fredag, oktober 31, 2008
Analfabeternas talkör
I Dagens Industris nätupplaga står att läsa att nu ett antal så kallade experter förutspår en starkare krona. Läs mer på följande länk.
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255C10%255C30%255C308963%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
För det första vill jag peka på att teorien om köpkraftsparitet inte talar för att de kommer att få rätt. Sverige har med nuvarande priser en högre allmän prisnivå än praktiskt alla de länder som deltar i eurosamarbetet. Senast jag kontrollerade saken hade en euro behövt kosta 11,91 kronor för att priset på en Big Mac i Sverige och Tyskland skulle vara detsamma. I januari 1999 var kronkursen sådan att en svensk och en tysk Big Mac kostade nästan exakt lika mycket och finns det någonting som säger att så inte åter skulle kunna bli fallet?
För det andra menar jag att man inte kan utesluta att den senaste tidens styrräntesänkningar från Riksbankens sida bidragit till att skapa den nu pågående förstärkningen av kronan. Jag befarar följande orsakssamband. Lägre styrräntor betyder rimligen högre takt i kreditexpansionen och därmed högre prisinflation. Högre prisinflation måste förr eller senare mötas med högre styrräntor. Måhända anteciperar marknadsaktörerna nu en stramare penningpolitik och därför stärks kronan.
För det tredje är det djupt olyckligt att kronan nu stärks. Många svenska företag plågas av en vikande konjunktur och en starkare krona och därmed färre kronor i kassan per intjänad euro är salt i såren i en vikande konjunktur. Det hade varit bättre om Riksbanken höjt styrräntorna och därigenom skapat en stark förvissning om att Riksbanken på grund av bankfallisemang kommer att tvingas retirera. Bankfallisemang är vad den saken anbelangar ingenting att röra upp himmel och jord över. I så fall hade kronan sannolikt i reala termer varit betydligt mindre värd än den nu är och den svenska realekonomien mått bättre.
Sammanfattningsvis är det möjligt att de så kallade experterna får rätt sett i ett kortare perspektiv, men på det hela taget är deras prognoser om en starkare krona med tanke på teorien om köpkraftsparitet mycket vågade och sannolikt helt ohållbara. Dessutom tycks det vara så att det förhållandet att påstått ledande ekonomer prognosticerar en viss sak i det närmaste är en garanti för att så inte kommer att ske.
Grundtipset är alltså en svagare krona.
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2008%255C10%255C30%255C308963%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter
För det första vill jag peka på att teorien om köpkraftsparitet inte talar för att de kommer att få rätt. Sverige har med nuvarande priser en högre allmän prisnivå än praktiskt alla de länder som deltar i eurosamarbetet. Senast jag kontrollerade saken hade en euro behövt kosta 11,91 kronor för att priset på en Big Mac i Sverige och Tyskland skulle vara detsamma. I januari 1999 var kronkursen sådan att en svensk och en tysk Big Mac kostade nästan exakt lika mycket och finns det någonting som säger att så inte åter skulle kunna bli fallet?
För det andra menar jag att man inte kan utesluta att den senaste tidens styrräntesänkningar från Riksbankens sida bidragit till att skapa den nu pågående förstärkningen av kronan. Jag befarar följande orsakssamband. Lägre styrräntor betyder rimligen högre takt i kreditexpansionen och därmed högre prisinflation. Högre prisinflation måste förr eller senare mötas med högre styrräntor. Måhända anteciperar marknadsaktörerna nu en stramare penningpolitik och därför stärks kronan.
För det tredje är det djupt olyckligt att kronan nu stärks. Många svenska företag plågas av en vikande konjunktur och en starkare krona och därmed färre kronor i kassan per intjänad euro är salt i såren i en vikande konjunktur. Det hade varit bättre om Riksbanken höjt styrräntorna och därigenom skapat en stark förvissning om att Riksbanken på grund av bankfallisemang kommer att tvingas retirera. Bankfallisemang är vad den saken anbelangar ingenting att röra upp himmel och jord över. I så fall hade kronan sannolikt i reala termer varit betydligt mindre värd än den nu är och den svenska realekonomien mått bättre.
Sammanfattningsvis är det möjligt att de så kallade experterna får rätt sett i ett kortare perspektiv, men på det hela taget är deras prognoser om en starkare krona med tanke på teorien om köpkraftsparitet mycket vågade och sannolikt helt ohållbara. Dessutom tycks det vara så att det förhållandet att påstått ledande ekonomer prognosticerar en viss sak i det närmaste är en garanti för att så inte kommer att ske.
Grundtipset är alltså en svagare krona.
