flavianopolis

Jag är övertygad om att det ligger i allas intresse att ha ett skattesystem som ger maximala incitament att göra sitt bästa och som uppmuntrar människor att riskera pengar i nya projekt.

Jag menar att det sätt på vilket skattesystemet nu ser ut är särskilt intressant, eftersom systemet redan är, så att säga, förberett för plattskatt. Vad är det då som behöver göras för att helt förverkliga plattskatten?

• Progressionen i inkomstskatten måste slopas
• Kapitalbeskattningen måste slopas
• Avkastningsskatten och kupongskatten måste slopas

Vad gäller progressionen i inkomstskatten slopas denna genom att den statliga inkomstskatten sänks steg för steg tills den kommit ned i 0%. Sänkningarna kan genomföras så att skattesatsen sänks aningen, samtidigt som fribeloppet höjs så att allt färre tvingas betala den.

Med kapitalbeskattning förstår jag skatt på realisationsvinster, aktieutdelningar och räntor. Aktieutdelingar bör under inga omständigheter beskattas av det enkla och uppenbara skälet att inkomstslaget belastas med bolagsskatt. Att beskatta realisationsvinster är enastående dumt av det skälet att man vanligtvis köper aktier i förhoppningen att kunna sälja dem dyrare vid ett senare tillfälle. Beskattar man vinsten ger man människor mindre anledning att köpa aktier och på det viset ställs mindre riskvilligt kapital till företagsamhetens förfogande. Dessutom är det intressant att notera att Hong Kong-börsen numera är världens näst största börs. Hong Kong saknar helt reavinstskatt. Ränteinkomster bör inte beskattas alls, men å andra sidan skall skuldräntor inte vara avdragsgilla. Högt sparande ger det ekonomiska livet stadga och motståndskraft mot depressioner.

Avkastningsskatten bör också slopas, men samtidigt bör avdragsrätten för pensionsförsäkringar slopas. Kupongskatten är en straffskatt som drabbar utlänningar som investerar pengar i svenska företag och bör givetvis slopas.

Summan av detta blir att det enda som skulle bli kvar av den statlig inkomst- och kapitalbeskattningen vore skatten på bolagsvinster. Man kan tycka att även bolagsskatten borde slopas, men eftersom jag tänker mig ett system helt utan reavinstskatt måste bolagsvinster beskattas av det skälet att man annars kan kringgå praktiskt taget all beskattning genom att förvandla bolagsvinster till reavinster. Hong Kong har skatt på bolagsvinster och denna är till och med högre än inkomstskatten. Västtysklands ekonomiska mirakel hindrades inte av en bolagsskatt som kunde komma upp i mer än 50%. Alltså kan Sverige ha en bolagsskatt på 30%.

Vad skulle de föreslagna reformerna kosta? Svaret är att de skatter jag föreslår slopade beräknas ge statskassan knappt 90 miljarder kronor under innevarande budgetår. Vad finns det för besparingsmöjligheter? För det första kan man anta att en stor del av dessa 90 miljarder skulle spenderas i Sverige med den påföljden att mer i de enskildas plånböcker ger genomslag i större sysselsättning, vilket bland annat ger större intäkter från moms och arbetsgivaravgift.

Arbetsmarknadsdepartementet slukar cirka 68 miljarder kronor. Med mina reformer är jag säker på att arbetslösheten skulle minska, varför förmodligen utgifterna för arbetsmarknadsdepartementet skulle kunna reduceras. Försvaret slukar nästan 44 miljarder kronor och enligt min något kontroversiella uppfattning har vi inget behov av något försvar. Utgiftsposten kultur, medier, trossamfund och fritid slukar nästan 10 miljarder kronor och enligt min mening finns inget behov av statliga anslag på dessa områden. Posten bistånd kostar nästan 26 miljarder och enligt min mening behöver stater med sund ekonomisk politik inget bistånd. Stater med destruktiv ekonomisk politik bör inte ha något bistånd alls, eftersom det bästa biståndet vi kan ge befolkningen i ett illa skött land är att hjälpa dem att bli av med en regimen. Vad hade Robert Mugabe varit utan bistånd?

Jag inser emellertid att alla utgiftsminskningar är kontroversiella, men i takt med att statsskulden krymper - och det gör den redan nu - skapas utrymme för sänkta skatter och eftersom dels en del flyter tillbaka till staten via andra skatter och dels skattesänkningarna ger högre tillväxt och skattesänkningarna kan genomföras stegvis borde det inte på något sätt vara omöjligt att genomföra de föreslagna skattesänkningarna ens utan dramatiska besparingar. Man kan börja med att sänka skattesatsen på kapitalinkomster till 25% och öka fribeloppet för statlig inkomstskatt till, låt oss säga, 500.000 kronor. Sedan kan skattesatsen - som då i båda fallen vore 25% - sänkas med 5%-enheter så snart statsfinanserna ger ett sådant utrymme och efter fem sådana sänkningar är skattesatsen 0%.

Därefter vore faktiskt Sverige ett av de ur skattesynvinkel mest attraktiva länderna i Europa. Dessutom bör man ha i minnet att inget av de europeiska länder som redan har plattskatt är ens i närheten av Sveriges ekonomiska nivå. Estland har visserligen plattskatt, men landet saknar exempelvis helt motorvägar. Jämför man jordbrukets mekanisering i Sverige och Estland skall man snart se att Estland är ett land på en ojämförligt lägre nivå än Sverige. Ett högutvecklat land med bra infrastruktur och ett tillväxtvänligt skattesystem skulle utan tvekan bli en succé. Jag tror rent av att plattskatt i enlighet med mitt förslag skulle kunna leda till att Sverige återtog ställningen som Europas rikaste land.

Läs mer om centerpartiets diskussioner om plattskatt på följande länk.

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16546085.asp