torsdag, juli 02, 2009
Strunt som vanligt
Idag står det i Svenska Dagbladet att läsa om att två ledande bankekonomer är oense om när Riksbanken kommer att höja styrräntorna. Läs mer på följande länk.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3144319.svd
Min syn i frågan är helt enkelt att riksbanken kommer att höja styrräntorna i samband med att riksbanken fattar ett beslut med den innebörden. När den dagen kommer vet inte ens riksbanksdirektionens enskilda ledamöter, eftersom dessa inte har någon absolut kunskap om hur övriga ledamöter kommer att rösta.
Jag vill vidare peka på en annan svaghet i bankekonomernas resonemang. Så här står det i artikeln.
"Riksbankens utmaning är att lyckas pressa ned de långa, bundna räntorna, som stigit under våren. Därför kommer man efter dagens direktionsmöte att förtydliga att reporäntan förblir låg länge, menar ekonomerna."
Jag har en helt annan syn på detta problem. De långa räntornas nivå är framförallt beroende av två ting. Den första faktorn är den reala växlingskursens nivå. Ju högre denna är desto högre tenderar de långa marknadsräntorna att vara och vice versa. Den andra faktorn är den upplevda risken för depreciering, vilket i sin tur är huvudsakligen beroende av risken för framtida inflation.
Vill riksbanken åstadkomma lägre räntor på långa löptider bör alltså riksbanken bekämpa inflationen samt verka för en svagare krona utan någon motsvarande stegring av priserna i Sverige.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3144319.svd
Min syn i frågan är helt enkelt att riksbanken kommer att höja styrräntorna i samband med att riksbanken fattar ett beslut med den innebörden. När den dagen kommer vet inte ens riksbanksdirektionens enskilda ledamöter, eftersom dessa inte har någon absolut kunskap om hur övriga ledamöter kommer att rösta.
Jag vill vidare peka på en annan svaghet i bankekonomernas resonemang. Så här står det i artikeln.
"Riksbankens utmaning är att lyckas pressa ned de långa, bundna räntorna, som stigit under våren. Därför kommer man efter dagens direktionsmöte att förtydliga att reporäntan förblir låg länge, menar ekonomerna."
Jag har en helt annan syn på detta problem. De långa räntornas nivå är framförallt beroende av två ting. Den första faktorn är den reala växlingskursens nivå. Ju högre denna är desto högre tenderar de långa marknadsräntorna att vara och vice versa. Den andra faktorn är den upplevda risken för depreciering, vilket i sin tur är huvudsakligen beroende av risken för framtida inflation.
Vill riksbanken åstadkomma lägre räntor på långa löptider bör alltså riksbanken bekämpa inflationen samt verka för en svagare krona utan någon motsvarande stegring av priserna i Sverige.
