torsdag, november 20, 2008

 

Rödebydomen mer än lovligt korkad

Idag har så hovrättens dom i det så kallade rödebymålet fallit. Enligt min bestämda uppfattning är domen helt felaktig och i total strid med gällande svensk rätt om än att juridik är ett svårt ämne och domstolen i detta fall har tvingats göra ett antal svåra avvägningar.

Den första frågan som rimligen måste besvaras är frågan om det objektivt sett förelåg en nödvärnssituation när de svårt sårande och dödande skotten avlossades. Enligt min mening är det tveksamt om man rent objektivt kan säga att det förelåg en nödvärnssituation då de kritiska skotten avlossades. Att det strax dessförinnan objektivt sett förelegat en nödvärnssituation är dock helt uppenbart.

Å andra sidan är det ju på intet sätt uppenbart att mannen som sköt inte subjektivt uppfattade att han själv och hans familj fortfarande var hotade till livet och om han uppfattade situationen så förelåg tvivelsutan ansvarsfrihetsgrund, eftersom det samtidigt är helt uppenbart att situationen var sådan att han svårligen för att inte säga omöjligen kunde besinna sig.

Vill man tänja på omständigheterna i detta mål på sådant sätt att man sträcker sig långt som möjligt till den tilltalade 51-åringens nackdel, menar jag att man med stor möda möjligen kan få det till att han verkligen uppfattat att nödvärnssituationen var avvärjd, men att han i synnerligen uppbragt sinnestillstånd beslutade sig för att arkebusera sina plågoandar. I så fall är det orimligt att han inte skall dömas till ansvar. Att man lider av psykiska besvär innebär ju inte att man inte kan ha ett brottsligt uppsåt och så långt har måhända åklagaren rätt. Samtidigt är det förhållandet att den ene av de båda ynglingarna inte sköts till döds en omständighet som knappast talar för att han hade uppsåt att döda den andre.

Å andra sidan är det ju helt uppenbart en synnerligen relevant omständighet att den tilltalade helt oförskyllt strax dessförinnan hade befunnit sig i ett ytterst pressat läge och att detta var anledningen att den tilltalade hade tappat fattningen. Det verkar inte heller vara en alltför långsökt spekulation att ligistgänget hade roats av det förhållandet att den tilltalade har ett labilt psyke och att detta bidrog till deras intresse av att provocera honom. Det är ju inte så kul att reta någon som inte blir uppbragd som att reta någon som lätt tappar fattningen. Därför är det helt uppenbart absurt att tilldöma dem som drabbades av skotten något skadestånd alls och detta är mera uppenbart än ståndpunkten att den tilltalade inte skall dömas till ansvar. Det var ju ungdomarna som medvetet hade provocerat fram situationen där mannen tappade fattningen och sköt.

De rättsvårdande myndigheterna borde i detta mål ha gjort klart att ungdomarnas beteende var helt oacceptabelt genom att inte tilldöma någon av de drabbade något skadestånd alls och under förutsättning att man kan tänja på omständigheterna så långt att man kan kommer till den slutsatsen att den tilltalade gjort sig skyldig till uppsåtligt dödande och dessutom saknat ansvarsfrihetsgrund borde man givetvis ha utmätt ett straff om än att detta rimligen borde vara milt med tanke på att brotten tvivelsutan var framprovocerade.

Hovrätten har enligt min uppfattning varit ytterst feg därigenom att hovrätten i själva verket dömt till de moraliskt sett skyldigas fördel, men samtidigt maskerat detta förhållande genom att inte ge den till ansvar dömde något staff. Summan blir ju faktiskt att man belönar en avskyvärd ligist med en icke obetydande summa pengar och samtidigt försöker dölja detta absurda förhållande genom att inte straffa honom som hovrätten faktiskt dömt vara skyldig till uppsåtligt dödande. Läs mer på följande länk.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2072643.svd

Comments:
Grundproblemet som vanligt med folk som anser att barnamördaren gjorde rätt är:
NI HAR INTE TAGIT REDA PÅ VAD SOM HÄNDE.
Det är nog tur att Hovrätten inte läste rubrikerna i kvällstidningarna och sedan hittade på historien själv innan de dömde, som du gör här.

Det förelåg ingen objektiv nödvärnssituation ens när mannen kom ut på trappan. 16-åringen (som var den enda varimot nödvärn kan motiveras) hade redan ballat ur och vågade inte ge sig på den 26-åring som tidigare under kvällen misshandlat honom trots att han hade en tillhygge.

Däremot kan det utgås ifrån att förövaren i det fallet upplevde en nödvärnssituation. Han gör då helt rätt, han skjuter i marken och alla barnen flyr.

Nödvärn utfört med lyckat resultat.

Men det är här det blir brottsligt. Mannen laddar nämligen om och skjuter två av de flyende barnen i ryggen. Eftersom flyende personer inte kan upplevas som hotande så saknas putativ nödvärnssituation, och det kan inte ens talas om excess.

Därefter laddar han om igen, och går fram till 15-åringen, denna är en person han aldrig sett förr ser han innan han från 1 meters håll skjuter honom i bröstet med ett skott som inte kan annat än döda. Detta trots att det skottskadade barnet gråtande ber om nåd.
sedan går han över till 16-åringen och skjuter honom en gång till också.


Det som är korkat är alla jävla idioter som skriver om saken utan att ens ha tagit reda på vad som hände.
 
Du skriver följande.

"Men det är här det blir brottsligt. Mannen laddar nämligen om och skjuter två av de flyende barnen i ryggen. Eftersom flyende personer inte kan upplevas som hotande så saknas putativ nödvärnssituation, och det kan inte ens talas om excess."

Detta föranleder en fråga från min sida.

Menar hovrätten att det förelåg en putativ nödvärnssituation då de "kritiska" skotten avlossades eller menar hovrätten inte detta?

Har man inte menat att det förelåg en putativ nödvärnssituation har tidningarna gett mig felaktig information, om än att jag menar att man inte kan utesluta att en putativ nödvärnssituation och att man därför och eftersom det är uppenbart att mannen inte kunde besinna sig borde ha friat honom.

Samtidigt tycks du i din kommentar till domen ovan mena att domstolen har erkänt att det förelåg en putativ nödvärnssituation.

Detta verkar underligt.
 
Det förelåg ingen putativ nödvärnssituation vid de fyra sista skotten, alltså de två mot de flyende barnen och sedan de två mot de skadeskjutna barnen.

varför skulle det vara uppenbart att mannen inte kunde besinna sig? ATT en person inte besinnar sig är det normala när det gäller mord. Men för excess krävs att det är en situation där man typiskt sett inte kan besinna sig.
Någon sådan situation förelåg aldrig, möjligtvis om man sträcker det långt kan detta dock ha förelegat innan varningsskottet.
 
Om rätten inte har hävdat att det förelåg en putativ nödvärnssituation blir domen lättare att förstå, men enligt tidningarna har rätten hävdat att han agerade i putativt nödvärn.

För att man skall kunna dömas för nödvärnsexcess krävs att nödvärnsåtgärderna varit uppenbart oförsvarliga och att omständigheterna inte var sådana att man svårligen kunde besinna sig.

Att mannen var i djup affekt då skotten avlossades är uppenbart och fullt förståeligt för att inte säga helt normalt.
 
Så har jag inte uppfattat tidningarna.

Ett inte för mycket antar jag?

Det hjälper inte att vara i djup affekt, det är nästan alla mördare (T.ex. Englamannen, Carolinmannen och Arbogamördaren) utan att vara straffria. Det är situationen som ska vara sådan att det är svårt (för en normal människa) att besinna sig, inte personen som ska ha svårt att besinna sig.
 
Var Englamannen utsatt för något brottsligt angrepp?

Trodde sig Englamannen vara utsatt för ett brottsligt angrepp?

Frågorna är givetvis retoriska.

Orden "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig" är helt klart ett subjektivt rekvisit.

En person med stabilt psyke har alltså svårare att åberopa 24:6 för ansvarsfihet än en person med labilt psyke. Så enkelt är det.
 
Dessutom blir det snurrigt om man försöker hävda att det förelåg en putativ nödvärnssituation vid de kritiska skottens avlossande och dömer rödebymannen för excess samtidigt som man hävdar att han hade och rent av har ett labilt psyke.

Omständigheterna var ju sådana att just han hade särskilda svårigheter att besinna sig.
 
Jag vet inte, han säger ju att hon var otrevlig mot honom och bland annat sparkade honom på benet. Men vi kan ju för diskussionens skulle utgå från att hon sparkade honom på benet utan att själv vara i nödvärn.

Så hur har du kommit fram till att Englamannen och Hagamannen inte hade svårt att besinna sig?
Det är klart och tydligt ett objektivt rekvisit: -OM OMSTÄNDIGHETERNA VAR SÅDANA-.

Tja, alla galningar borde väl gå fria från ansvar då?

Omständigheterna för galningar och mördare i allmänhet är ju i 99% av fallen sådana att de svårligen kan besinna sig. Det samma gäller ju sexbrott, andra våldbrott osv också.
 
Att hon sparkade honom på benet var inget brottsligt angrepp utan en nödvärnsåtgärd.

Inte heller kan Anders Eklund hävda putativt nödvärn. Så dum är han inte rimligen.

För att skyddas av 24:6 krävs en verklig eller inbillad nödvärnssituation. Anders Eklund kan inte göra någondera gällande. Alltså är exemplet med Eklund snömos.

Jag repeterar att 24:6 är ett subjektivt rekvisit och du behöver bara slå upp lagboken för att se detta.
 
"Men vi kan ju för diskussionens skulle utgå från att hon sparkade honom på benet utan att själv vara i nödvärn."
Du måste läsa förutsättningarna, kanske därför du har missat innebörden av excess under utbildningen.

Hur dum kan han rimligen vara?

Det gäller om han blir sparkad på benet, det är ett påbörjat brottsligt angrepp.

Då borde det kanske stå: Om omständigheterna för föreföll sådana, eller upplevdes som sådana.
Att det hör till brottets subjektiva sida innebär inte att det är en subjektivt bedömning.

Om det fungerade so du menar, hur skulle man då kunna fälla någon som varit allvarligt psykiskt störd öht?
 
Begreppet "barn" på en 16-17-åring
som deltar i ett väpnat överfall
är en aning missvisande.

Att inte beskjutande av flyende kriminella ingår i den svenska nöd-
värnsrätten fick den invandrare erfara som avväpnade beväpnade rånare och besköt dem i deras flyktbil med deras egna
skjutvapen. Fängelsestraff.

Här blir det tydligen inget fängelsestraff. Han förlorar förmodligen sitt hem då han måste betala skadestånd till angriparna.

Svensk "rättvisa" triumferar igen.
 
Om ett barn sparkar en vuxen på benet är detta visserligen ett brottsligt angrepp, men angreppet måste vara av sådan beskaffenhet att det uppstår någon typ av verklig fara.

Om en rullstolsbunden människa skriker "Jag skall döda dig!" och är beväpnad med en hushållspappersrulle är detta inget brottsligt angrepp, eftersom det inte finns något verkligt hot från den rullstolsbundnes sida. Här skulle jag jämföra med 23:1 för att visa att eftersom den rullstolsbundne inte kan dömas för försök till mord/dråp har den påstått angripne inte rätt till nödvärnsåtgärder.

En möjlighet är dock att den påstått angripne själv är så dum att han inbillar sig att ett verkligt hot föreligger.

Detta är litet svårare, men jag är böjd att anse att man inte bör tala om putativt nödvärn i de fall endast en person med starkt nedsatt förstånd på grund av sitt nedsatta förstånd får den felaktiga föreställningen att ett brottsligt angrepp föreligger.

I så fall kan det möjligen bli tal om frihet från straff men inte om ansvarsfrihet.

Skall man kunna göra putativt nödvärn gällande måste det nog finnas någon typ av rimlig fog för uppfattningen att det föreligger ett brottsligt angrepp. Ser jag en man springa efter en annan med en kniv i högsta hugg skrikande "Jag skall döda dig!" och jag råkar ha en bössa och skjuter knivmannen har jag ansvarsfrihet även om det senare visar sig ha varit fråga om en filminspelning.

Om han hade blivit hotad av en rullstolsbunden man beväpnad med en hushållspappersrulle vilken hade kört rullstol och förföljt en annan man och skrikit "Jag skall döda dig!" kan man inte, med stöd av nödvärnsrätten, skjuta den rullstolsbundne mannen, eftersom det i verkligheten inte föreligger något brottsligt angrepp och ingen heller har någon rimlig fog för att tro det.

För att undkomma straff får man i så fall anföra att man på grund av psykiska problem eller nedsatt förstånd totalt missbedömde situationen och trodde att den rullstolsbundne mannen skulle kunna döda den andre med hushållspappersrullen.
 
Nej det krävs ingen verklig fara. Det krävs bara förestående eller påbörjat brottsligt angrepp.

Det beror ju på OM det är ett brottsligt angrepp. Efterso trängande fara i förhållande till hotet saknas är det inte olaga hot. Det kan dock vara ofredande, och därmed finns nödvärnsrätt.
Med din tolkning borde dessutom en person som avskyr handikappade få döda den rullstolsbundne, även efter att engreppet avslutats och denne försöker fly.

Anonym:
De slutar inte vara barn för det, men vad har det ed rödeby att göra?
 
Du läser endast lagens bokstav och saknar förmåga att begripa vad lagstiftaren menar.

Om man är utsatt för en attack av en rullstolsbunden man beväpnad med en hushållspappersrulle och den rullstolsbundne mannen skriker att han skall döda dig har du ingen nödvärnsrätt eftersom det så kallade angreppet inte är något verkligt angrepp utan endast patetiskt.

Det hela faller på att den rullstolsbundne mannen inte kan dömas för försök till mord/dråp, vilket följer av Brottsbalken 23 kapitel 1 §.

Det är inte svårare än så.
 
Dessutom kan det aldrig föreligga en nödvärnssituation om det inte samtidigt föreligger en nödsituation. Däremot kan det föreligga en nödsituation utan att samtidigt föreligga en nödvärnssituation. Så vore exempelvis fallet om en varg skulle gå till angrepp mot ett barn.
 
Angreppet är ett angrepp, det är dock inte olaga hot eller misshandel utan låter mer som ofredande.

Nej, för det är inte bara mord/dråp som ger nödvärnsrätt.

Jo det kan det, för nödvärnssituation räcker att det finns ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp.
 
Den så kallade attacken där en rullstolsbunden man beväpnad med en hushållspappersrull skriker "Jag skall döda dig!" är ingen verklig attack och berättigar inte till nödvärnsåtgärder.

Så enkelt är det och jag ser ingen anledning att återupprepa detta fler gånger.
 
Lycka till med juridikstudierna då. Du kanske borde ha lärt dig att argumentera INNAN du började läsa dock.
 
This article is interesting and useful. Thank you for sharing. And let me share an article about health that God willing will be very useful. Thank you :)

Pengobatan Scabies secara Alami
Obat Penghilang Jerawat dan Bekasnya
Cara Menyembuhkan Batuk Berkepanjangan
Obat Pengapuran Otak pada Anak
Cara Mengatasi Mata Bengkak
Obat Herpes Zoster

 
Skicka en kommentar

<< Home

This page is powered by Blogger. Isn't yours?