flavianopolis

Jag vill härmed presentera de riktiga svaren på de frågor som ställdes i sommarens frågetävling.

Som jag ser det sätts den övre gränsen för en varas bytesvärde av dess nytta. Utan vatten dör man, men man lever väl utan diamanter. Å andra sidan kan inte en varas bytesvärde i långa loppet understiga dess produktionskostnad med mindre än att produktionen av denna vara upphör.

Vatten kan alltså bli nästan hur dyrt som helst av det enkla skälet att man inte kan överleva utan vatten. Om priset på diamanter däremot understiger produktionskostnaden får detta endast långsiktigt den effekten att diamantbrytningen upphör/minskar till dess att bristen driver upp priset och produktionen återhämtar sig tillräckligt för att dämpa/bryta prisuppgången.

I öknen bestäms priset på vatten av att det är ont om vatten och att ingen klarar sig särskilt länge utan vatten. I vanliga fall betingar vatten ett lågt pris av det enkla skälet att det inte är särskilt kostsamt att frambringa dricksvatten. Å andra sidan måste givetvis vatten vara tillräckligt dyrt för att kostnaderna för vattenledningar och liknande täcks. Annars uppstår ju med tiden en prisdrivande brist.

Diamanters i normala fall höga pris beror på att det finns efterfrågan på diamanter samtidigt som det är kostsamt att bryta diamanter. Priset måste alltså vara så högt att brytningskostnaderna långsiktigt täcks. Om inte upphör ju brytningen, vilket medför en bristmarknad och stigande priser.

Vad gäller spannmål gäller samma lagar. Spannmål är oundgängligt och kan därför bli väldigt dyrt, men å andra sidan kan priset inte under någon längre tid understiga produktionskostnaden eftersom i så fall spannmålsodlingen blir eftersatt och det med tiden uppstår en brist som förr eller senare driver upp priset.

En god skörd innebär helt enkelt att produktionskostnaden per kilogram spannmål varit något lägre än den hade varit om exempelvis väderleken hade varit sämre. Således faller priset.

Jag menar att frågetävlingen får anses oavgjord, eftersom ingen av de tävlande pekade på att den ricardianska värdeläran förklarar alltsammans. En Volkswagen Golf är inte billigare än Mercedes S-klass därför att det är större efterfrågan på Mercedes S-klass. Det förhåller ju sig precis tvärsom. Den huvudsakliga anledningen till att en Mercedes S-klass är dyrare än en Volkswagen Golf är faktiskt att den är dyrare att producera.

Samtidigt måste det givetvis vara så att det finns någon typ av bättre eller sämre anledning till att människor vill ha den. Vatten vill man ha därför att det är helt oundgängligt och en flott bil vill man kanske ha därför att man vill kunna resa snabbt och bekvämt.

Att något är dyrt att producera är alltså i sig ingen garanti för att det går att sälja till ett högt pris.

Jag tycker dock att signaturen Björn skall ha en liten stjärna i kanten därför att han skrev följande.

"Ett ting får inte enbart sitt värde enbart efter hur stor efterfrågan som finns på tinget och i vilken kvantitet som det existerar i."

Å andra sidan förbiser såväl Göran som Björn produktionskostnadens betydelse för marknadspriset och eftersom jag är anhängare av den ricardianska skolan tycker jag att det är bristfälligt.

Förstapristagaren är alltså Björn och han vinner antingen en flaska georgiskt vindestillat av märket Askaneli eller en flaska grappa från samme fabrikant. Andrapristagaren Göran får ta den flaska som förstapristagaren ratar.

Flaskorna skall komma vinnarna till del innan januari månads utgång. Detta förutsätter dock att Björn snarast uppger vad han vill ha.