flavianopolis

Jag ber att få meddela att det nog blir tämligen låg aktivitet här på FLAVIANOPOLIS ett slag. Hursomhelst är de utlovade priserna från sommarens tävling på väg och ingen behöver oroa sig.

Ha det!

I Dagens Nyheter står idag att läsa om att EU begärt att IMF skall utreda frågan om en så kallad tobinskatt. Läs mer på följande länk.

http://www.dn.se/ekonomi/eu-foreslar-tobin-skatt-1.1012052

Det hela är mer än lovligt dumt. Man tänker sig att en skatt skall avhålla dem som inte har ett verkligt behov av att genomföra finansiella transaktioner från att göra onödiga och destabiliserande spekulationsaffärer.

Vad man helt glömmer är att mindre handel innebär att en enstaka transaktion får större inverkan på priset än vad som hade varit fallet givet större handel. Om någon växlar 100.000 dollar till euro så har detta ingen mätbar effekt på kursen mellan euro och dollar av de enkla skälen att det görs ett oändligt antal liknande transaktioner och att denna marknad omsätter miljardbelopp.

Däremot kan redan en mindre växling mellan mindre likvida valutor sätta kurserna i rörelse ganska kraftigt. Så sägs det att en islännings lotterivinst i ett norskt lotteri skulle få den isländska kronan att stiga 4 promille gentemot den norska givet att den isländske vinnaren ville växla sin vinst från norsk till isländsk valuta. Hade det däremot varit fråga om en tysk som hade velat växla en amerikansk lotterivinst från dollar till euro hade kurspåverkan inte gått att mäta av det enkla skälet att transaktionen är försumbar i jämförelse med de totala flödena. Här kan man verkligen tala om en spott i havet.

Om en så kallad tobinskatt får den eftersträvade effekten att minska de finansiella flödena så kommer den alltså ofelbart att leda till slagigare finansiella marknader. Man sjösätter vanligtvis en supertanker i en djup hamn och inte i en grund just därför att en djup hamn har större likviditet.

Och givetvis kommer inte skatten att bli global av det enkla skälet att det finns ett antal småstater för vilka bankverksamhet har en enorm betydelse.

Jag läste just att den islamistmilis som kontrollerar södra Somalia tvingar penningväxlare att godta slitna och fula dollarsedlar såsom likvärdiga med nya, fräscha dollarsedlar.

Detta är mycket intressant och visar på en intressant problematik i ett land där det är oklart vad som är lagligt betalningsmedel. Man kan givetvis hävda att den islamistmilis som kontrollerar södra Somalia genom beslutet att tvinga penningväxlare att godta slitna dollarsedlar som likvärdiga med fräscha därmed har upphöjt US-dollarn till lagligt betalningsmedel i den region som kontrolleras av samma islamistmilis.

Å andra sidan kontrollerar i vilket fall som helst just den islamistmilisen endast en ganska liten region och vidare är det så att denna islamistmilis inte själv trycker några sedlar med ställning som lagligt betalningsmedel. Dessutom är det så att på den internationella marknaden slitna dollarsedlar betingar ett lägre värde än fräscha dollarsedlar. Detta gäller dock inte i länder där dollarn är lagligt betalningsmedel.

Jag gissar att det blir svårt eller omöjligt att upprätthålla bestämmelsen att slitna dollarsedlar måste godtas som likvärdiga med fräscha dollarsedlar ens i den jurisdiktion om vilken nu fråga är. Om det skall lyckas måste islamistmilisen förmodligen själv bekosta utbytandet av slitna sedlar och i så fall kan man lika gärna ge ut en egen till dollarn knuten valuta. Det verkar emellertid mindre sannolikt att denna islamistmilis' jurisdiktion är tillräckligt stabil för att möjliggöra skapandet av en ny dollarkonvertibel valuta med allmän acceptans. Det verkar också osannolikt att man skall lyckas bygga upp en väl fungerande organisation som klarar av att avgiftsfritt byta ut slitna sedlar och växelmynt utgivna av ett främmande land. Det skulle dessutom kosta en rejäl slant.

Alltså kommer förmodligen slitna dollarsedlar också fortsättningsvis betinga ett lägre värde än fräscha dollarsedlar och detta gäller oavsett vad denna milis beslutar. Det framstår också som ytterst osannolikt att denna milis kommer att lyckas skapa en egen valuta med allmän acceptans.

Således råder i Somalia monetär laissez-faire och vad resultatet av detta blir är oklart. Jag gissar dock att ganska snart nästan alla betalningar kommer att avvecklas via mobiltelefon och, så snart detta har blivit allmänt, betalningar huvudsakligen kommer att ha ett nominellt värde i guld.

Finns på följande länk.

http://www.youtube.com/watch?v=96PdjC1RFho

Jag vill härmed presentera de riktiga svaren på de frågor som ställdes i sommarens frågetävling.

Som jag ser det sätts den övre gränsen för en varas bytesvärde av dess nytta. Utan vatten dör man, men man lever väl utan diamanter. Å andra sidan kan inte en varas bytesvärde i långa loppet understiga dess produktionskostnad med mindre än att produktionen av denna vara upphör.

Vatten kan alltså bli nästan hur dyrt som helst av det enkla skälet att man inte kan överleva utan vatten. Om priset på diamanter däremot understiger produktionskostnaden får detta endast långsiktigt den effekten att diamantbrytningen upphör/minskar till dess att bristen driver upp priset och produktionen återhämtar sig tillräckligt för att dämpa/bryta prisuppgången.

I öknen bestäms priset på vatten av att det är ont om vatten och att ingen klarar sig särskilt länge utan vatten. I vanliga fall betingar vatten ett lågt pris av det enkla skälet att det inte är särskilt kostsamt att frambringa dricksvatten. Å andra sidan måste givetvis vatten vara tillräckligt dyrt för att kostnaderna för vattenledningar och liknande täcks. Annars uppstår ju med tiden en prisdrivande brist.

Diamanters i normala fall höga pris beror på att det finns efterfrågan på diamanter samtidigt som det är kostsamt att bryta diamanter. Priset måste alltså vara så högt att brytningskostnaderna långsiktigt täcks. Om inte upphör ju brytningen, vilket medför en bristmarknad och stigande priser.

Vad gäller spannmål gäller samma lagar. Spannmål är oundgängligt och kan därför bli väldigt dyrt, men å andra sidan kan priset inte under någon längre tid understiga produktionskostnaden eftersom i så fall spannmålsodlingen blir eftersatt och det med tiden uppstår en brist som förr eller senare driver upp priset.

En god skörd innebär helt enkelt att produktionskostnaden per kilogram spannmål varit något lägre än den hade varit om exempelvis väderleken hade varit sämre. Således faller priset.

Jag menar att frågetävlingen får anses oavgjord, eftersom ingen av de tävlande pekade på att den ricardianska värdeläran förklarar alltsammans. En Volkswagen Golf är inte billigare än Mercedes S-klass därför att det är större efterfrågan på Mercedes S-klass. Det förhåller ju sig precis tvärsom. Den huvudsakliga anledningen till att en Mercedes S-klass är dyrare än en Volkswagen Golf är faktiskt att den är dyrare att producera.

Samtidigt måste det givetvis vara så att det finns någon typ av bättre eller sämre anledning till att människor vill ha den. Vatten vill man ha därför att det är helt oundgängligt och en flott bil vill man kanske ha därför att man vill kunna resa snabbt och bekvämt.

Att något är dyrt att producera är alltså i sig ingen garanti för att det går att sälja till ett högt pris.

Jag tycker dock att signaturen Björn skall ha en liten stjärna i kanten därför att han skrev följande.

"Ett ting får inte enbart sitt värde enbart efter hur stor efterfrågan som finns på tinget och i vilken kvantitet som det existerar i."

Å andra sidan förbiser såväl Göran som Björn produktionskostnadens betydelse för marknadspriset och eftersom jag är anhängare av den ricardianska skolan tycker jag att det är bristfälligt.

Förstapristagaren är alltså Björn och han vinner antingen en flaska georgiskt vindestillat av märket Askaneli eller en flaska grappa från samme fabrikant. Andrapristagaren Göran får ta den flaska som förstapristagaren ratar.

Flaskorna skall komma vinnarna till del innan januari månads utgång. Detta förutsätter dock att Björn snarast uppger vad han vill ha.

Här kan ni läsa om ett praktexempel på hur konkurrenslagar skadar konsumenterna.

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FO%3DRSS%26ArticleId%3D2009%255C12%255C05%255C364981

Vad det handlar om är att Telia vill bygga ett fiberoptiskt nät, men att Telia i så fall blir tvunget att låta konkurrenterna använda sig av detta nät. Man kan jämföra det med att en Volvoverkstad skulle tvingas upplåta sina verkstäder för SAAB och givetvis skulle resultatet bli att Volvo inte skulle bygga några nya verkstäder, vilket ytterst sett drabbar konsumenten.

Det allra mest genanta är att all konkurrenslagstiftning bygger på den felaktiga premissen att priser hålls ned av att det finns ett stort antal aktörer som slåss om kunderna. Detta är dock inte alls någon garanti för låga priser lika litet som ett litet antal aktörer är en garanti för höga priser.

Priser sänks därför att det finns överkapacitet och detta gäller oavsett antalet aktörer. Alltså skadas konsumenterna av det förhållandet att Telia inte fritt får bygga ut kapaciteten av det enkla skälet att så länge det finns mindre kapacitet än konsumenterna är i behov så länge kommer det att råda säljarens marknad.

Om Telia skulle ges möjligheter att ostört av konkurrenslagar och konkurrensmyndigheter bygga ut kapaciteten och dra nytta av att det fortfarande råder säljarens marknad så skulle snart den första förutsättningarna för köparens marknad uppstå. Ett nät skulle byggas upp och så snart man har ett nät vill man förstås ha kunder. Konkurrenlagar och konkurrensmyndigheter är alltså i själva verket konsumenternas fiender, medan vinsthungriga bolag som ostört tillåts försöka tjäna pengar är deras bästa vänner.

Karteller består i allmänhet endast så länge det råder säljarens marknad. Ett kännetecken för en verkligt fri marknadsekonomi är alltså att det inte finns några lagar som förbjuder karteller, prissamverkan och liknande helt enkelt eftersom, ytterst sett, giriga företagare är konsumenternas bästa vänner.

Det rapporteras nu att den amerikanska dollarn återhämtar sig och att guldpriset, åtminstone räknat i dollar, faller.

Jag köpte guld för några dagar sedan och visst tycks det som om tillfället var fel valt. Å andra sidan är raset i guldpriset tämligen obetydligt räknat i kronor då det fallande guldpriset - räknat i dollar - sannolikt inte är något annat än just en starkare dollar.

Vad det handlar om är att sannolikheten för höjda amerikanska styrräntor har blivit större och detta anteciperas nu i en högre dollarkurs. Intressant är att höjda styrräntor kan medföra spekulationer om sänkta styrräntor med den påföljden att dollarn kan komma att försvagas den dagen då styrräntorna verkligen har höjts. Detta gäller i all synnerhet om Amerika kastas in i en recession till följd av att den inflation som nu sannolikt kommer att blossa upp framtvingar en stramare penningpolitik.

Det är först då det finns goda skäl att anta den amerikanska centralbanken kan tvingas bedriva en mera inflatorisk penningpolitik till följd av den stabiliseringsrecession som kan framtvingas av den nu förestående inflationen som det finns skäl att sälja guld och möjligen köpa dollar. Å andra sidan verkar det alltid oklokt att sälja guld för att köpa papper. Ytterligare en komplikationsfaktor är att en starkare dollar delvis kommer att maskera den inflation som nu sannolikt står för dörren.

Vad gäller Sverige hör det dessutom till saken att en ordentlig försvagning av kronan troligen är nära förestående, varför det inte är säkert att ett fallande guldpris räknat i dollar kommer att få särskilt stort genomslag räknat i kronor. Guld är alltid guld och den starkare dollarn saknar en säker grund.

Trots att guldet, räknat i dollar, också idag har toppnoterats, vågade jag mig på att köpa guld. Jag köpte ett sekretessbelagt antal icke valutasäkrade certifikat emitterade av ABN Amro. Vad guldet framför allt avspeglar är hur inflatorisk den amerikanska penningpolitiken är och eftersom jag är helt säker på Ben Bernanke framför allt drivs av en paranoid deflationsskräck är jag helt säker på att Ben Bernanke kommer att lyckas ställa till med en rejäl dollarinflation och jag tror inte att det blir läge att ens fundera på att fly guldet förrän denna inflation har tagit fart och de amerikanska styrräntorna har höjts ganska ordentligt. Här förutsätter jag att referenspunkten är dollar, men det är ofrånkomligt att dollarn påverkar alla andra valutor därigenom att USA:s reala växlingskurs är en mycket betydelsefull variabel.

Visserligen är aktier långsiktigt bättre än guld, givet att man köper rätt bolag, men i mitt fall handlar det om att jag vill köpa på mig något som tämligen omedelbart kommer att stiga i värde gentemot den svenska kronan och där ser jag guld som det bästa alternativet. Att guldet kommer att ha noterats till en bra bit över 300 kronor per gram under nästa år är enligt min uppfattning helt bergsäkert. Jag tror nämligen att kronan kommer att försvagas och att guldet då kommer att stiga i termer av kronor i en betydligt snabbare takt än vad som har varit fallet under det år som snart går till ända.

Måhända kan det vara av intresse för mina läsare att få veta att jag för några dagar sedan öppnade depåkonto hos Nordnet och jag vill gärna göra obetald reklam för Nordnet. Det är hur enkelt som helst att köpa och sälja värdepapper via Nordnet. Kanhända är Avanza ett lika bra val, men av en slump blev det Nordnet och jag är inte besviken.

Som jag ser det innebar mitt köp av dessa guldcertifikat att jag växlade från lokal inflationsvaluta till global kvalitetsvaluta.