flavianopolis

Priset på en Big Mac i några olika länder:



Storbritannien: £2,19

Tyskland: €3,19

USA: $3,54

Irland: €3,90

Finland: €3,95

Danmark: 29,50 dkr.

Sverige: 39,- kr./41,- kr.

Norge: 40,- nkr.



Växlingskurser:



£1= 12,55 kr.

€1= 10,77 kr.

$1= 7,62 kr.

1 dkr.= 1,44 kr.

1 nkr.= 1,19 kr.



Utländska priser i svenska kronor:



Storbritannien: 27,48 kr.

Tyskland: 34,36 kr.

USA: 26,97 kr.

Irland: 42,- kr.

Finland: 42,54 kr.

Danmark: 42,48 kr.

Norge: 47,60 kr.



Utländska priser i procent av de svenska:



Storbritannien: 68,7 %

Tyskland: 85,9 %

USA: 67,4 %

Irland: 105,0 %

Finland: 106,4 %

Danmark: 106,2 %

Norge: 119,0 %



Macflationen i de nämnda länderna:



Storbritannien: +10,5 %

Tyskland: +/- 0,0%

USA: +3,8 %

Irland: +2,6 %

Finland: +/- 0,0 %

Danmark: +/- 0,0 %

Norge: +/- 0,0%

Sverige: + 5,3 %



Macflationen i de nämnda länderna uttryckt i svenska kronor:



Storbritannien: + 15,4 %

Tyskland: + 14,0 %

USA: + 32,0 %

Irland: + 17,0 %

Finland: + 14,0 %

Danmark: + 13,4 %

Norge: + 0,8%



Real appreciering/depreciering i förhållande till Sverige:



Storbritannien: + 9,6 %

Tyskland: + 8,3%*

USA: + 25,3 %

Irland: + 11,1 %

Finland: + 8,4 %*

Danmark: + 7,7 %

Norge: - 4,2 %



Priset på ett uns guld:



7.116,83 kr.



Guldprisets stegring räknat i svenska kronor under det gångna året:



+ 27,8 %

Guldprisets stegring i kronor deflaterat med det svenska Big Mac-priset.

+ 21,4 %



Jag konstaterar att såväl Storbritannien, USA som Sverige uppvisar en tydligt positiv macflationstakt och att av dessa tre länders valutor endast den svenska kronan deprecierat i reala termer. I verkligheten är det alltså endast Sverige som lyckats skapa mera expansiva monetära förhållanden och jag misstänker att USA kommer att fortsätta att plågas av lågkonjunktur så länge den för amerikanska förhållanden höga reala växlingskursen består.



Jag jämför ju endast USA med ett litet antal europeiska länder, men jämför man USA med hela övriga världen ser man snart att dollarn på intet sätt är undervärderad. Istället är det de europeiska valutorna som är ännu mer övervärderade än den amerikanska dollarn. I Hong Kong kostar en Big Mac exempelvis endast 13,30 kronor eller $ 1,72, vilket motsvarar 1,83 troyuns guld dividerat med 1.000. Detta skall dessutom ses i perspektivet att myndigheterna i Hong Kong, genom den mycket omfattande insättningsgarantin sannolikt - åtminstone temporärt - håller ned efterfrågan på fysiskt guld, vilket i sin tur minskar importen av fysiskt guld, vilket är synnerligen relevant för ett land med fast växlingskurs som Hong Kong. Skulle insättningsgarantin slopas skulle sannolikt efterfrågan på fysiskt guld öka, vilket skulle skapa en minuspost i betalningsbalansen och därigenom trycka ned den reala växlingskursen.

Anledningen till att myndigheterna i Hong Kong utökat insättningsgarantins omfattning är sannolikt att den stigande dollarkursen tryckt ned Hong Kongs ekonomi. Hong Kongs valuta är ju knuten till US-dollarn.

Jag tror inte att den inflationspolitik som bedrivs i ett antal stater kommer att mildra krisen. Tvärsom bidrar den endast till en stegrad efterfrågan på guld, men kanske kan ett riktigt högt guldpris i termer av varor sätta fart på världsekonomien. I så fall ser det väldigt mörkt ut för tillfället. Räkant i guld har nämligen priset på en amerikansk Big Mac stigit från 3,65 troyuns delat med 1.000 till 3,77 troyuns delat med 1.000 under det gånga året. Hade däremot priset fallit räknat i guld hade enligt min övertygelse utsikterna för ett uppsving varit bättre.

Problemet är emellertid att USA försöker häva depressionen medelst sänkta styrräntor och köp av statsobligationer. Detta kan enligt min övertygelse tänkas bidra till att man allmänt utgår från att detta förr eller senare kommer att skapa inflation och detta medför i sin tur att man sitter på dollar till dess att den amerikanska centralbanken äntligen höjer styrräntorna. Det vore bättre om USA drev upp priset på guld ordentligt genom att etablera en fast köpkurs på guld och samtidigt höjde styrräntorna till en astronomisk nivå. Utan insättningsgaranti finns heller ingen risk för en oförsvarlig kreditexpansion, då ju frånvaron av insättningsgaranti rimligen skulle skapa en stor efterfrågan på fysiskt guld.

Man kan likna detta vid att den amerikanska centralbanken försöker köra upp för ett berg med högsta växeln ilagd och märker att ekipaget saktar ned, vilket man försöker avhjälpa genom att trampa på gaspedalen. Givetvis borde man istället lägga i en lägre växel. Det kvittar hur mycket man trampar på gaspedalen när man kör upp för ett berg med en alldeles för hög växel ilagd. Bilen går lika sakta för det.

Dessutom kan man tänka sig att den amerikanska centralbanken hamnat i ett slags moment 22 eftersom den ju knappast kan sänka styrräntorna ytterligare, vilket alltså sannolikt håller upp dollarkursen på en osunt hög nivå vilket skapar en inhemsk depression som i sin tur enligt instruktionsboken endast kan avhjälpas genom just sänkta styrräntor. Jag gissar därför att den amerikanska recessionen kommer att fortgå fram till dess att de verkliga skuldbördorna minskat så kraftigt att efterfrågan på dollar därför minskar.

Minskad efterfrågan på dollar är en synonym till dollarinflation.

* Skillnaden mellan Tyskland och Finland beror uteslutande på avrundning.