tiden härsknar. Samtidigt är det intressant att se att smör faktiskt uppfyller det första, det fjärde och det sista av de ovan angivna kraven. I jämförelse med exempelvis potatis uppfyller dessutom faktiskt smör det tredje av de ovan angivna kraven ganska väl.


Råkaffe har god om än inte obegränsad hållbarhet, men stupar bland annat på att det skulle vara svårt att enas om huruvida råkaffet motsvarade en i förväg uppställd och helt entydig kvalitetsdefinition. Guld har en entydig kemisk definition och det finns egentligen inga olika kvaliteter på guld. Däremot förekommer det att exempelvis smycken har olika hög koncentration av rent guld.


Silver har det emot sig att silver oxiderar och har ett lägre värde i förhållande till sin volym än guld. Å andra sidan var det med största säkerhet helt naturligt att silver användes som myntmetall i större utsträckning än guld av det skälet att guld har ett så högt värde i förhållande till sin volym att det är omöjligt att tillverka guldmynt i små valörer. Det minsta guldmynt som någonsin tillverkats skall ha haft en vikt om cirka ett kvarts gram och redan ett sådant mynt motsvarar åtminstone 35 kronor. Silver är alltså i princip underlägset guld, men å andra sidan har silvret en fördel såtillvida att guldet under vissa omständigheter i alltför hög grad uppfyller krav 3.


Koppar ärgar i fuktig luft och har betydligt lägre bytesvärde i förhållande till sin vikt än såväl silver som guld. Koppar klarar alltså av krav 1 samt kraven 4-6 utan problem, men har svårigheter med kraven 2 och 3.


Platina uppvisar de flesta för ändamålet nödvändiga egenskaper, men anses av flertalet mindre vackert än guld och är inte alldeles lätt att särskilja från det betydligt mindre värdefulla silvret. På grund av att platina anses mindre vackert än guld svarar platina i något lägre grad än guld mot det första kravet. Därutöver kan jag inte utesluta att det finns ytterligare någon sällsynt ädelmetall som i princip läte sig användas som penningmetall. Här bör dock beaktas att alla de sällsynta ädelmetaller som i princip måhända svarar mot kraven är så sällsynta att marknaden för dessa metaller är ytterst begränsad och därför mera känslig för störningar än den enorma guldmarknaden.


Jag vill också peka på att allt som går att belåna i högre grad svarar mot kriterierna ovan än sådant som inte går att belåna. Man kan knappast belåna en tank fylld med färsk mjölk, men jag håller det inte för uteslutet att ost som lagras i syfte att förhöja smaken går att belåna. Detta beror, i så fall, på att ost har betydligt högre hållbarhet än mjölk. Ett spannmålslager går också att belåna av det skälet att det i någon mån svarar mot vissa av kraven ovan.


Man skulle också kunna tänka sig att en viss typ av standardiserad industridiamant skulle kunna tjänstgöra som grundläggande räkneenhet i ett penningväsende, men ädelmetaller är i vilket fall som helst bättre lämpade av det skälet att de till skillnad från alla typer av diamanter låter sig klyvas närmast in i det oändliga.


Comments:
Hej, intressant inlägg.
En liten synpunkt bara...
Du bör ändra "Zigenare" mot Romer istället annars gör du säkert folk upprörda.
 
Jag ändrade först som du sade, men sedan ändrade jag tillbaka.

Varför skall man vara så pk?

Är zigenare verkligen ett skällsord? Jag tycker inte det. En zigenare är en zigenare och en bulgar en bulgar.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?