tisdag, oktober 09, 2007

 

En stollig och likväl möjlig idé

Ett ofta framfört argument för en fritt flytande växelkurs, är att ett land med stor export av en viss vara måste kunna "fjädra av" prisrörelser i denna vara för att på så sätt skydda sig mot de destabiliserande effekter som skulle kunna bli följden av en fast växelkurs och häftiga fluktuationer i priset på en för landet betydelsefull exportvara.

Överför man resonemanget på Sverige skulle det kunna betyda att Sveriges Riksbank borde eftersträva ett stabilt pris på pappersmassa räknat i kronor. Skulle priset på pappersmassa rasa i termer av amerikanska dollar skulle kronan "följa med" nedåt och vice versa. Jag anser visserligen att resonemanget är behäftat med vissa svagheter, men det skulle faktiskt vara fullt möjligt att genomföra ett fullskaligt experiment i Chile.

Nyckelprodukten i Chiles export är nämligen koppar och koppar är en av de få produkter som faktiskt kan fungera som grundval för ett betalningssystem, även om guld och silver är ojämförligt bättre lämpade. Icke desto mindre är det teoretiskt möjligt att använda koppar som betalningsmedel med den enda nackdelen jämfört med silver att koppar är mera skrymmande i förhållande till sitt värde. Enligt vissa böcker betecknas koppar faktiskt som en ädelmetall.

Man skulle exempelvis kunna gå till väga på ungefär följande sätt.

Om det finns något insättarskydd slopas detta.

Den chilenska centralbanken demonetiserar alla sedlar och mynt, utom den allra lägsta valör som nu cirkulerar. Jag vet inte om det finns 1-pesomynt, men i så fall är de inte värda mer än drygt ett svenskt öre.

Eftersom den just beskrivna reformen reducerat den monetära basen till en struntsumma, vore det förmodligen fullt möjligt att lösa in hela den monetära basen i kopparmynt som endast angav en viss vikt och samtidigt införa en lag enligt vilken en viss mängd koppar förklarades lagligt betalningsmedel för ett visst antal peso.

För tillfället kostar ett ton koppar cirka 4 miljoner chilenska peso och koppar har en densitet på cirka 9 kilogram per liter. En liter koppar betingar alltså ett värde på cirka 36.000 peso och en kubikcentimeter koppar ett värde av cirka 36 peso. För enkelhets skull kunde man ange ett jämnt och snyggt tal och i samband med reformen skriva ned värdet på den inhemska valutan i syfte att kunna slopa alla införseltullar, utan att detta medförde någon prisnedgång räknat i peso vad gäller jordbruksvaror.

Efter dessa reformer skulle priset på koppar, räknat i peso, inte fluktuera alls. Däremot skulle förmodligen reformerna medföra att kopparkonjunkturerna skulle medföra våldsamma fluktuationer i priset på jordbruksvaror i Chile. Under en internationell högkonjunktur skulle kopparpriset stiga och det chilenska jordbruket pressas, men under en lågkonjunktur skulle maten bli dyrare och bönderna tjäna mycket pengar.

Jag är osäker på om systemet skulle visa sig lyckosamt, men visst är det praktiskt möjligt.

Om man samtidigt slopade reavinstbeskattningen och tilläte användandet av utländska valutor samt guld/silver som parallella betalningsmedel, är jag ganska säker på att de så kallade marknadskrafterna skulle demonetisera kopparn fullständigt och detta trots att förslaget enligt somligas mening rimligen borde representera makroekonomisk perfektion. Skälet till detta är dock ej att bankerna skulle tvingas förvara stora mängder koppar, då detta problem kan lösas genom att bankerna köper och säljer värdepapper, som ger dem rätt att köpa koppar till ett visst överenskommet framtida pris räknat i dollar.

Jag tror snarare att resultetet skulle bli att man använde sig av dollar som huvudsakligt betalningsmedel och att guld skulle användas i de fall man ville skydda sig mot inflation.

Comments:
"är jag ganska säker på att de så kallade marknadskrafterna skulle demonetisera kopparn fullständigt"

Vilket är skälet?
 
Jag säger som Henry Kissinger: "Very good question".

Vid närmre eftertanke är skälet till detta att koppar är skrymmande i förhållande till sitt värde.

Bankerna skulle troligen hålla sina reserver i dollar, kontanter och obligationer samt därutöver i värdepapper som berättigade dem att köpa koppar till ett visst uppgjort pris räknat i dollar.

Dollarn skulle alltså spela en så stor roll att det vore billigare och enklare att låna upp dollar än peso med den påföljden att ingen ville ta nya lån i peso och att de som hade skulder troligen skulle amortera pesolånen och ta upp dollarlån istället.

Observera dock att detta är vad jag tror och att förslaget i och för sig går att genomföra.
 
Jag gjorde en liten beräkning och kom fram till att en kubikdecimeter koppar har ett värde på cirka 500,- kr., medan en kubikdecimeter guld har ett värde på cirka 3.059.500,- kr.

Detta säger något om hur mycket lättare det är för en bank att upprätthålla kontantreserver under en guldmyntfot än under en kopparmyntfot.

Å andra sidan lagerhålls koppar också, så kanske skulle en modern kopparmyntfot "överleva" verklighetstestet.

Ingen vet.
 
Tja, problemet med att det är skrymmande borde gå att lösa genom att banker låter någon annan sköta lagerhållningen. Man kan då springa till banken, ta ut pengarna och få ett kvitto på att man är ägare till en viss mängd koppar i ett valv någonstans.

Det andra du skriver, att lån blir billigare i valutor som inflateras är intressant och något jag funderat på själv. För invånaren i landet med pappersvalutan så blir det även lockande att spara i den kopparförankrade valutan utomlands eftersom den är säkrare, förmodligen ger högre ränta och därtill troligen även valutavinst. Detta fenomen, carry trade, finns redan idag. Landet med pappersvaluta kommer alltså exportera billiga krediter till landet med hårdvaluta. Koppar kommer strömma över gränsen och penningmängden öka i landet med hårdvaluta. Extra intressant blir det då landet är exportör av koppar. Det blir för mycket för min hjärna, åtminstone just nu.

Det är en intressant fråga vad som skulle hända om ett land ensamt införde guldmyntfot i en värld av pappersvalutor.
 
Dety behöver inte alls vara så att det är billigare att vara skuldsatt i en svag valuta. Långivarna kräver ju i allmänhet kompensation för den höga inflationen; dvs. högre ränta.

Jag tycker att det är svåröverskådligt att tänka sig vad som skulle hända om exempelvis Chile kopparförankrade sin valuta.

Vad gäller tanken på ett land med guldmyntfot i en värld med flytande pappersvalutor, är jag säker på att det skulle fungera utmärkt. Den enda haken är att landet - som vill införa guldmyntfot - borde göra det till en låg kurs, vilket är samma sak som ett högt guldpris.

Problemet med en kopparförankrad valuta är enligt min gissning att bankerna huvudsakligen skulle hålla rserver i dollar och värdepapper som gav dem rätten att köpa koppar till ett visst i förväg uppgjort framtida pris räknat i dollar.

Jag tror att dollarn skulle komma att spela en så stor roll att resultatet skulle bli dollarisering.

Jag tycker i och för sig att dollarisering - som i Ecuador - är helt OK, men samtidigt borde man släppa alla restriktioner på in och utlåning av andra valutor inklusive guld och silver.

Man bör heller inte ha någon reavinstskatt då ju denna är en skatt som drabbar så kallade inflationsvinster. Det vill säga; köp guld och betala med dollar, sälj sedan guldet mot dollar och gör en vinst, men låt vinsten vara skattefri och eventuell förlust ej avdragsgill. I så fall kan man få se en konkurrens mellan olika valutor inklusive guld/silver.

Det finns möjligheter att låna ut guld mot ränta i London och jag kan inte se att man inte skulle kunna tänka sig banker som betalade ränta på små guldinsättningar, givet att alla hinder mot sådan verksamhet slopades.
 
"Det behöver inte alls vara så att det är billigare att vara skuldsatt i en svag valuta. Långivarna kräver ju i allmänhet kompensation för den höga inflationen; dvs. högre ränta."

Med carry trade så är även långivarna i pappersvalutalandet skuldsatta. Den yttersta långivaren är den riksbank som sprutar ut pengar och där finns inte något sådant som risk.
 
Nej, en centralbank kan givetvis låna ut pengar till vilken räntesats som helst.

Däremot kan man se att obligationsräntorna tenderar att vara lägre i länder med stabil valuta än i länder med svag valuta och detta är ju egentligen ganska självklart.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?