flavianopolis

Enligt Svenska Dagbladets nätupplaga vägde det ytterst jämnt i Riksbankens direktion angående huruvida reporäntan skulle lämnas oförändrad eller höjas. Omröstningen slutade 2-2 och av det skälet att Riksbankschefen har utslagsröst vägde det över till förmån för dem som ville lämna styrräntan oförändrad. Även om det strängt taget är hemligt vilka som röstade för vad kan man av det faktum att antalet ledamöter är ett jämnt tal samt det faktum att Riksbankschefen har utslagsröst sluta sig till att Riksbankschefen inte ville ha någon höjning av styrräntorna.

Jag vill i detta inlägg inte i första hand diskutera vilket beslut jag anser att direktionen borde ha fattat utan endast peka på att det nyss publicerade protokollet är ett typexempel på en kursdrivande nyhet.

Alla vet nu att det väger jämnt mellan "hökar" och "duvor" och dessutom har nyligen en del statistik publicerats, vilken tyder på att många bedömare underskattat inflationen. En höjning av styrräntorna framstår därför som ytterst sannolik. Jag menar att detta förhållande driver upp kronkursen och en starkare kronkurs ger i sin tur ett tämligen omedelbart genomslag på konsumentprisindex såtillvida att importerade varor blir billigare och svenska producenter som säljer på den inhemska marknaden tvingas anpassa sina priser till vad konkurrenssituationen medger.

Hade situationen varit den omvända, dvs. att det vägt jämnt mellan "hökar" och "duvor" och Riksbankschefens utslagsröst medfört att det blivit en övervikt mot en sänkning av styrräntorna och dessutom nyligen statistik med det innehållet att inflationen tenderar utfalla lägre än väntat hade man dragit den slutsatsen att en sänkning av styrräntorna vore nära förestående med den påföljden att man sålt kronor, kronkursen fallit och importpriserna stigit och svenska producenter anpassat priserna till den svagare kronkursen.

Det är av detta skäl jag menar att Riksbanken borde använda sig av ett index som vore mera okänsligt för växelkursförändringar. Mitt förslag är att man borde se till priset på en Big Mac och helt enkelt se till om en Big Mac kostade lika mycket, alternativt mer eller mindre än den gjorde för ett år sedan.

Är priset oförändrat höjs styrräntorna 25 punkter. Är priset lägre än det var för ett år sedan sänks styrräntorna med 50 punkter och är priset högre än för ett år sedan höjs styrräntorna med 75 punkter. Idag kostar en Big Mac 33 kronor och går man tillbaka ett år i tiden kan man på denna blogg läsa att en Big Mac maj 2006 kostade 33 kronor.

Mc Donald's skulle alltså tvingas sänka priset på en Big Mac ungefär en gång vart tredje år och aldrig höja priset för att hålla styrräntorna på en över tiden konstant nivå.

Läs mer i Svenska Dagbaldets nätuplaga.

http://www.e24.se/dynamiskt/nyheter/did_15483578.asp