fredag, april 11, 2008
Att stabilsera penningvärdet eller konjunkturerna?
Enligt vad jag kan förstå avtecknar sig nu en viss konjunkturavmattning och snart skall Riksbanken besluta om styrräntorna. Detta är en svår uppgift av det skälet att konjunkturavmattningen skenbart talar för sänkta styrräntor, medan inflationsstatistiken talar för höjda styrräntor.
Jag är helt övertygad om att en starkt bidragande orsak till konjunkturnedgången är den förstärkning av den reala kronkursen som låter sig observeras genom att studera min månatliga statistiksamling angående växelkurser och Big Mac-priser. Priserna har höjts i Sverige och trots detta har kronan inte försvagats och följden är att Sverige blivit dyrare i förhållande till omvärlden och följden av detta är att konjunkturen mattas av. Däremot skall inte betydelsen av påstådd smitta från USA överdrivas.
Samtidigt bör man i sammanhanget komma ihåg att konjunkturavmattningar har en viss fördröjning. Om orderingången planar ut eller minskar, har detta inte alltid någon omedelbar effekt av det skälet att produktionen uppvisar en eftersläpning i förhållande till orderingången. Alltså kommer de flesta svenska företag att ha hög produktionsvolym ytterligare en tid, även om orderingången nu planar ut eller minskar.
Vad Sverige nu behöver är en lägre real kronkurs. Antingen måste priserna i Sverige falla, eller kronan falla eller allra helst behöver priserna i Sverige och kronkursen falla. Vägen dit heter höjda styrräntor om än att höjda styrräntor kan ha den effekten att kronans nuvarande styrka accentueras ytterligare med en förstärkt konjunkturnedgång som följd. Detta är dock oundvikligt om syftet är att skapa en deflationär impuls. Så snart den kommer kan man dock utgå från att kronan inte kommer att förstärkas så mycket som motiveras av prissänkningarna med den påföljden att den reala kronkursen kommer att falla och konjunkturerna stabiliseras.
Enligt min övertygelse är det i nuvarande situation med exceptionellt hög real kronkurs enkelt att framkalla en deflationär impuls, eftersom prisnivån tycks reagera känsligare på deflationära åtgärder om den reala kronkursen är hög än om den reala kronkursen är låg.
En centralbank som strikt och närmast mekaniskt följer ett symmetriskt inflationsmål, kommer att stabilisera konjunkturerna utan att avse det medan en centralbank som försöker stabilsera konjunkturerna kommer att lyckas med att såväl destabilisera konjunkturerna som att urholka penningvärdet.
Jag är helt övertygad om att en starkt bidragande orsak till konjunkturnedgången är den förstärkning av den reala kronkursen som låter sig observeras genom att studera min månatliga statistiksamling angående växelkurser och Big Mac-priser. Priserna har höjts i Sverige och trots detta har kronan inte försvagats och följden är att Sverige blivit dyrare i förhållande till omvärlden och följden av detta är att konjunkturen mattas av. Däremot skall inte betydelsen av påstådd smitta från USA överdrivas.
Samtidigt bör man i sammanhanget komma ihåg att konjunkturavmattningar har en viss fördröjning. Om orderingången planar ut eller minskar, har detta inte alltid någon omedelbar effekt av det skälet att produktionen uppvisar en eftersläpning i förhållande till orderingången. Alltså kommer de flesta svenska företag att ha hög produktionsvolym ytterligare en tid, även om orderingången nu planar ut eller minskar.
Vad Sverige nu behöver är en lägre real kronkurs. Antingen måste priserna i Sverige falla, eller kronan falla eller allra helst behöver priserna i Sverige och kronkursen falla. Vägen dit heter höjda styrräntor om än att höjda styrräntor kan ha den effekten att kronans nuvarande styrka accentueras ytterligare med en förstärkt konjunkturnedgång som följd. Detta är dock oundvikligt om syftet är att skapa en deflationär impuls. Så snart den kommer kan man dock utgå från att kronan inte kommer att förstärkas så mycket som motiveras av prissänkningarna med den påföljden att den reala kronkursen kommer att falla och konjunkturerna stabiliseras.
Enligt min övertygelse är det i nuvarande situation med exceptionellt hög real kronkurs enkelt att framkalla en deflationär impuls, eftersom prisnivån tycks reagera känsligare på deflationära åtgärder om den reala kronkursen är hög än om den reala kronkursen är låg.
En centralbank som strikt och närmast mekaniskt följer ett symmetriskt inflationsmål, kommer att stabilisera konjunkturerna utan att avse det medan en centralbank som försöker stabilsera konjunkturerna kommer att lyckas med att såväl destabilisera konjunkturerna som att urholka penningvärdet.