måndag, december 17, 2007
Lämna Somalia i fred!
Har man under en längre tid följt den politiska händelseutvecklingen i Somalia och försökt göra sig en bild av detta lands märkliga kultur och traditioner inser man snart att de av FN understödda försöken att förse detta land med "en regering" är dömda att misslyckas och att den så kallade regeringen som nyligen ombildats inte är något annat än en tragisk fars.
För det första känner den somaliska kulturen ingen geografiskt definierad stat av det skälet att den somaliska rätten bygger på klanrättvisa. Det gjorde förmodligen alla rättssystem för riktigt länge sedan och jag tror att ett mera geografiskt definierat rättssystem är beroende av man börjar se konturerna av en mera bofast kultur. Detta är fortfarande något ganska nytt för somalierna.
För det andra föll Siad Barres diktatur ihop 1991, varefter totalt kaos utbröt i landet. Ett resultat av detta kaos var att det statslösa Somalia utvecklades till en vapenbasar under öppen himmel. Folk är alltså inte sällan beväpnade och enligt en av dem som bekämpar den somaliska pseudoregeringen kontrollerar samma pseudoregering på sin höjd 5% av det somaliska territoriet. Det kanske inte är så konstigt i ett land med där de flesta är beväpnade och där man i första hand är lojal mot sin klan.
Problemet är dock att lösningen på problemen inte är att "införa" en regering. En sådan uppfattas nämligen som ett våldsamt ingrepp i den somaliska klankulturen och kommer därför att mötas av väpnat motstånd, vilket kommer att resultera i blodbad och ekonomiskt kaos. Dessutom har den så kallade regeringen vid ett flertal tillfällen visat sina rätta färger genom att helt utan anledning fängsla och/eller slå ihjäl folk och försökt stänga ett antal radiostationer som kunnat blomstra upp i statslöshetens Somalia. Samma regering har också i syfte att finansiera sin verksamhet försökt få kontrollen över olika hamnar för att kunna beskatta importen, vilket lett till att priserna på basvaror stigit. Det säger sig själv att detta är särskilt svårt i ett land där folk har väldigt begränsad kassa.
Jag menar alltså att världen i övrigt gör bäst i att strunta i Somalia. Får somalierna vara i fred kan de utveckla sitt land i enlighet med sina traditioner, men om omvärlden försöker lägga sig i utvecklingen i ett land med så speciella förutsättningar leder detta till förvärrat kaos. Dessutom finns många rapporter om att den somaliska ekonomien hade börjat utvecklas på ett mycket gynnsamt sätt innan man på allvar försökte införa en regering.
Frånvaron av stat betydde nämligen bland annat att Mogadishu kunde utvecklas till en jättebasar helt utan tullar, punktskatter och moms. Säkerhet gick att köpa av olika företag inom säkerhetsbranschen ungefär som att somliga svenska företag anlitar Securitas. Frånvaron av modern handelsrätt kompenserades genom att större affärsmän registrerade bolag i utlandet och tvister avgjordes på ett sätt inte helt olikt när ett svenskt företag hamnat i tvist med ett utländskt. Så fick exempelvis Somalia under denna tid Afrikas bästa mobiltelefonnät och en väl fungerande banksektor.
Om jag bedömer saken rätt är den senaste regeringsombildningen ett symtom på att man aldrig kommer att lyckas ge Somalia någon stat i vår mening och den är också ett bevis för att alla sådana försök endast skapar problem. Låt somalierna vara i fred, så kommer detta land inom en icke alltför avlägsen framtid att fungera riktigt bra.
Läs mer på följande länk.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_692909.svd
För det första känner den somaliska kulturen ingen geografiskt definierad stat av det skälet att den somaliska rätten bygger på klanrättvisa. Det gjorde förmodligen alla rättssystem för riktigt länge sedan och jag tror att ett mera geografiskt definierat rättssystem är beroende av man börjar se konturerna av en mera bofast kultur. Detta är fortfarande något ganska nytt för somalierna.
För det andra föll Siad Barres diktatur ihop 1991, varefter totalt kaos utbröt i landet. Ett resultat av detta kaos var att det statslösa Somalia utvecklades till en vapenbasar under öppen himmel. Folk är alltså inte sällan beväpnade och enligt en av dem som bekämpar den somaliska pseudoregeringen kontrollerar samma pseudoregering på sin höjd 5% av det somaliska territoriet. Det kanske inte är så konstigt i ett land med där de flesta är beväpnade och där man i första hand är lojal mot sin klan.
Problemet är dock att lösningen på problemen inte är att "införa" en regering. En sådan uppfattas nämligen som ett våldsamt ingrepp i den somaliska klankulturen och kommer därför att mötas av väpnat motstånd, vilket kommer att resultera i blodbad och ekonomiskt kaos. Dessutom har den så kallade regeringen vid ett flertal tillfällen visat sina rätta färger genom att helt utan anledning fängsla och/eller slå ihjäl folk och försökt stänga ett antal radiostationer som kunnat blomstra upp i statslöshetens Somalia. Samma regering har också i syfte att finansiera sin verksamhet försökt få kontrollen över olika hamnar för att kunna beskatta importen, vilket lett till att priserna på basvaror stigit. Det säger sig själv att detta är särskilt svårt i ett land där folk har väldigt begränsad kassa.
Jag menar alltså att världen i övrigt gör bäst i att strunta i Somalia. Får somalierna vara i fred kan de utveckla sitt land i enlighet med sina traditioner, men om omvärlden försöker lägga sig i utvecklingen i ett land med så speciella förutsättningar leder detta till förvärrat kaos. Dessutom finns många rapporter om att den somaliska ekonomien hade börjat utvecklas på ett mycket gynnsamt sätt innan man på allvar försökte införa en regering.
Frånvaron av stat betydde nämligen bland annat att Mogadishu kunde utvecklas till en jättebasar helt utan tullar, punktskatter och moms. Säkerhet gick att köpa av olika företag inom säkerhetsbranschen ungefär som att somliga svenska företag anlitar Securitas. Frånvaron av modern handelsrätt kompenserades genom att större affärsmän registrerade bolag i utlandet och tvister avgjordes på ett sätt inte helt olikt när ett svenskt företag hamnat i tvist med ett utländskt. Så fick exempelvis Somalia under denna tid Afrikas bästa mobiltelefonnät och en väl fungerande banksektor.
Om jag bedömer saken rätt är den senaste regeringsombildningen ett symtom på att man aldrig kommer att lyckas ge Somalia någon stat i vår mening och den är också ett bevis för att alla sådana försök endast skapar problem. Låt somalierna vara i fred, så kommer detta land inom en icke alltför avlägsen framtid att fungera riktigt bra.
Läs mer på följande länk.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_692909.svd
