onsdag, oktober 15, 2008

 

Euron utanför EU

I dagens nätupplaga av Svenska Dagbladet återfinns en text av folkpartiets ekonomisk-politiske talesman Carl B. Hamilton där denne förespråkar en snabb anslutning av Island till EU och eurosamarbetet. Läs texten på följande länk.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1886121.svd

Man kan framföra olika synpunkter i frågan vad Island borde göra för att befria sig från de djupa finansiella problem som för tillfället plågar landet. Jag tänkte inte här närmre diskutera de olika lösningar man kan tänka sig utan nöjer mig med att i likhet med Carl B. Hamilton anse att det vore bättre att gå över till euro än att fortsätta upprätthålla en egen valuta. Island har helt enkelt särskilt framträdande problem som hänger samman med den egna valutans litenhet och dess flytande växlingskurs.

För att lösa dessa problem kan man tänka sig att försöka upprätta någon typ av fast växlingskurs eller gå så långt att man likviderar den egna centralbanken och ger en främmande valuta ställning som lagligt betalningsmedel. Den sistnämnda möjligheten är givetvis mycket bra ur det perspektivet att alla tvivel angående myndigheternas förmåga och vilja att upprätthålla en fast växlingskurs bortfaller.

Vad Carl B. Hamilton emellertid antingen glömmer eller medvetet utelämnar är det förhållandet att en övergång till euro ingalunda förutsätter att Island ansluter sig till EU. I Montenegro är euron den officiella valutan utan att Montenegro tillhör EU.

Det är till och med så att Island oändligt mycket snabbare skulle kunna ersätta den egna valutan med euro utanför EU än innanför EU. För att ett EU-land skall kvalificeras för medlemskap i eurosamarbetet krävs nämligen att en rad krav varit uppfyllda under en följd av år. Om Island däremot kvarstår som ett icke EU-anslutet land inom EES kommer Island också fortsättningsvis att vara ett i valutapolitiskt hänseende i stort sett självständigt land. Ett sådant land kan obehindrat ge en främmande valuta ställning som lagligt betalningsmedel.

Detta skulle kunna göras på följande sätt.

Om man använder sig av Big Mac-index och jämför prisnivån på Island med prisnivån i Tyskland, vars ekonomi väger tyngst i eurosamarbetet, visar det sig att en euro borde kosta 147,02 isländska kronor för att den isländska och tyska prisnivån skulle befinna sig i jämvikt. Den isländska centralbanken behöver därför ta upp ett lån vars storlek motsvarar det isländska kontantomloppet till kursen 147,02 isländska kronor per euro. Därefter förklarar myndigheterna att en euro är lagligt betalningsmedel för 147,02 isländska kronor och att den isländska kronan kommer att bli ogiltig om tre månader, men att under dessa tre månader man kan lösa in isländska kronor mot euro i det förhållandet att 147,02 isländska kronor berättigar till en euro.

En annan sak som bör övervägas i samband med en sådan övergång till euro som officiell valuta är möjligheten att devalvera den egna valutan så påtagligt att behovet av skyddstullar för det isländska jordbruket bortfaller. Om den officiella växlingskursen i samband med övergången till euro bestäms på ett sådant sätt att den isländska kronans "ingångsvärde" sätts medvetet lågt kan man nämligen se till att de isländska producentpriserna på jordbruksvaror räknat i "hypotetiska isländska kronor" blir ur böndernas synvinkel mera fördelaktiga än de nu rådande, trots att man samtidigt skrotar hela tullskyddet.

Min fråga till Carl B. Hamilton blir därför varför man inte hellre borde överväga tanken att göra Island till ett land med euro som officiell valuta inom EES-området och utan EU:s av många kritiserade jordbrukspolitik? Är Carl B. Hamilton mot frihandel?

Comments:
Den som läst John Perkins' bok "Confessions of an Economic Hitman" känner igen Carl B Hamilton i rollen som en sådan ekonomisk attentatsman, vars roll är att hota ekonomiskt utsatta länder att ge upp sin suveränitet och tas över av odemokratiska, överstatliga konglomerat. Att han hetsar mot Ryssland och gillar EU är helt normalt, i och med att en av huvudpunkterna i Lissabonfördraget var att militarisera EU för att hota länder som Ryssland, Kina och Indien.
 
Utan att vilja ge mig in på alltför vildsinta konspirationsteorier är det enligt min mening uppenbart att det finns krafter som försöker utnyttja den olyckliga situationen på Island för att locka in Island i EU.

Eftersom Island tillhör EES och utan vidare kan ansluta sig till euron unilateralt, men som medlem av EU skulle tvingas upplåta sina fiskevatten till andra EU-länders fiskare håller jag det dock för osannolikt att Island kommer att gå med i EU.

Sedan är det uppenbart att situationen med en "flytande" mikrovaluta är ohållbar. Antingen bör man låsa växelkursen, eller slopa den egna valutan.

Saint Helena i indiska oceanen har en mikrovaluta med fast växlingskurs till sterlingpundet och saknar dessutom insättningsskydd. Arrangemanget fungerar tillfredsställande, om än att jag anser att guldet är det bästa ankaret på valutastormarnas hav.
 
Observera att jag i ovanstående text använde orden växlingskurs och växelkurs på ett inkonsekvent sätt.

I båda fallen borde det ha stått växlingskurs, eftersom växelkurs strängt taget avser priset på växlar. Sedan är jag medveten om att man i modern svenska ibland skriver växelkurs när man strängt taget borde ha skrivit växlingskurs.
 
Island har redan frågat EU om möjligheten att använda euro utan medlemskap i EU men, precis som de flesta andra länder fått nej. De enda länder utanför EU som får använda euro som sin valuta är Vatikanstaten, Montenegro och Monaco, men det beror enbart på att ingen av de länderna har haft en egen valuta.
 
Vad ovanstående talare menar är att Island inte getts möjlighet att bli medlem av eurosamarbetet, eftersom detta förutsätter EU-medlemskap. Det är sant.

Vad jag menar är att Island istället ensidigt och på eget initiativ lånar upp en viss mängd euro och köper upp den isländska kronan till fast kurs. Island skulle då inte bli medlem av eurosamarbetet, men likväl vore euron Islands officiella valuta.

ECB har sagt att ECB inte kommer att understödja ett sådant steg, men heller inte göra något för att förhindra det.

Det enda som kan hindra Island från att göra detta är antingen brist på euro eller möjligen krigshandlingar. Det senare verkar dock uteslutet.

Ecuador och El Salvador har på egen hand upphöjt US-dollarn till officiell valuta, trots att USA inte stöttat dem.

Min personliga uppfattning är att man borde byta ut den isländska kronan med guldmynt och därefter spränga den isländska centralbanken i luften.
 
Observera också att de ovan nämnda länderna som står utanför EU, men har euron som officiell valuta inte har identiska förhållanden till eurosamarbetet.

Vatikanstaten och Monaco tillhör i någon mening eurosamarbetet också som officiella medlemmar och har rätt att ge ut vissa mängder egna euromynt. Detta är ett undantag från grundregeln att man måste tillhöra EU för att få tillhöra eurosamarbetet.

Montenegro är dock helt utanför eurosamarbetet och har unilateralt avskaffat den tidigare valutan. Således får Montenegro inte prägla några egna euromynt.

Man har gjort på samma sätt som El Salvador och Ecuador. I fallen El Salvador och Ecuador präglas dock vissa växelmynt, som har egna nationella namn och fast växelkurs till US-dollarn.
 
Jag menade förstås fast växlingskurs till US-dollarn.
 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?