torsdag, april 10, 2008

 

Pundet är vällagat

Enligt min uppfattning finns det en centralbank som gjort förhållandevis bra i från sig under senare år och den centralbanken är Bank of England under professor Mervyn Kings ledning. För tillfället kostar en brittisk Big Mac £1,99 och enligt the Economist var priset på en Big Mac redan 2001 så högt som £1,99. Uppenbarligen har man alltså klarat av att upprätthålla ett anständigt mått av inhemsk prisstabilitet.

Samtidigt är faktiskt Storbritanniens reala växelkurs för tillfället västeuropas lägsta. I inget annat västeuropeiskt land kan man köpa en Big Mac så billigt som i Storbritannien och detta är förmodligen ett resultat av det förhållandet att Bank of Englands ganska tydliga höjningar av styrräntorna under 2006 och 2007 skapat en rädsla för recession och därmed en ökad sannolikhet för sänkta styrräntor, samtidigt som de under slutet av 2007 och början av 2008 genomförda sänkningarna bidragit till att försvaga pundet.

Jag anser visserligen att Bank of England, genom att sänka styrräntorna, och eventuellt åter sätta fart på kreditexpansionen leker med elden och detta gäller i all synnerhet av det skälet att åtgärder som syftar till att elda på kreditexpansionen är mera effektiva om den reala växelkursen är låg, men på det hela taget får Bank of England ändå godkänt.

Vi får se om Bank of England idag och som väntat genomför ytterligare sänkningar av styrräntorna, men jag utesluter inte att den väntade sänkningen uteblir. Inflationstakten uppgår för tillfället faktiskt till 2,5%, vilket överskrider målet ganska tydligt. Å andra sidan menar jag att det finns vissa indicier på att det brittiska finansministeriet utövar påtryckningar mot Bank of England och att Bank of England åtlyder dessa för att dess formella oberoende inte skall hotas, om än att undfallenheten gentemot finansministeriet de facto betyder att oberoendet inte längre finns.

Å andra sidan finns en ganska uppenbar risk för att den brittiska inflationstakten under hösten kommer att stiga så tydligt att Bank of England inte rimligen kan göra annat än att åter höja styrräntorna för att det inte skall bli alltför uppenbart att man agerar utifrån principen att härtill är vi nödda och tvungna. Det kommer att vara oerhört intressant att följa Bank of England och det brittiska priset på en Big Mac under det kommande året.

Jag menar vidare att Sveriges Riksbank bör lära sig av Bank of England att stram penningpolitik och, bortsett från Island, västeuropas högsta styrräntor inte leder till real appreciering och minskande sysselsättning. Trots vissa lindriga kristecken på den brittiska fastighetsmarknaden har Storbritannien fortfarande mycket hög sysselsättning.

Comments: Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?