lördag, juli 26, 2008
Teorien om köpkraftsparitet
Så här står det i E24.
"Skillnader i konsumentens efterfrågan, restaurangernas hyror och lönenivåer samt inhemska produktionskostnader är faktorer som begränsar Big Mac-indexets tillförlitlighet, och jämförelser blir mest rättvisande när länder med liknande ekonomiska förutsättningar jämförs."
Jag skulle i detta sammanhang vilja peka på några iakttagelser som motsäger den i ovanstående text antydda uppfattningen att priset på en Big Mac tenderar att vara högre i rika länder än i fattiga. I rika länder är ju efterfrågan rimligen större, lönerna högre och hyrorna likaså.
Enligt det nyligen av The Economist publicerade Big Mac-index kostar en Big Mac i Kina $1,83, medan en Big Mac i Hong Kong endast kostar $1,71. I Chile kostar en Big Mac $3,13, medan den i Japan kostar $2,62. Bortsett från Malaysia, där en Big Mac kostar $1,70, finns det inget land där en Big Mac är billigare än Hong Kong, där den som bekant kostar $1,71. Detta skulle alltså betyda att konsumenternas efterfrågan på Big Mac i Hong Kong är begränsad samt att löner och hyror i Hong Kong är låga. Man kan nog knappast komma längre bort från verkligheten.
Att mera ingående förklara teorien om köpkraftsparitet är ganska komplicerat och skulle kräva en längre text, men enligt min bestämda övertygelse är avvikelserna i Big Mac-pris mellan olika länder ett huvudsakligen monetärt fenomen. Det finns alltså knappast någon bra anledning till att en Big Mac kostar mer i Sverige än i Hong Kong.
Det bästa sättet att studera detta är att jämföra priserna i olika länder med valutafonder baserade på samma valuta. Så kostar exempelvis en estnisk Big Mac $3,22 och en litauisk $3,17. Båda länderna har nämligen eurobaserade valutafonder.
"Skillnader i konsumentens efterfrågan, restaurangernas hyror och lönenivåer samt inhemska produktionskostnader är faktorer som begränsar Big Mac-indexets tillförlitlighet, och jämförelser blir mest rättvisande när länder med liknande ekonomiska förutsättningar jämförs."
Jag skulle i detta sammanhang vilja peka på några iakttagelser som motsäger den i ovanstående text antydda uppfattningen att priset på en Big Mac tenderar att vara högre i rika länder än i fattiga. I rika länder är ju efterfrågan rimligen större, lönerna högre och hyrorna likaså.
Enligt det nyligen av The Economist publicerade Big Mac-index kostar en Big Mac i Kina $1,83, medan en Big Mac i Hong Kong endast kostar $1,71. I Chile kostar en Big Mac $3,13, medan den i Japan kostar $2,62. Bortsett från Malaysia, där en Big Mac kostar $1,70, finns det inget land där en Big Mac är billigare än Hong Kong, där den som bekant kostar $1,71. Detta skulle alltså betyda att konsumenternas efterfrågan på Big Mac i Hong Kong är begränsad samt att löner och hyror i Hong Kong är låga. Man kan nog knappast komma längre bort från verkligheten.
Att mera ingående förklara teorien om köpkraftsparitet är ganska komplicerat och skulle kräva en längre text, men enligt min bestämda övertygelse är avvikelserna i Big Mac-pris mellan olika länder ett huvudsakligen monetärt fenomen. Det finns alltså knappast någon bra anledning till att en Big Mac kostar mer i Sverige än i Hong Kong.
Det bästa sättet att studera detta är att jämföra priserna i olika länder med valutafonder baserade på samma valuta. Så kostar exempelvis en estnisk Big Mac $3,22 och en litauisk $3,17. Båda länderna har nämligen eurobaserade valutafonder.
Comments:
<< Home
Så du anser inte att t.ex. den höga skatten på arbete, som borde driva svenskar till att arbeta i mindre arbetskraftsintensiva branscher, kan påverka priset? Eventuella avgifter till hälsovårdsmyndigheter i olika länder? Tullar på råvaror och utrustning som behövs i en McDonaldsrestaurang? Det går säkert att komma på hur mycket som helst som inte är valutaeffekter som påverkar.
Om all världens länder hade haft "klassisk" guldmyntfot, tror jag att prisskillnaderna mellan olika länder hade varit väldigt små.
Däremot hade inkomstskillnaderna olika länder emellan kunnat vara väldigt stora. I ett land hade man behövt arbeta färre timmar för att kunna köpa en Big Mac än i ett annat om än att priset varit ungefär detsamma i de olika länderna.
Om arbetsgivaravgifterna exempelvis hade varit högre i land än i land B men förhållandena i övrigt hade varit snarlika, hade en Big Mac i landet A kostat ungefär lika mycket som i landet B, men de som arbetat hos McD i landet A fått högre nettolön, men måhända sämre socialt skydd i händelse av sjukdom eller liknande.
Jämförelsen Litauen/Estland är intressant, eftersom båda har samma valutasystem. Tyskland/Nederländerna/Österrike har också en identisk eller nästan identisk prisnivå och detta är enligt min övertygelse starkt beroende av att växlingskursförhållandet mellan österrikisk schilling, tysk mark och nederländska gulden var helt oförändrat från 1985 fram till dess de tre valutorna fusionerades inom eurosamarbetet.
Fasta växelkurser och fria kapitalflöden frammanar en likartad prisnivå.
Visst spelar realekonomiska faktorer också en roll, men denna roll är grovt överskattad.
Skicka en kommentar
Däremot hade inkomstskillnaderna olika länder emellan kunnat vara väldigt stora. I ett land hade man behövt arbeta färre timmar för att kunna köpa en Big Mac än i ett annat om än att priset varit ungefär detsamma i de olika länderna.
Om arbetsgivaravgifterna exempelvis hade varit högre i land än i land B men förhållandena i övrigt hade varit snarlika, hade en Big Mac i landet A kostat ungefär lika mycket som i landet B, men de som arbetat hos McD i landet A fått högre nettolön, men måhända sämre socialt skydd i händelse av sjukdom eller liknande.
Jämförelsen Litauen/Estland är intressant, eftersom båda har samma valutasystem. Tyskland/Nederländerna/Österrike har också en identisk eller nästan identisk prisnivå och detta är enligt min övertygelse starkt beroende av att växlingskursförhållandet mellan österrikisk schilling, tysk mark och nederländska gulden var helt oförändrat från 1985 fram till dess de tre valutorna fusionerades inom eurosamarbetet.
Fasta växelkurser och fria kapitalflöden frammanar en likartad prisnivå.
Visst spelar realekonomiska faktorer också en roll, men denna roll är grovt överskattad.
<< Home
