flavianopolis

Jag skulle med denna text vilja visa hur vårt högt älskade grannland Norge enkelt och bra skulle kunna slå ett antal flugor i en smäll.

Syftet är att se till att Norge aldrig går med i EU och enligt min övertygelse har EU inte särskilt mycket att locka med, men det finns några få ting som kan bli en övermäktig lockelse för våra bröder väster om kölen.

En av dessa lockelser är faktiskt euron och jag tror att de norska politiker som vill se ett norskt medlemskap i EU gör bäst i att vänta med att försöka ansluta Norge till EU till dess att Sverige har infört euron som officiell valuta. Har emellertid euron blivit Sveriges officiella valuta så kommer genom den stora trafiken över kölen euron att i det närmaste också bli Norges valuta och jag tror att detta kan komma att skapa samma tryck mot att införa euron i Norge som vi nu ser början av i Sverige. Det är ju praktiskt och bra med en och samma valuta.

En annan lockelse är att maten är betydligt billigare i EU än i Norge. Detta beror inte på att EU bedriver frihandel utan på att Norge i ännu högre grad än EU skyddar sina bönder. Till samma kategori av lockelser räknar jag billigare bensin, sprit och tobak.

Dessa potentiella lockelser, som kan förleda våra kära bröder att begå samma misstag som vi begick 1994, vore dock enkla att åtgärda. Man dollariserar helt enkelt Norge och devalverar i samband med detta den norska kronan så kraftigt att de norska garantipriserna på jordbruksvaror hamnar i nivå med världsmarknadspriserna.

Antag exempelvis en viss jordbruksvara ger en norsk bonde en intäkt på 2,- norska kronor per kilogram, men att världsmarknadspriset uppgår till 0,50 norska kronor per kilogram och att dollarkursen uppgår till 6,45 norska kronor per dollar. Om den norska kronan skulle bytas ut mot dollar till kursen 25,80 norska kronor per dollar skulle bönderna tjäna precis lika många norska kronor efter reformen som före till och med om alla importrestriktioner slopades i samma ögonblick.

Givetvis inställer sig frågan om inte en sådan reform skulle riskera skapa en ohållbar inflation i Norge. Jag tror dock att denna risk inte skall överskattas. En amerikansk dollar i Norge är nämligen inte riktigt samma sak som en amerikansk dollar i USA. Norrmännen måste exportera varor eller tjänster för att erhålla dollar, men amerikanerna kan trycka dollar. Därför finns det en viss restriktion på tillgången av dollar i ett dollariserat Norge vilken inte finns i USA.

Dessutom kan Norge genomföra vissa andra reformer för att bromsa den inflation som troligen skulle följa på en så dramatisk devalvering. Den viktigaste vore att avsakaffa insättningsgarantin så att de norska bankerna bleve tvungna att betala så höga inlåningsräntor som möjligt. Detta vore fullt möjligt, eftersom Norge inte är absolut skyldigt att implementera EU-direktiv.

En annan möjlighet är att slopa alla indirekta skatter på guld och att slopa reavinstskatten vid försäljning av guld. På det viset ges de sparare som misstror bankväsendet möjligheten att skydda sig mot inflationen utan att behöva förlita sig på räntebärande papper. Detta skulle i kombination med frånvaron av insättningsgaranti tvinga de norska bankerna att betala betydligt högre räntor än de amerikanska.

Samtidigt kan man utan vidare tillåta parallell cirkulation av euro då ju de norska myndigheterna i händelse av en dollarisering inte skulle ha något att förlora på att folk hellre använde sig av euro än dollar. Detta gäller dock ej om man håller fast vid den norska kronan då ju tryckandet av norska kronor ger norska staten vissa vinster.

Så visst skulle priserna stiga efter chockdevalveringen, men i gengäld har behovet av jordbrukspolitik bortfallit. Det är dock helt säkert att priserna inte skulle stiga så mycket att Norge för en utländsk besökare skulle bli ens i närheten så dyrt som det är idag. Priserna skulle stiga till dess att Norges reala växlingskurs vore rimlig, men den är idag orimligt hög. En bidragande anledning till Norges exceptionellt höga reala växlingskurs är skyddet av de norska bönderna, men som jag visat på finns egentligen ingen aneldning att upprätthålla detta skydd ens om syftet är att säkra böndernas inkomster och förmåga att betala sina skulder.

Det allra bästa är dock att det knappast finns några möjligheter att ansluta ett land till EU om landet formellt sett är i unilateral valutaunion med ett land som helt säkert aldrig kommer att gå med i EU helt enkelt därför att landet inte är beläget i Europa. Däremot vore det fullt möjligt att euron med tiden skulle bli Norges faktiska valuta till och med om Norge inte skulle gå med i EU och det gör ingenting. Går folk över till euro utan att euron gjorts till officiell valuta är det ju därför att den på sina egna meriter visat sig överlägsen.