flavianopolis

Enligt min mening har Riksbanken genom gårdagens höjning lyckats med vad som var ett kännetecken för Deutsche Bundesbank under den tid då denna banks förnämste ekonom hette professor Helmut Schlesinger. Man har tagit "marknaden" på sängen.

En välskött centralbank skall nyktert och förståndigt gå igenom alla för den penningpolitiska bedömningen relevanta fakta för att därefter fatta ett beslut om lämplig nivå för styrräntorna. Beslutet skall vara väl genomtänkt och centralbanken ifråga bör på intet sätt låta sig vägledas av av vad somliga tror skall bli dess nästa steg, utan endast en nykter och kall bedömning av det faktiska läget. I så fall blir resultatet inte sällan att marknaden överraskas och jag menar att Bundesbanks förmåga att ständigt överrumpla marknaden med oväntade beslut var en av de faktorer som gjorde D-marken hård som flinta.

Idag har nämligen ett antal finansjonglörer blivit ett antal kronor fattigare och just detta betyder faktiskt att åtgärden haft avsedd verkan, nämligen att minska den nominella likviditeten räknat i kronor. Därför menar jag, till skillnad från riksbankschefen, att överraskningsmomentet faktiskt har ett egenvärde. Alltså borde Riksbanken inte ge några signaler alls om den framtida penningpolitiken, om än att styrränteprognosen under omständigheter kan ha en deprecierande inverkan på kronkursen, vilket är bra.