flavianopolis

Nekrofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på nekrofili eller på nekrofiler. En nekrofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter.

Begreppet nekrofobi började användas i början av 1970-talet. Då definierades det som en irrationell, ologisk, överdriven eller ihållande rädsla för nekrofili. Därmed kopplades det samman med den psykiatriska diagnosfamiljens kliniska fobier som agorafobi (torgskräck) och klaustrofobi (cellskräck).

Begreppet har emellertid under senare år genomgått en betydelseförskjutning. I stället bör det därför jämföras med exempelvis xenofobi, det vill säga rädsla för eller fientlighet mot främlingar, något som inte nödvändigtvis behöver vara sjukt (patologiskt), utan som de flesta av oss bär med oss i större eller mindre utsträckning.

Man kan titta på nekrofobin utifrån både ett individperspektiv och ett strukturellt perspektiv. När en person misshandlar en nekrofil enbart på grund av dennes sexuella läggning brukar detta betraktas som ett nekrofobiskt brott. Och den enskilde personen kan betecknas som nekrofob. I Regeringskansliets rapport Rasistiskt och främlingsfientligt våld framgår att nekrofobin har en klar koppling till rasism och främlingsfientlighet. Nekrofiler är en grupp som är utsatt för hat, hot och våld.

Lagstiftningen om hets mot folkgrupp har utvidgats att gälla även sexuell läggning. NekrO deltar aktivt i arbetet att motverka hatbrott och utveckla stödet till offer för hatbrott. Ombudsmannen har i sin instruktion från regeringen ett särskilt uppdrag att förebygga och motverka nekrofobi. Det sker integrerat i hela verksamheten.

Observera att ovanstående text skall förstås som satir.