torsdag, juli 02, 2009
Min konspirationsteori
I Dagens Nyheter står idag att läsa att riksbankschefen ej närvarade vid gårdagens penningpolitiska möte. Läs mer på följande länk.
http://www.dn.se/ekonomi/stefan-ingves-rostade-inte-om-rantan-1.903008
Jag har en liten konspirationsteori. I själva verket var riksbankschefen vid utmärkt hälsa, men av det skälet att riksbanken eftersträvar att skapa osäkerhet angående nästkommande penningpolitiska beslut var det inte ändamålsenligt att låta riksbankschefen närvara. Låt mig beskriva hur jag föreställer mig logiken bakom riksbankens fulspel.
När protokollet offentliggörs om några veckor kommer det enligt min övertygelse att visa sig att två av tre ledamöter hade velat se en sänkning av styrräntorna till 0 %. Dock kommer det enligt min övertygelse att visa sig att detta förslag röstades ned med röstsiffrorna tre mot två.
Hade riksbankschefen varit närvarande så hade vilket av de två mot varandra stående förslagen som helst kunnat vinna. Hade förslaget att sänka styrräntorna till noll fått riksbankschefens stöd hade resultatet av omröstningen blivit tre mot tre men i de fall det råder jämvikt mellan förslagen har riksbankschefen utslagsröst och således hade det blivit en sänkning till noll istället för en sänkning till 0,25 %.
Riksbanksdirektionen vill helt enkelt hålla öppet för ytterligare en sänkning och i syfte att nästkommande beslut inte skall förlora sitt överraskningsmoment fick riksbankschefen lov att känna efter litet extra noga om han inte kände sig aningen krasslig och kanske behövde "vila ut". Så snart protokollet offentliggörs kommer ju alla påstådda experter tro sig veta att det råder oenighet i direktionen och att det således hänger på riksbankschefens utslagsröst huruvida duvorna eller hökarna skall få övervikt vid nästa penningpolitiska möte.
Endast riksbankschefen har utslagsröst och därför låter sig det beskrivna osäkerhetsmomentet endast framkallas genom riksbankschefens frånvaro. Riksbanken eftersträvar just detta osäkerhetsmoment.
http://www.dn.se/ekonomi/stefan-ingves-rostade-inte-om-rantan-1.903008
Jag har en liten konspirationsteori. I själva verket var riksbankschefen vid utmärkt hälsa, men av det skälet att riksbanken eftersträvar att skapa osäkerhet angående nästkommande penningpolitiska beslut var det inte ändamålsenligt att låta riksbankschefen närvara. Låt mig beskriva hur jag föreställer mig logiken bakom riksbankens fulspel.
När protokollet offentliggörs om några veckor kommer det enligt min övertygelse att visa sig att två av tre ledamöter hade velat se en sänkning av styrräntorna till 0 %. Dock kommer det enligt min övertygelse att visa sig att detta förslag röstades ned med röstsiffrorna tre mot två.
Hade riksbankschefen varit närvarande så hade vilket av de två mot varandra stående förslagen som helst kunnat vinna. Hade förslaget att sänka styrräntorna till noll fått riksbankschefens stöd hade resultatet av omröstningen blivit tre mot tre men i de fall det råder jämvikt mellan förslagen har riksbankschefen utslagsröst och således hade det blivit en sänkning till noll istället för en sänkning till 0,25 %.
Riksbanksdirektionen vill helt enkelt hålla öppet för ytterligare en sänkning och i syfte att nästkommande beslut inte skall förlora sitt överraskningsmoment fick riksbankschefen lov att känna efter litet extra noga om han inte kände sig aningen krasslig och kanske behövde "vila ut". Så snart protokollet offentliggörs kommer ju alla påstådda experter tro sig veta att det råder oenighet i direktionen och att det således hänger på riksbankschefens utslagsröst huruvida duvorna eller hökarna skall få övervikt vid nästa penningpolitiska möte.
Endast riksbankschefen har utslagsröst och därför låter sig det beskrivna osäkerhetsmomentet endast framkallas genom riksbankschefens frånvaro. Riksbanken eftersträvar just detta osäkerhetsmoment.
