onsdag, september 24, 2014
Intressanta uppgifter
http://www.di.se/#!/artiklar/2014/9/24/sverige-hushallen-hamstrar-pa-banken/
Enligt denna artikel ökade icke-finansiella företags emission av räntebärande papper kraftigt i samband med finanskrisen. Anledningen var säkerigen att bankerna var mindre villiga att bevilja lån.
Nu skall dock denna trend ha brutits och företagen vänder sig återigen till bankerna och folket anförtror bankerna sina besparingar.
Enligt min mening borde staten besluta ålägga bankerna krav på att all ytterligare inlåning från allmänheten i den mån inlåningen omfattas av insättningsgarantin skulle vara helt täckt antingen med sedlar eller tillgodohavande i rix.
Inlåning som omfattas av insättningsgaranti är nämligen ingen marknadsmässig inlåning och bör således omfattas av stränga regleringar för att denna inlåning inte skall bli en pesthärd för en osund kreditexpansion.
Enligt denna artikel ökade icke-finansiella företags emission av räntebärande papper kraftigt i samband med finanskrisen. Anledningen var säkerigen att bankerna var mindre villiga att bevilja lån.
Nu skall dock denna trend ha brutits och företagen vänder sig återigen till bankerna och folket anförtror bankerna sina besparingar.
Enligt min mening borde staten besluta ålägga bankerna krav på att all ytterligare inlåning från allmänheten i den mån inlåningen omfattas av insättningsgarantin skulle vara helt täckt antingen med sedlar eller tillgodohavande i rix.
Inlåning som omfattas av insättningsgaranti är nämligen ingen marknadsmässig inlåning och bör således omfattas av stränga regleringar för att denna inlåning inte skall bli en pesthärd för en osund kreditexpansion.
tisdag, september 23, 2014
Att ge Sverige ett fungerande valutaarrangemang
Enligt min mening plågas Sverige av en skyhög real växelkurs. Det vore dock mycket enkelt att lösa detta problem. Kronans flytande växelkurs borde ersättas av en fixkurs. Så här skulle man kunna gå till väga.
1. Regeringen ålägger Riksbanken att se till att en euro kostar minst 12,50 kronor. Någon högsta tillåtna kurs för euron bestäms alltså inte utan endast en lägsta tillåtna kurs för euron.
2. För att den kraftiga devalveringen av kronan inte skall utlösa någon inflationsbomb höjer samtidigt Riksbanken styrräntan till 1000%. Givetvis vore denna räntesats helt teoretisk, eftersom ingen skulle vilja låna till en så hög ränta. Syftet är att tvinga bankerna att söka finansiering på marknaden.
3. En annan lämplig åtgärd för att se till att den låga kronkursen inte blir till en inflationsbomb vore att ålägga bankerna att upprätthålla 100% marginalreserver mot inlåning som omfattas av insättningsgarantin. Det vill säga, om bankerna vill öka den del av inlåningen som omfattas av insättningsgarantin, så skall bankerna vara tvingade att ha fullständiga reserver som svarar mot den ökade inlåningen. Reserverna skall bestå antingen av sedlar eller behållning hos riksbanken.
Om man skulle göra som jag föreslår är jag säker på att resultatet skulle bli att den korrigerande inflation som skulle följa på devalveringen, skulle vara betydligt mindre omfattande än devalveringen.
Således skulle Sverige uppnå en dramatiskt lägre real kronkurs och resultatet skulle vara en betydligt högre sysselsättning.
Vad gäller en lämplig nominell växelkurs för kronan har jag valt kursen 12,50 kronor, eftersom denna skulle ge Sverige ett något högre Big Mac-index än Tyskland och ett något lägre än Finland, vilka två länder som bekant tillhör euro-zonen.
I Tyskland kostar en Big Mac 3,59 euro och i Finland kostar den 3,95 euro. 1999 var kronans och d-markens kurs i perfekt jämvikt om man ser till till Big Mac-index. En svensk Big Mac kostade då 24 kronor och en tysk 4,99 d-mark och en d-mark kostade 4,81 kronor. Resultatet av min föreslagna chockdevalvering vore alltså att vi fortfarande skulle ha en högre real växelkurs än vi hade 1999.
1. Regeringen ålägger Riksbanken att se till att en euro kostar minst 12,50 kronor. Någon högsta tillåtna kurs för euron bestäms alltså inte utan endast en lägsta tillåtna kurs för euron.
2. För att den kraftiga devalveringen av kronan inte skall utlösa någon inflationsbomb höjer samtidigt Riksbanken styrräntan till 1000%. Givetvis vore denna räntesats helt teoretisk, eftersom ingen skulle vilja låna till en så hög ränta. Syftet är att tvinga bankerna att söka finansiering på marknaden.
3. En annan lämplig åtgärd för att se till att den låga kronkursen inte blir till en inflationsbomb vore att ålägga bankerna att upprätthålla 100% marginalreserver mot inlåning som omfattas av insättningsgarantin. Det vill säga, om bankerna vill öka den del av inlåningen som omfattas av insättningsgarantin, så skall bankerna vara tvingade att ha fullständiga reserver som svarar mot den ökade inlåningen. Reserverna skall bestå antingen av sedlar eller behållning hos riksbanken.
Om man skulle göra som jag föreslår är jag säker på att resultatet skulle bli att den korrigerande inflation som skulle följa på devalveringen, skulle vara betydligt mindre omfattande än devalveringen.
Således skulle Sverige uppnå en dramatiskt lägre real kronkurs och resultatet skulle vara en betydligt högre sysselsättning.
Vad gäller en lämplig nominell växelkurs för kronan har jag valt kursen 12,50 kronor, eftersom denna skulle ge Sverige ett något högre Big Mac-index än Tyskland och ett något lägre än Finland, vilka två länder som bekant tillhör euro-zonen.
I Tyskland kostar en Big Mac 3,59 euro och i Finland kostar den 3,95 euro. 1999 var kronans och d-markens kurs i perfekt jämvikt om man ser till till Big Mac-index. En svensk Big Mac kostade då 24 kronor och en tysk 4,99 d-mark och en d-mark kostade 4,81 kronor. Resultatet av min föreslagna chockdevalvering vore alltså att vi fortfarande skulle ha en högre real växelkurs än vi hade 1999.
