torsdag, mars 27, 2008
Hur hög är bolagsskatten egentligen?
Jag har hört att finansministern samt en del andra talar om ett behov av att sänka bolagsskatten. Enligt min mening är den svenska bolagsskatten låg om man tolkar ordet ordet bolagsskatt bokstavligt, men faktiskt ganska hög om man ger ordet en mera långtgående och i praktiken mindre missvisande innebörd.
För det första är ett bolag en association eller sammanslutning av människor. Alla skatter betalas således av människor. För det andra betalar människor som äger bolag med verksamhet i Sverige olika former av skatt och det är mindre vilseförande att istället tala om beskattning av företagsvinster.
Den korrekta frågan är alltså snarare hur företagsvinster beskattas.
Företagsvinster belastas för det första med bolagsskatt och för det andra med skatt på aktieutdelning. Den senare skatten kallas inkomstskatt på kapitalinkomst om ägaren är bosatt i Sverige och kupongskatt om ägaren är bosatt utanför Sverige. Bolagsskatten uppgår till 28% och skatten på kapitalinkomster och kupongskatten uppgår till 30% om än att dessa 30% avser vad som återstår sedan bolagsskatten dragits. Summan blir alltså 49,6% och det som kallas vinst vid beräkning av bolagsskatten och den svenska bolagsskatten uppgår alltså i verkligheten till 49,6%.
Dessutom finns de så kallade 3:12-reglerna. Dessa går ut på att ägare av så kallade fåmansbolag hindras från att betala den lägre kapitalskatten istället för den högre statliga inkomstskatten.
Ovanpå allt detta finns dessutom den enligt min mening omåttligt destruktiva realisationsvinstbeskattningen. Att beskatta realisationsvinster är att beskatta kapital i rörelse mot nya investeringar och skatten tenderar också förstärka osunda kursrörelser på börsen, eftersom den uppmuntrar folk att inte realisera vinster, men uppmuntrar folk att realisera förluster på grund av förlustavdragen. Såväl hausse som baisse förstärks alltså.
Jag menar att det kanske enklaste sättet att röja upp i denna djungel vore att börja med att kalla skatter vid deras rätta namn och höja bolagsskatten i ordets bokstavliga bemärkelse för att samtidigt helt slopa såväl den statliga inkomstskatten som hela den statliga beskattningen av kapitalinkomster samt kupongskatten. 3:12-reglerna bör också slopas.
Om man gjorde detta, vore det faktiskt fullt försvarligt att höja bolagsskatten till 35%. Egentligen hade ju bolagsskatten, om man med bolagsskatt förstår beskattning av företagsvinster, sänkts från åtminstone 49,6% till endast 35%. Det finns heller ingen anledning att tro att en slopad skatt på aktieutdelningar skulle leda till att bolag plundrades på tillgångar. Den slopade realisationsvinstbeskattningen skulle ju leda till att det vore likgiltigt om man tillgodogjorde sig vinsten genom att lyfta utdelning, eller genom att senare sälja bolaget med innestående vinstmedel. Vinstmedlen vore ju redan beskattade "en gång för alla".
Skattesystem som fungerar i enlighet med de ovan beskrivna principerna är Hong Kongs och tidigare även Västtysklands om än att man var tvungen att ha ägt en aktie i minst 6 månader för att kunna sälja den med vinst utan att behöva betala skatt i Västtyskland. Däremot var den västtyska bolagsskatten faktiskt ganska hög, eftersom all vinstbeskattning kallades bolagsskatt. I båda fallen var den högsta bolagsskattesatsen högre än den högsta statliga inkomstskattesatsen.
Vill regeringen sedan framstå som något mera folklig och något mindre rikemansvänlig, kan man ge kommunerna möjlighet att införa en kommunal förmögenhetsskatt.
För det första är ett bolag en association eller sammanslutning av människor. Alla skatter betalas således av människor. För det andra betalar människor som äger bolag med verksamhet i Sverige olika former av skatt och det är mindre vilseförande att istället tala om beskattning av företagsvinster.
Den korrekta frågan är alltså snarare hur företagsvinster beskattas.
Företagsvinster belastas för det första med bolagsskatt och för det andra med skatt på aktieutdelning. Den senare skatten kallas inkomstskatt på kapitalinkomst om ägaren är bosatt i Sverige och kupongskatt om ägaren är bosatt utanför Sverige. Bolagsskatten uppgår till 28% och skatten på kapitalinkomster och kupongskatten uppgår till 30% om än att dessa 30% avser vad som återstår sedan bolagsskatten dragits. Summan blir alltså 49,6% och det som kallas vinst vid beräkning av bolagsskatten och den svenska bolagsskatten uppgår alltså i verkligheten till 49,6%.
Dessutom finns de så kallade 3:12-reglerna. Dessa går ut på att ägare av så kallade fåmansbolag hindras från att betala den lägre kapitalskatten istället för den högre statliga inkomstskatten.
Ovanpå allt detta finns dessutom den enligt min mening omåttligt destruktiva realisationsvinstbeskattningen. Att beskatta realisationsvinster är att beskatta kapital i rörelse mot nya investeringar och skatten tenderar också förstärka osunda kursrörelser på börsen, eftersom den uppmuntrar folk att inte realisera vinster, men uppmuntrar folk att realisera förluster på grund av förlustavdragen. Såväl hausse som baisse förstärks alltså.
Jag menar att det kanske enklaste sättet att röja upp i denna djungel vore att börja med att kalla skatter vid deras rätta namn och höja bolagsskatten i ordets bokstavliga bemärkelse för att samtidigt helt slopa såväl den statliga inkomstskatten som hela den statliga beskattningen av kapitalinkomster samt kupongskatten. 3:12-reglerna bör också slopas.
Om man gjorde detta, vore det faktiskt fullt försvarligt att höja bolagsskatten till 35%. Egentligen hade ju bolagsskatten, om man med bolagsskatt förstår beskattning av företagsvinster, sänkts från åtminstone 49,6% till endast 35%. Det finns heller ingen anledning att tro att en slopad skatt på aktieutdelningar skulle leda till att bolag plundrades på tillgångar. Den slopade realisationsvinstbeskattningen skulle ju leda till att det vore likgiltigt om man tillgodogjorde sig vinsten genom att lyfta utdelning, eller genom att senare sälja bolaget med innestående vinstmedel. Vinstmedlen vore ju redan beskattade "en gång för alla".
Skattesystem som fungerar i enlighet med de ovan beskrivna principerna är Hong Kongs och tidigare även Västtysklands om än att man var tvungen att ha ägt en aktie i minst 6 månader för att kunna sälja den med vinst utan att behöva betala skatt i Västtyskland. Däremot var den västtyska bolagsskatten faktiskt ganska hög, eftersom all vinstbeskattning kallades bolagsskatt. I båda fallen var den högsta bolagsskattesatsen högre än den högsta statliga inkomstskattesatsen.
Vill regeringen sedan framstå som något mera folklig och något mindre rikemansvänlig, kan man ge kommunerna möjlighet att införa en kommunal förmögenhetsskatt.
