flavianopolis

Den 23 mars 2009 kostade ett kilogram guld 243.542,- kronor. Idag kostar ett kilogram guld 235.042,- kronor. Samtidigt har priset på en Big Mac här i Vårgårda under samma tid stigit från 39,- kronor till idag 41,- kronor. Man kan uttrycka detta som att priset på ett kilogram guld fallit från 6.244 Big Macs till 5.733 Big Macs, eller cirka 8,2 %. Jag är helt övertygad om att priset på guld i långa loppet kommer att stiga minst lika mycket som priset på snabbmat och tolkar därför det fallande guldpriset i termer av Big Macs som en köpsignal.

Vidare konstaterar jag följande. I början av 1999 kostade en svensk Big Mac 24,- kronor och en tysk dito 4,99 d-mark. D-markens kurs uppgick då till 4,81 kronor per d-mark och jämställde alltså det svenska och det tyska priset. Vid den tiden hade Sverige absolut inga problem med inhemsk inflation, vilken ståndpunkt jag motiverar med att en Big Mac 1997 kostade 26,- kronor, vilket skall jämföras med att en Big Mac för två år sedan kostade 35,- kronor här i Vårgårda. 1999 understeg alltså priset det för två år tidigare rådande med 7,7%, medan det idag rådande är 17,1 % högre än det som rådde för två år sedan.

Jag menar att denna skillnad förklarar varför kronan vid 1999 års början var rimligt värderad i jämförelse med d-marken. 1999 fanns det inga skäl att förvänta sig en skärpning av den svenska penningpolitiken och av det skälet uppstod ingen spekulativ efterfrågan på kronor. Idag finns däremot mycket starka skäl att förvänta sig en skärpning av penningpolitiken. Priset på en Big Mac har ju under de två senaste åren stigit med 17,1 %, riksbankens styrränta uppgår till 0,25 % och riksbanken har påannonserat att man skall köpa upp stora mängder skuldförbindelser.

Detta är givetvis fullständigt ohållbart och kommer inom en icke alltför avlägsen framtid att tvinga riksbanken att välja mellan att låta inflationen skena och att genomföra kraftig höjningar av styrräntorna. Höjda styrräntor kan i sin tur framkalla en våg av insolvenser och det enda som kan hålla svensk ekonomi under armarna under den kris som med all säkerhet kommer att infinna sig under de närmaste fem åren är en radikalt lägre kronkurs. Euron måste stiga åtminstone till sin köpkraftsparitet och eftersom en tysk Big Mac för tillfället kostar €3,19 uppgår den kurs som skulle jämställa det svenska och det tyska priset för tillfället till 12,54 kronor per euro.

Med tanke på att den europeiska centralbanken för en nästan lika stollig penningpolitik som Sveriges Riksbank anser jag dock inte att den kloke köper euro. Istället köper den kloke guld och låser in i sitt bankfack. Guldpriset har under våren varit uppe i regionen 280.000,- kronor per kilogram och med tanke på vad jag just anfört kommer guldpriset med all säkerhet inom de närmsta två åren att åtminstone en gång till ha nått åtminstone 270.000,- kronor per kilogram.

Det är visserligen uppenbart att den nu förda och firade penningpolitiken skadar Sveriges ekonomi å det grövsta, men på grund av de allmänt förhärskande inflationistiska doktrinerna finns inget att göra åt detta. Man kommer att fortsätta med att lösa upp den svenska kronan i tomma intet och i takt med att detta sker kommer de delar av svenska folket som har nettofordringar att köpa guld. I ett senare skede kommer guldet att återta sin naturliga roll som slutgiltigt betalningsmedel för skulder. Att Sveriges ekonomi kommer att gå på knäna under de närmaste tio åren till följd av detta är måhända ett pris värt att betala.

Vi har inte råd att hålla oss med en centralbank och ju sämre den sköts desto snabbare blir den irrelevant. Därför är det rent av bra att Sveriges Riksbank missköts grundligt. Guldet har nämligen kapaciteten att göra den helt överflödig.