torsdag, juli 03, 2008
Förslag till penningpolitik under 2009
Jag anser visserligen att Riksbanken borde ha höjt styrräntorna mer än vad som idag gjorts, men å andra sidan får det ändå anses vara bra att Riksbanken inte lyssnat till dem som anser att Riksbanken borde ha lämnat styrräntorna oförändrade. Vad dessa bedömare anbelangar frågar jag mig dessutom varför de inte kräver en sänkning av styrräntorna. Såvitt jag vet var ju alla dessa bedömare starka motståndare till Riksbankens oväntade höjning i februari och rimligen borde de nu kräva att Riksbanken tar tillbaka denna höjning.
Jag menar att de prishöjningar McDonald's i Sverige genomfört under de senaste månaderna indikerar att den svenska så kallade kärninflationen inte alls är så låg som påstås. Tvärsom är den mycket hög och eftersom exempelvis under det gångna året det danska priset på en Big Mac faktiskt fallit aningen, menar jag att man knappast kan skylla på stigande världsmarknadspriser på livsmedel. Man kan inte heller skylla på att kronan på grund av tillfälliga faktorer försvagats dramatiskt. Jämför man den svenska och den danska kronan, har den danska kronan förstärkts cirka 1,6% under det senaste året, men för att kompensera differensen i macflation mellan Sverige och Danmark, borde den danska kronan ha förstärkts med 12,7%.
Sakförhållandet är alltså snarast det att kärninflationen är explosiv, men att detta förhållande maskeras av en oerhört stark kronkurs. Kronkursens styrka hänger förmodligen samman med att den höga inflationstakten när spekulationer om höjda styrräntor. Där menar jag också att konjunkturförsvagningens kärna döljer sig. Stigande inhemska priser i kombination med en krona som inte deprecierar i den takt som hade erfordrats för att upprätthålla en attraktiv prisnivå i Sverige i jämförelse med omvärlden. är konjunkturnedgångens förklaring.
Jag föreslår att Riksbanken under 2009 bedriver penningpolitiken på följande sätt.
Jag menar att de prishöjningar McDonald's i Sverige genomfört under de senaste månaderna indikerar att den svenska så kallade kärninflationen inte alls är så låg som påstås. Tvärsom är den mycket hög och eftersom exempelvis under det gångna året det danska priset på en Big Mac faktiskt fallit aningen, menar jag att man knappast kan skylla på stigande världsmarknadspriser på livsmedel. Man kan inte heller skylla på att kronan på grund av tillfälliga faktorer försvagats dramatiskt. Jämför man den svenska och den danska kronan, har den danska kronan förstärkts cirka 1,6% under det senaste året, men för att kompensera differensen i macflation mellan Sverige och Danmark, borde den danska kronan ha förstärkts med 12,7%.
Sakförhållandet är alltså snarast det att kärninflationen är explosiv, men att detta förhållande maskeras av en oerhört stark kronkurs. Kronkursens styrka hänger förmodligen samman med att den höga inflationstakten när spekulationer om höjda styrräntor. Där menar jag också att konjunkturförsvagningens kärna döljer sig. Stigande inhemska priser i kombination med en krona som inte deprecierar i den takt som hade erfordrats för att upprätthålla en attraktiv prisnivå i Sverige i jämförelse med omvärlden. är konjunkturnedgångens förklaring.
Jag föreslår att Riksbanken under 2009 bedriver penningpolitiken på följande sätt.
- För det första bör Riksbanken avhålla penningpolitiskt möte en gång per månad för att snabbt kunna reagera på förändringar.
- Som referens för penningpolitiken används priset på en Big Mac vid McDonald's restaurang på Kungsgatan 4 i Stockholm.
- Så länge en Big Mac kostar mer än den kostade för ett år sedan, bör styrräntorna höjas med 75 punkter per månad.
- Så länge en Big Mac kostar lika mycket som för ett år sedan, bör styrräntorna höjas med 25 punkter per månad.
- Så länge en Big Mac kostar mindre än den gjorde för ett år sedan, bör styrräntorna sänkas med 50 punkter per månad.
Jag är helt säker på att Riksbanken med den ovan föreslagna metodiken skulle komma att genomföra sänkningar av styrräntorna redan under hösten 2009, men att den nu av Riksbanken använda metodiken med lama och långsamma reaktioner på sin höjd kommer att möjliggöra för Riksbanken att lämna styrräntorna oförändrade någon gång under andra halvåret 2009.
